Utveckla östra åstranden

Missa inte chansen att utnyttja kvarnområdets unika arkitektur, skriver Sten Åke Bylund.

Uppsala växer så det knakar och är en av de kommuner i landet som det byggs mest bostäder i per invånare. När befolkningen växer ökar också exploateringstrycket på kommunens mest centrala delar. Därför krävs en ansvarsfull och långsiktig planering som tar vara på stadens unika läge, identitet och kvaliteter.

Stadskärnan är i dag för liten för sin nuvarande och kommande befolkning samt för sitt stora omland. Den måste vidgas och på flera sätt. Uppsala måste tänka i vidare mer nationella och regionala banor.

Mycket är på gång. En ny bro kommer att byggas över Fyrisån vid Kungsängsesplanadens förlängning för att koppla ihop Kungsängen med Ulleråker och nya Studenternas samt för att avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från biltrafik. Det är ingen enkel uppgift att lösa om det ska fungera väl för alla parter. Alla trafikslag behövs även fortsättningsvis för stadskärnan. Men mycket skulle vinnas om genomfartstrafiken på ett enkelt sätt skulle kunna ledas utanför de centrala delarna.

Just nu pågår planarbete för omvandling av det gamla kvarnområdet och området sydost om Hamnesplanaden och Kungsängstorg.

Här finns goda chanser att utöka stadskärnan med fler kulturella verksamheter. Mycket glädjande har vi i UNT kunnat läsa om att kommunen under 2017 beslutat att göra en förstudie för ett nytt konstmuseum. Detta museum skulle passa väldigt bra att inhysa i kvarnområdet. Den vattennära kulturmiljön vid östra åstranden med sina korta avstånd till många arbetsplatser, till Stadsparken och Uppsala Resecentrum är en stor tillgång för Uppsala.

Denna del skulle dock kunna utvecklas till ett än mer vitalt och levande område och vara till glädje inte bara för Uppsala utan för hela den omgivande regionen.

Östra åstranden sträcker sig i stadskärnan från gamla Svartbäcksområdet och Linnéträdgården, via Östra Ågatan och dess omgivande kvarter med bland annat Stadsteatern ner till gamla kvarnområdet och Kungsängen söder om Islandsbron. Detta område skulle långsiktigt – om än i en helt annan skala – kunna utvecklas till ett mer attraktivt besöks- och strövstråk på liknande sätt som södra Themsenstranden i London, South Bank. I denna omvandling skulle kvarnorådet vara en viktig del.South Bankområdet i London erbjuder bebyggelse av olika ålder och typ, till exempel en del gamla lager- och industribyggnader, och spännande offentliga utrymmen samt ett rikt utbud av kultur, kulturella evenemang, upplevelser, musik, dans, konst. Här finns också ett brett utbud av restauranger, kaféer och butiker. Det har kommit att utvecklas till en av de mest populära kulturella besöksplatserna i hela Storbritannien.

Kvarnkvarteret i centrala Uppsala kan till stora delar och med några nytillskott utnyttjas som det är. Fasaderna i det gamla kvarnområdet representerar ett stycke värdefull arkitekturhistoria.

Byggnadernas inre med bjälklag av stål och betong tillåter en flexibel och varierad rumsbildning som passar offentliga institutioner. Till exempel har vindsvåningen i det södra tegelhuset en rymd som verkligen är monumental – en unik möjlighet att ta vara på och utveckla.
Kvarteret Hugin norr därom på södra sidan av Kungsängstorg och Hamnesplanaden är också en mycket stor tillgång för Uppsala som borde bevaras och utvecklas. Tyvärr är dock risken i dag överhängande att de kan komma att rivas. Det är märkesbyggnader från 1970-talet som i dag rymmer bland annat Livsmedelsverket, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan – tidigare också Länsstyrelsen. Tillsammans med före detta Riksbanken, numera Uppsala Auktionskammares hus, spelar bebyggelsen i kvarteret Hugin en avgörande roll för den intilliggande torgmiljön, som också utmärker sig för sina väl valda, högklassiga och mycket uppskattade skulpturer. En oas för alla besökare!

Denna senare del av stadskärnan, liksom Kungsängen och Industristaden, är i dag nästan helt dominerade av bostäder. Det gör det än mer angeläget att behålla nuvarande byggnader och fylla dem med verksamhet för att ge stadskärnan en historia och mer liv.

Det är hög tid att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas årum för att forma en helhet som kan stå sig och vara attraktiv under en längre tid. Uppsala som i andra avseenden är och vill vara en av landets ledande kulturstäder, bör självfallet ha ett konstmuseum av minst nationell klass. Ett museum som med önskvärda nytillskott av ytterligare kulturinstitutioner av olika slag kan bli självklara besöksmål och medelpunkter i stadsbilden.

Uppsala är en nationellt och internationellt lättillgänglig historisk kultur- och bildningsstad.

Vi borde kunna ha fler nationella museer och kulturinstitutioner intill varandra, till exempel ett fabrikshistoriskt museum med mera. Och varför inte samtidigt ge Upplandmuseet nya samlade och större lokaler, med hörsal, café och restaurangmöjlig-heter med mera? Östra åstranden har redan en nära koppling till området runt Slottet och Domkyrkan.

Här borde kommunen, Region Uppsala och staten i dialog med alla berörda intresseföreningar kunna samverka i ett framtidsprojekt med mål att skapa ett utvidgat och bevarat östra åstråk med fler kulturinstitutioner och fler offentliga rum och mötesplatser för information, bildning och integration.

Ett strövstråk med offentlig rum, lättillgängliga för alla och med möjlighet att kombinera boende, arbete och shopping med besök i kulturmiljöer och i kulturinstitutioner, med sport och upplevelser i nya Studenternas, vistelse i stadsparken samt kafé- och restaurangbesök, hotellvistelser med mera. Kommunen får inte missa tillfället att utnyttja kvarnområdets unika arkitektur för att utvidga stadskärna och skapa spännande besöksmål för både Uppsalabor och turister

Sten Åke Bylund
Förste vice ordförande i föreningen Vårda Uppsala