2025-03-31
Till kommunstyrelsen Uppsala kommun
oversiktsplan@uppsala.se
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade samrådsförslag. Båda planerna är av stor vikt för det fortsatta arbetet med att utveckla Uppsala som såväl stad som kommun, varför den kommande bearbetningen och slutliga utformningen och förankringen av planerna är av stor betydelse.
FVU har i granskningen i första hand lagt fokus på plan för innerstaden, vilket avspeglar sig i vårt yttrande. Vi har dock några väsentliga synpunkter på trafiknätsplanen som vi framför inledningsvis då dessa också har bäring på den fortsatta utvecklingen av innerstaden. Vad gäller plan för innerstaden lyfter vi i första hand fram föreningens syn på ett antal övergripande frågor men bilägger även synpunkter i vissa delfrågor som är av särskilt intresse för föreningen att bevaka.
Trafiknätsplanen
Det är FVU:s mening att det nu är dags att ompröva den strukturbild som togs fram i arbetet med ÖP 2016. Det finns flera skäl till det. För det första menar vi att det är viktigt att synliggöra att en stad/kommun av Uppsalas storlek fortsatt bör satsa på att utveckla och stärka sin kärna, dvs. Uppsala innerstad. De i strukturbilden redovisade stadsdelsnoderna är fortsatt stödjepunkter för de olika delarna av tätorten Uppsala och angränsande landsbygd, men de bör ges en något nedtonad roll. Samtidigt bör betydelsen av Fyrislund som arbetsområde för ett växande antal uppsalabor och inpendlare lyftas fram i bilden.
FVU verkar för att bevara naturreservatet Årike Fyris orört och vill därför se att kommunen arbetar fram en alternativ struktur utan den planerade spårvägsbron. Det är föreningens slutsats att planerna för spårvägen riskerar att medföra ogynnsamma och oförutsägbara konsekvenser för kommunen som helhet. Ett ingrepp i form av en spårvägsbro i Årike Fyris, som omfattas av fyra riksintressen, landskapsbildskydd, strandskydd mm, är oacceptabelt och oåterkalleligt. Föreningen har därför avstyrkt dessa planer i avvaktan på att kommunen gör ett omtag i planeringen och redovisar ett förslag till ett kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem som binder ihop hela staden; Gottsunda med Gränby och Stenhagen med Fyrislund. Arbetet för ett sammanhållet, trivsamt och tryggt Uppsala måste få gå före en utbyggnad som har sitt fokus på en snabb regional tillväxt baserad på en omfattande pendling. Föreningen har också pekat på behovet av att knyta en framtida utveckling av Sävja/Bergsbrunna mot Uppsalas innerstad och Boländerna/Fyrislund, bland annat genom en snabb, kapacitetsstark kollektivtrafik. Inte minst den planerade utökningen av antalet arbetsplatser centralt och i Fyrislund motiverar en sådan satsning.
FVU arbetar för att de olika delarna av Uppsala stad ska knytas samman. Det innebär att den barriär som Tycho Hedéns väg utgör behöver arbetas bort. Denna väg har under lång tid tillåtits utgöra en delare mellan de östra stadsdelarna. Föreningen vill se att kommunen nu arbetar fram en alternativ lösning där karaktären av trafikled arbetas bort och de tvärgående förbindelserna öppnas upp.
FVU ställer sig bakom trafiknätsplanens ambition att arbeta för att genomfartstrafik inte hör hemma i innerstaden. Dock måste konsekvenserna för de gator som då riskerar att få ökad trafik uppmärksammas och beaktas så att inte nya barriärer eller otrivsamma miljöer skapas. Vilken trafikstyrning skulle kunna vara möjlig genom digital teknik för att undvika onödig trafikbelastning i utsatta gatuavsnitt? Finns alternativ där trafiken silas genom fler gator i stället för att all trafik styrs undan till några utpekade gator, vilka riskerar att få en karaktär som närmar sig trafikleder.
FVU ser gärna att nätet av gågator och gångfartsgator i innerstaden successivt utökas.
Plan för innerstaden
Övergripande synpunkter
I planens sammanfattning anges en vision för innerstadens utveckling:
Uppsalas innerstad har en speciell och överordnad roll i kommunen och länet. Den är en del av den gemensamma identiteten och ansiktet utåt för kommunen. I innerstaden står stadslivet och människorna i fokus. Vid förändringar måste man ta hänsyn till befintliga kvaliteter i stadskärnan och i de offentliga rummen. Plan för innerstadens vision är att skapa ett levande centrum i mänsklig skala. Ett livligt handelscentrum blir hela Uppsalas knutpunkt, finrum och mest tillgängliga plats för alla stadens invånare och besökare. (planbeskrivningen s. 4)
I planen anges att det idag bor 36 000 invånare inom innerstaden. Samtidigt arbetar 46 000 inom samma område.
När en lokal arbetsmarknadsregion eller en kommun växer behöver utvecklingen mötas genom att regionens eller kommunens kärna samtidigt stärks. Detta för att kunna erbjuda bästa tillgängliga service och utbud för hela det aktuella omlandet. I planen saknas en diskussion om och ett tydligt mål för innerstadens utveckling. Vad är innerstadens roll i det framtida Uppsala? Ska kommunen aktivt arbeta för att fler ska bo och/eller arbeta inom innerstaden? Kan en tillväxt ske inom det nu redovisade området för innerstaden eller måste den ske genom att innerstaden växer ut i angränsande områden? Vilka konsekvenser får de olika alternativen? Ska utvecklingstrycket på innerstaden motverkas för att inte Uppsalas identitet ska gå förlorad? Eller ska det bejakas för att utveckla staden i den riktning som kommunen vill gå?
I växande städer utvecklas ofta olika distrikt med olika profil. Likartade verksamheter tenderar att söka sig till varandra i olika kluster; affärsdistrikt, kontorsdistrikt, nöjesdistrikt, restauranggator mm. I Uppsala finns historiskt en tydlig uppdelning av staden med olika innehåll och karaktärer öster och väster om Fyrisån. Institutionerna, slottet, universitet, kyrkan, akademiska sjukhuset och de före detta regementena, var för sig på västra sidan, rutnätsstaden med boende, handel och kontor integrerat med varandra på den östra sidan. Finns det tendenser till distriktsindelning i rutnätsstaden? Vad innebär koncentrationen av kontorsarbetsplatser i de stationsnära lägena? Ska utvecklingen bejakas eller riskerar den att påverka Uppsalas identitet på ett negativt sätt?
Plan för innerstaden ger inga tydliga svar på ovanstående frågor. Den kan i sin nuvarande form knappast ses som en plan utan den framstår mer som en idésamling med ett stort antal rekommendationer/riktlinjer för att bibehålla och finjustera de värden som innerstaden idag uppvisar. De redovisade målen för kvalitet är vällovliga bland annat angående grönska, blandstad, siktsektorer och arkitektoniska kvaliteter. I det nu pågående översiktsplanearbetet visar en år 2024 genomförd enkät att det uppsalaborna frågar efter är kultur, grönska och trygghet. Det är FVU:s uppfattning att det är viktigt med en bred delaktighet i innerstadens utveckling och att kommunen är lyhörd och arbetar för en bred samsyn om vilken stad Uppsala ska vara. Detta gäller speciellt det offentliga rummet; gator, torg, parker och årummet, samt utpekade kulturhistoriska miljöer. Det handlar om att skapa ett brett engagemang för att gemensamt arbeta för att ta vara på och utveckla Uppsalas identitet.
I gröna rutor anges i början på varje delavsnitt av förslagshandlingen rubrikerna inriktning och riktlinjer. Det är genomgående kloka ord som sedan följer, formuleringar som oftast känns självklara som utgångspunkt för skapandet av en god stad och som FVU med mycket få undantag instämmer i. Tyvärr följs dessa ord inte fullt ut upp i de detaljplaner som tas fram. Detsamma gäller de goda föresatserna i arkitekturpolicyn. Den pågående utvecklingen visar att denna typ av riktlinjer är otillräckliga när exploateringstrycket är starkt och planintressenterna ges ett stort utrymme i planeringen. Det visar de aktuella detaljplanerna för kvarteren Bredablick, Trudhem och Ubbo. Och nu senast även i detaljplanen för kvarteren Gymnastiken och Flustret. Vi ser att här uppstår ett allvarligt förtroendeproblem. I policydokumenten sägs en sak, i praktiken kommer det ut något annat. Här finns både ett politiskt ansvar, som ligger hos kommunstyrelsen och PBN, och ett tjänstemannaansvar, som i första hand ligger hos stadsbyggnadsdirektör och stadsarkitekt.
FVU har ett särskilt intresse av hanteringen av kulturmiljöfrågor och kulturvärden. I planhandlingen (s. 82) sägs att ”Utgå alltid från kulturhistoriska underlag vid utveckling och förändring.” Det är FVU:s uppfattning att hellre än att handla upp dessa underlag på marknaden eller att låta byggherren göra det, borde kommunen lita till opartiska resurser såsom stadsantikvarien, kulturförvaltningen eller Upplandsmuseet. Och sedan också fullt ut ta hänsyn till de rekommendationer som lämnas.
Uppsala kommun saknar fortsatt ett kulturmiljöprogram som skulle kunna ge vägledning för de avvägningar som ska ske i frågor som rör innerstadens utveckling, bland annat avseende hur de mål som anges i planförslaget ska kunna nås. Som exempel på några viktiga mål kan nämnas; ta vara på Uppsalas identitet, berika befintlig bebyggelse och utveckla kulturmiljön.
Föreningen har noterat att det sedan ett par år tillbaka finns en kulturmiljöportal som har ett innehåll motsvarande ett kulturmiljöprogram. FVU önskar att den blir tillgänglig för fastighetsägare och allmänhet, så de värden som finns dokumenterade kommer till allmän kännedom så att frågan om hänsyn till stadens kulturvärden kan tas på alla nivåer. Härigenom kan orimliga förväntningar och konflikter undvikas.
Rörelse
I dag sker 75 % av resorna till innerstaden med kollektiv-, cykel- och gångtrafik. I den ovan kommenterade trafiknätsplanen anges mål om en fortsatt ökning av resor med cykel och kollektivtrafik, vilket föreningen tillstyrker. Samtidigt måste dock tillgängligheten med bil för de som så behöver fortsatt säkerställas. Under rubriken rörelse redovisas en rad rekommendationer som på ett positivt sätt kan bidra till att förbättra rörelsemönstret i staden, inte minst för cykeltrafiken. Det finns dock ett antal frågor där det gäller att vara observant för att få till för innerstaden goda lösningar. Vi tar i det följande upp några av dem.
Ankomstplatserna till staden är viktiga. Det första intrycket har stor betydelse för hur staden upplevs. Stationsplatsen behöver formas vänligt välkomnande. I planeringen av det framtida centralenområdet redovisas en oroande stor nybyggnad som i huvudsak inte har med tåg- eller kollektivtrafik att göra. Tillsammans med den planerade ändhållplatsen för spårvägen i Gunnar Leches park medför den stora volymen en påtaglig negativ påverkan på det viktiga offentliga rum som mötet mellan resecentrum och staden utgör. Säkerställ platsens status och utveckla grönskan inom området så behålls en värdig entré till Linnés stad, det gröna Uppsala.
Det är föreningens slutsats att kollektivtrafiken kommer att alltmer dominera vissa för innerstaden viktiga gaturum; busstrafik på Kungsgatan och Stationsgatan och spårvagnstrafik genom Bäverns gränd. För att undvika att dessa gator upplevs som rena trafikmiljöer och barriärer bör denna utveckling mötas med ett antal åtgärder för att säkerställa dessa gators värde som levande stadsgator. En avlastning kan kanske ske genom några nya bytespunkter för kollektivtrafiken vilket också föreslås i perifera lägen relativt innerstaden. Nya barriärer skapas nu genom de tunnlar som byggs under järnvägen vid S:t Olofs- respektive S:t Persgatan. Genomgående för innerstaden bör gälla att de gående ska kunna röra sig i markplanet och att storskaliga konstbyggnader för trafiken undviks.
Planen innehåller förslag på nya broar för gång och cykeltrafiken, dels över Fyrisån, dels över Svandammen. FVU avstyrker dessa förslag. Broarna är onödiga för framkomligheten, de bryter mot etablerade rörelsemönster och stadens historiska struktur och de påverkar upplevelsen av de öppna vattenrummen. Dessutom kan resurserna i stället nyttjas för att med många små insatser arbeta för att höja värdet av det offentliga rummet genom upprustning, materialbyten och trädplanteringar med mera.
Hamnplan är historiskt sett ett ankomstläge där resande möter staden. FVU tillstyrker ambitionen med att skapa liv i hamnområdet genom att säkerställa förutsättningarna för båttrafiken. Om hamnområdet kan ges en starkare koppling med den centrala staden kommer det också att bidra till en attraktiv stadsmiljö. Kanske finns det möjlighet att till någon del återskapa en reguljär trafik mot exv. Stockholm likt den i äldre dagar?
Plats och park
Stadens platser och torg är viktiga för upplevelsen av staden som helhet. Årummets betydelse för Uppsalas identitet kan inte överskattas. FVU ställer sig bakom tanken att systematiskt arbeta för att frigöra torgen från parkering och i stället öppna upp dessa platser för vistelse och aktiviteter. I första hand gäller det Fyris torg i hjärtat av innerstaden, men även S:t Eriks torg. Gamla Gillet kan återaktiveras som besökscentrum, vilket kan få en positiv effekt, inte bara för Fyris torg utan för hela innerstaden.
Allmänt gäller att det är viktigt med målpunkter, att tillskapa nya och utveckla befintliga. Det gäller också att skapa ett attraktivt sammanhang mellan dem. Det kan ske med attraktiv vägledning genom trädsättning, markbeläggning i tilltalande material och sättningar och lämpligt placerade viloplatser. Inte minst välordnade och välhållna offentliga toaletter har betydelse för de som rör sig och dröjer sig kvar i stadsmiljön.
Ambitionen om fler träd i stadsmiljön är lovvärd och har FVU:s fulla stöd. Dock ser vi att kommunen i det faktiska agerandet inte fullt ut ser värdet av de träd vi redan har. Vi är också oroliga över att ambitionen om att tillskapa separata körfält för kapacitetsstark kollektivtrafik kommer att innebära att en stor mängd träd kan komma att försvinna, exv. i Svartbäcksgatan och Vaksalagatan.
Frågan om klimatanpassning och hur en sådan påverkar stadens offentliga rum bör studeras vidare och bättre synliggöras i planen. I dag finns goda referensprojekt från andra städer där torg och parkmiljöer omformats för att möta effekterna av ett ändrat klimat med mer frekventa skyfall och stigande vattennivåer.
Uteserveringar är under en stor del av året viktiga inslag i en levande stadsmiljö, men de kan innebära vissa problem för framkomligheten och bidra till känslan av en privatisering av de offentliga miljöerna. Kanske kan, som alternativ till gatuserveringar, några inre delar av kvarteren öppnas upp för uteserveringar och butiker, på samma sätt som i många städer på kontinenten?
Tyvärr försämras den levande gröna miljön vid Kungsängstorg (Svintorget) och Hamnesplanaden då märkesbyggnaderna i kvarteret Hugin nu rivs och området i stället tillförs en relativt hög exploatering i form av kvarter med bostäder.
Potentialen i Hamnplan är underskattad. Här, i bästa läge i årummet och intill den äldre bebyggelsen i rutnätsstaden och den nya inom industristaden, föreslås i en aktuell detaljplan, en likriktarstation för spårvägen, visserligen lagd i undanskymt läge men som direkt skapar begränsningar för hur platsen kan utnyttjas. Till detta en servicebyggnad, med toaletter och kiosk. Det är dags att bättre ta vara på denna plats och starkare integrera den som en plats för vistelse och kanske även som platsen för en profilskapande kulturbyggnad.
FVU vill även gärna framhålla potentialen i Kvarnfallsområdet invid Saluhallen. Årummet spelar här en stor roll, inte minst från Östra Ågatan där en obruten vy erbjuds mot domkyrkoberget. En ny bro eller spång i detta läge skulle förminska detta värde. Vid saluhallen kan arkaden längs ån återställas. Den nyttjades en gång för fiskhandel men revs efter en brand 1968. Den skapades av Gunnar Leche vid en renovering 1922 med avsikten att skapa stadga kring årummet. Dagens utformning med parasoll och tältväggar ger ett tillfälligt och ovårdat intryck. En bekvämare tillgång till kulturen i domkyrkostaden kan samtidigt ske om cykelparkeringen längs kajkanten tas bort, och flyttas till ett läge som skulle stå till buds om gatan frigörs från biltrafik.
FVU måste i detta sammanhang även påtala den olyckliga utformning som Seminarieträdgården nu har getts. Den har helt utplånat den ursprungliga strukturen i den historiska anläggningen. Detta tvärt emot vad som utlovats i plan- och exploateringsavtal. Om avtalet hade följts kunde trädgården ha blivit ett unikt besöksmål att lägga till raden av historiska parker i Uppsala.
Bebyggelse
Planen innehåller att antal välvalda och vällovliga inriktningar och uppföljande riktlinjer för hur bebyggelsen bör utvecklas. Dock noterar föreningen, som vi inledningsvis har påpekat, att det är svårt att konsekvent kunna följa denna typ av riktlinjer vid den faktiska planeringen och utförandet. I det följande vill vi lyfta fram några iakttagelser och tankar med utgångspunkt från olika delar i förslaget.
Genomgående finns i planen en återkommande ambition att skapa ett rikt stadsliv. Som en följd av den ambitionen ska ett antal gator utvecklas som stadsstråk med levande bottenvåningar. Det är FVU:s mening att här behövs en mer nyanserad syn utifrån de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. I en nu aktuell detaljplan för del av kvarteret Idun, södra delen, blir detta påtagligt. Med hänvisning till den nu gällande innerstadsstrategin föreslås fint gestaltade och välunderhållna bostadshus rivas och ersättas av ny bebyggelse i betydligt större skala och med en placering nära gatulinjen. Detta trots att en angränsande bebyggelse under överskådlig tid kommer att vara kvar oförändrad enligt ett helt annat planmönster. Resultatet blir en splittrad, obalanserad och oskön stadsbild. Den primära utgångspunkten borde ha varit en grundläggande analys av kvarterets förutsättningar, inte en okritisk strävan efter att skapa stadsstråk. Här står planens olika inriktningar och riktlinjer mot varandra. I det här aktuella fallet borde inriktningen att utgå från områdets karaktär ha haft företräde.
Möjligheterna att anordna levande bottenvåningar överskattas i planen. Inriktningen och riktlinjerna bör nyanseras för att vara mer träffsäkra och möjliga att omsätta i faktisk handling. Erfarenheterna från industristaden visar att det inte går att förlita sig på exploatörernas goda vilja för att få till stånd lokaler i bottenvåningarna. I Bäcklösa har det inte lyckats trots krav i planbestämmelserna. Det krävs sannolikt andra genomförandemetoder för att lyckas. Metoder där kommunen på ett aktivt sätt måste ta ett ansvar för verkställigheten. Erfarenheter kan hämtas från andra nordiska stadsutvecklingsprojekt.
Ambitionen att utnyttja taken är god. Ofta kan vindsvåningar nyttjas mer effektivt om taken ges nya konstruktioner och utformningar. I en stad som Uppsala där stadens siluett har definierats som särskilt viktig är sättet taken nyttjas på av särskild betydelse. Materialval, solenergianläggningar, terrasser med växtlighet kommer att forma taklandskapet. Trenden med takserveringar och mötesplatser på taken kan bidra till att gatulivet begränsas.
FVU saknar ett resonemang kring lämpliga platser för framtida kulturbyggnader, till exempel ett konstmuseum, på samma sätt som planen redovisar lägen för nya gc-broar. Investeringar i kulturen är oftast en positivt drivande faktor i stadsutvecklingen. Med rätt lokaliserade investeringar skulle utvecklingen av innerstaden kunna styras och delar av den stärkas. Här undviker planen några större och viktiga frågor som ett konstmuseum till förmån för hugskott av mindre vikt. FVU har tidigare bland annat föreslagit ett museikluster i gamla Ångkvarn.
En omvandling i främre Boländerna står för dörren. Ett första kvarter med äldre bebyggelse har precis rivits. FVU skulle gärna se att planen för innerstaden redovisar och lägger fast vilka äldre byggnader som bör bevaras, vilket sedan bör utgöra utgångspunkten for kommande komplettering och omvandling av området.
De senaste exploatörsdrivna detaljplanerna för kvarteren Bredablick, Trudhem och Ubbo visar på ett påtagligt sätt att kraften i exploateringsintressena riskerar att hota de värden som den gällande innerstadsstrategin och den nu föreslagna planen för innerstaden har ambitionen att säkerställa. Genom den nyligen lagakraftvunna detaljplanen för kvarteret Bredablick riskeras en ny praxis sättas för kommande hushöjder i innerstaden, och detta i direkt strid med ambitionerna i det nu aktuella planförslaget. I faktisk handling har plan för innerstaden blivit överkörd innan den ens hunnit att antas.
I kvarteret Trudhem tillåts en kulturhistorisk byggnad förvanskas genom att kringgärdas och motbyggas av en nyexploatering som inte inordnar sig i sammanhanget utan tvärtemot sätter sig över den befintliga miljön och de värden den representerar. Den överklagade detaljplanen för kvarteret Ubbo uppvisar på samma sätt en bristande förståelse för och hänsyn till den plats som föreslås för nybebyggelse, och detta på en plats av största rikshistoriska betydelse. Kommunens sätt att planera i dessa värdefulla miljöer måste breddas och skärpas. Nytillskott av bebyggelse måste i högre grad respektera platsen än vad som varit fallet i de båda nyss nämnda exemplen. Samtidigt måste de nya tilläggen både stärka befintliga och tillföra nya värden.
FVU har avstyrkt det pågående arbetet med en detaljplan för kvarteren Gymnastiken och Flustret. Föreslagna förändringar står inte i samklang med de ambitioner som uttrycks i den nu gällande innerstadsstrategi och inte heller med den inriktning och de riktlinjer som ges i förslaget till plan för innerstaden. De föreslagna volymerna och verksamheterna svarar inte mot områdets karaktär och nuvarande användning.
Förslaget med ett hotell privatiserar Stadsträdgården, en uppskattad park av hög kvalitet utvecklad under sekler för allmänt nyttjande av stadens invånare. Nu, på enskilt initiativ, slår man mynt av det värde som staden tillskapat för offentligt bruk. Ett hotell kan med fördel i stället ges plats inom Ångkvarnsområdet, i en byggnad placerad på vad som varit en plats för silos. Där kan då, med historisk hävd, kunna inrymmas en ny byggnad med stor volym.
Slottet bör kunna ges en mer aktiv roll i stadslivet genom att öppnas för fler verksamheter kopplade till campusområdet; för symposier, konferenser och representation. Genom en samverkan mellan stat, universitet och kommun kan slottets redan idag starka symbolvärde för staden ytterligare stärkas.
Några avslutande ord
FVU ser en antagen plan för innerstaden som ett viktigt dokument till stöd för arbetet med hur innerstaden och därmed Uppsalas identitet ska utvecklas. Vad som sägs i förslaget är i stort lätt att tillstyrka. Planen är upprättad med ett varmt hjärta för Uppsala och vad staden representerar. Det som sägs, sägs med många vackra ord. I många fall med upprepningar av samma eller snarlika formuleringar. Förslaget skulle vinna på att kortas ned och ges en stramare form som är enklare att överblicka, ta till sig och kommunicera. Den praktiska tillämpningen av planen, intentionernas genomslag i det som faktiskt planeras och byggs, kommer att avgöra planens framtida status. Det som faktiskt sker idag visar att det finns en risk att den kommer att läggas åt sidan när starka exploateringsintressen kliver fram.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund | Bo Aronsson | Carl Erik Bergold | PO Sporrong |
ordförande | vice ordförande | styrelseledamot | styrelseledamot |