2026-06-15
Till plan- och byggnadsnämnden, Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat samrådsförslag och vill med anledning därav lyfta fram några synpunkter som bör beaktas i det fortsatta arbetet med detaljplanen.
FVU:s tidigare yttranden som berör rubricerat ärende
FVU har tidigare yttrat sig under kommunens arbete med den senare av kommunfullmäktige antagna fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna (yttrande daterat 2020-05-12). Vid samrådet ställde sig FVU i huvudsak bakom tankarna om en stadsutveckling och framhöll att planområdet har stora förutsättningar för att kunna bli en del av ett grönskande och livskraftigt Uppsala. Dock framhöll FVU att med hänsyn till nödvändigheten att värna Uppsalas värdefulla natur och kulturhistoriska identitet samt fortsatta attraktivitet som boende- och kunskapsmiljö finns starka skäl att minska utbyggnadsvolymen i Bergsbrunna till hälften av vad som redovisades i det då framlagda planförslaget. Vidare pekade FVU på vikten av att söka en lösning utan onödiga barriäreffekter och framhöll lämpligheten av att utveckla en stadsdel koncentriskt runt den framtida Bergsbrunna station.
Vid utställningen av förslaget till fördjupad översiktsplan konkretiserade FVU synpunkterna ytterligare (yttrande daterat 2021-03-23) och framhöll att ett sydligare läge för stationen skulle kunna vara mer gynnsamt än det i planen föreslagna, bland annat då det därigenom skulle ges en nära koppling till den planerade trafikplatsen vid E4 och de arbetsplatser som avses skapas inom det som nu kommit att kallas Uppsala Industrial Park. Samtidigt skulle trycket på att i framtiden nyttja högkvalitativ åkermark kunna reduceras.
Det är fortsatt FVU:s mening att det nu i detaljplanen föreslagna läget för järnvägsstationen inte självklart är det bästa. Förutom de möjliga strukturella förbättringar som FVU pekat på i ovan nämnda yttranden så skulle ett sydligare läge även ge uppenbara terrängmässiga fördelar relativt det nu valda läget. Det skulle gå att undvika den betydande nivåskillnaden (18,5 meter) mellan stationens östra respektive västra sida, vilket i sin tur skulle begränsa järnvägens påtagliga barriäreffekt.
Detaljplanen måste anses ha en betydande miljöpåverkan
Av planbeskrivningen framgår att en undersökning enligt 6 kap. 6§ miljöbalken, daterad 2026-03-18, har upprättats av kommunen för detaljplanen. Sammanfattningen av denna undersökning är att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra risk för en betydande miljöpåverkan. FVU ifrågasätter om denna slutsats är riktig och uppmanar kommunen att ompröva detta ställningstagande.
En ny järnvägsstation kan inte ses isolerad relativt den funktion den ska fylla under överskådlig tid. En station driver stadsutvecklingen och får därmed både en direkt och indirekt påverkan på ett betydligt större geografiskt område än det snäva område som redovisas på plankartan. Dessutom måste de kumulativa effekter beaktas som uppstår över tid som en följd av etableringen av järnvägsstationen. I ett första skede gäller det bland annat avseende de tillfartsvägar som måste säkerställas och anläggas för att stationen ska kunna fungera som avsett (se vidare under nästa avsnitt nedan).
Stationen lokalisering och utformning kommer att styra hur den fortsatta utvecklingen av de sydöstra stadsdelarna kan komma att ske och därmed de konsekvenser det kommer att medföra från miljösynpunkt. Det är därför rimligt att placeringen av stationen föregås av en lokaliseringsutredning, och att den också redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som ska följa detaljplanen. FVU menar också att det aktuella förslaget till järnvägsstation måste studeras i ett större sammanhang tillsammans med angränsande bebyggelse innan ett slutligt beslut kan tas om lokalisering och utformning. Först då kan de kumulativa effekterna av det kommande anläggningsarbetet och den planerade stadsutvecklingen redovisas och fullt ut värderas.
Av planhandlingarna för detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträa D (se FVU:s yttrande, daterat 2025-02-27), framgår att de för den planerade spårvagnssträckningen, nödvändiga arbets- och servicevägar genom den norra delen av Lunsen, kommer att innebära ett betydande ingrepp i en naturmiljö som har bedömts ha höga naturvärden. Vidare sägs att den modellering som har utförts (WSP och Lektus 2024) visar att grundvattensänkningar på över fem meter kommer att ske inom området norr om Natura 2000-området Lunsen till följd av den planerade utbyggnaden. I vilken utsträckning påverkar stationens lokalisering dessa förhållanden? Vilken typ av anläggningar krävs för att få till stånd en fungerande station och vilken påverkan får dessa på miljön?
Även en påverkan på Natura 2000-området Sävjaån kan komma att uppstå. I ovan nämnda planbeskrivning sägs att de kumulativa effekterna av hela den planerade utvecklingen inom sydöstra stadsdelarna bedöms innebära ökad fosforbelastning till Sävjaån och att status enligt miljökvalitetsnormerna inte kan garanteras. Det är inte orimligt att anta att en kommande järnvägsstations placering och utformning, direkt eller indirekt, kommer att ha en påverkan på miljön även i detta avseende.
En detaljplan måste visa hur planområdet trafikförsörjs
Det samrådsförslag som nu redovisas har utformats med en snäv planavgränsning, som i allt väsentligt omfattar enbart den tänkta stationsbyggnaden. Planområdet utgör en isolerad ö placerad i ett område som, enligt den antagna fördjupade översiktsplanen, på sikt ska utvecklas till ett antal nya stadsdelar. Samrådsförslaget brister därmed i flera grundläggande avseenden. Dels redovisas inte sambanden och samspelet med den tilltänkta kommande stadsbebyggelsen, dels saknas en redovisning och ett säkerställande av hur trafikförsörjningen av planområdet ska ske. Planen torde därmed, i sin nuvarande form, inte kunna drivas fram till antagande och laga kraft.
När en detaljplan upprättas måste kommunen följa de allmänna lämplighetskraven i 2 kap. PBL. Enligt 2 kap. 5 § PBL ska planläggning ske så att den främjar en ändamålsenlig struktur och en god helhetsverkan och enligt 2 kap. 6 § PBL ska bebyggelse lokaliseras och utformas med hänsyn till trafikförsörjning. Om ett planområde blir en isolerad ö utan laglig och fysisk tillgång till det externa vägnätet, brister planen i sitt mest grundläggande lämplighetskrav.
Enligt 4 kap. 33 § PBL måste kommunen i planbeskrivningen redovisa:
• De organisatoriska, tekniska och ekonomiska frågorna kring planens genomförande.
• Hur behoven av gator, vägar och andra allmänna platser ska tillgodoses.
Kommunen måste alltså beskriva och visa hur trafiken (inte enbart järnvägstrafiken) ska ta sig till och från området. Så har inte skett i det nu framlagda samrådsförslaget.
Detaljplanen uppvisar begränsade ambitioner vad avser av stationens innehåll och utformning
Utbyggnaden av Bergsbrunna är en viktig del av det så kallade fyrspårsavtalet mellan staten, kommunen och regionen. Få enskilda byggnader, om ens någon, kan sägas representera, eller symbolisera, detta avtal lika konkret som den nya järnvägsstationen i Bergsbrunna. Den kommer att utgöra en central nod i den framtida stadsstrukturen och kommer dessutom att utgöra en betydande del av samhällets ansikte utåt, mot de tågresenärer som passerar genom stationen på väg till eller från Stockholm. Med tanke på den vikt som läggs på stationen är det förvånande att ambitionerna vad avser stationens innehåll har begränsats till plattformen samt den bro, de trappor och hissar som krävs för att nå densamma. En station som planeras för stadsdelar som på längre sikt kan komma att rymma 30–50 000 invånare utgör en viktig mötesplats och erbjuder rimligen utrymmen för ett rikt utbud av en god resandeservice.
FVU noterar med tillfredsställelse detaljplanens uttalade ambition att stationen ska ges en stark identitet med hjälp av högkvalitativa och stringenta material osv. Men ambitionerna fullföljs inte fullt ut i förslaget. Mot öster bidrar de höjdskillnader som stationen ska ta upp i form av rulltrappor och hissar till att ge byggnaden ett starkt uttryck. Stationens västra fasad, mot torget, är dock ytterst lågmäld i sin karaktär och skulle må bra av en ytterligare arkitektonisk bearbetning. Här skulle en arkitekttävling kunna vara till stor hjälp. Med tanke på byggnadens betydelse och stora symbolvärde vore det en god investering.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten-Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson vice ordförande
Tomas Klang styrelseledamot
