Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                      2016-09-02

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015-003611. Samråd 20 maj till 2 september 2016.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill med anledning härav anföra följande:

Planförslagets syfte och idé

Planen för Årsta torg syftar till att skapa den mest centrala platsen för Sala Backe, Östra Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av Östra Sala Backe sker enligt planen som det uttrycks ”med människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga och mötesplats mellan berörda stadsdelar och samtidigt bidra till att Fyrislundsgatan omvandlas från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras att byggas fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU:s synpunkter

FVU finner det både naturligt och rimligt att alla möjligheter tas tillvara att förtäta Årsta med såväl nya bostäder som viktiga mötesplatser och offentliga rum av olika slag.  Men det kräver ett helhetsgrepp, en fördjupad analys både ur stadens och regionens perspektiv. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur mellan Sala Backe och Årsta är en genomgripande åtgärd inte bara för de bägge berörda stadsdelarna utan också för omgivande omland. Förändringen av Fyrislundsgatans trafikkapacitet och roll får dels en stor regional effekt eftersom den påverkar hela södra Uppsala inklusive Boländernas regionala serviceutbud (med bl.a. IKEA) samt de östra delarna av staden och Uppsalaregionen. Det handlar om ett omfattande samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har dels en viktig roll för de boende och serviceutbudet vid Årsta centrum och ett kommande Årsta torg. Dessutom har den nuvarande parkeringsplatsen som betjänar Årsta centrum en viktig roll för serviceutbudet i stadsdelen. Att enligt förslaget omvandla den till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt möjligheterna. De långsiktiga konsekvenserna för serviceutbudet av den minskade trafikkapaciteten på Fyrislundsgatan och den minskade parkeringsytan kan därför inte nonchaleras utan måsta analyseras noga. Det handlar om möjligheterna att långsiktigt upprätthålla ett attraktivt serviceutbud vid Årsta torg.

Den fyra nya kvarteren som planeras på den nuvarande parkeringsplatsen är därtill jämförelsevis små då de uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som dessutom ligger utan solljus och är mörka större delen av året – särskilt mellan höst- och vinterdagjämningen. Många uterum och balkonger kommer större delen av året att därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger samt dels helt av skugga. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum. Det kan av angivna skäl ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att bli en god boendemiljö samt om Årsta torg långsiktigt kan förbli en väl fungerande gemensam plats för service, möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.

Erfarenheterna från andra håll i Uppsala, bl.a. Sävja, visar att tillgänglighet och trafikflöden har stor betydelse för möjligheterna att åstadkomma ett hållbart kundunderlag och stadsliv. Det gäller inte bara för handeln utan i hög grad även de offentliga mötesplatserna. Det blir dessutom ännu svårare än idag att underlagsmässigt hävda sig gentemot den allt starkare stadsnoden Gränby centrum. Ett centrum med prioriterad god tillgänglighet för alla trafikslag. Med risk för att trafikflödena ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer härmed förväntade ökade miljöolägenheter för de till gaturummen direkt närboende. De kan visa sig bli omfattande och mycket besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras innan planen verkställs.

Den höga exploateringen i Årsta torg med flera förhållandevis höga hus, begränsade mått mellan husen, i vissa fall mindre än 20 m, visar att vi här har en detaljplan som avsevärt försämrar kvaliteten på Sala backes och Årstas befintliga bostadsgårdar. Det är till men särskilt för äldre och de mycket unga som mer än andra är beroende av närmiljön.

Upprustningen av Årstaparken och översyn av trafiksituationen med lägre hastigheter i området kan inte kompensera detta.

Mycket talar således för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta med ett mer begränsat tillskott av bebyggelse i Årsta centrum samt i ledningsstråket Östra Sala backe även fortsättningsvis fungerar bäst kring sina respektive näraliggande stadsdelscentra. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör härmed även fortsättningsvis kunna fylla rollen av viktig cykelled och ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                          Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande