Föreningen Vårda Uppsala
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2014-05-05
753 75 Uppsala
Ang detaljplan för Norby 31:74, del av, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020122. Granskning. detaljplan för Norby 31:74, del av, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020122. Granskning.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t o m 2014-05-12. FVU, som avgav samrådsyttrande 2012-06-17 rörande samma område, vill nu anföra följande.
FVU:s synpunkter
FVU avstyrker i första hand förslaget helt på tidigare anförda grunder. Granskningsförslaget innehåller få förändringar jämfört med samrådsförslaget. Inga av FVU anförda samrådssynpunkter synes ha fått gehör i det fortsatta planarbetet (Se samrådsyttrandet i bilaga fr.o.m. sid 2 i denna skrivelse). FVU finner därför för sin del inte anledning att ändra uppfattning i frågan om bebyggelse på ifrågavarande naturområde.
FVU vill nu ytterligare understryka behovet av en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ MB om planförslaget processas vidare. FVU hänvisar också här till vad FVU tidigare anfört i frågan om rödlistade och sällsynta arter och med hänsyn till de vilda djurens rörelsemönster samt kopplingen mellan närliggande naturreservat.
Områdets kvaliteter från naturvårdssynpunkt liksom värdet som närströvområde förminskas inte av att hela Eriksberg inom kort står inför en betydande utbyggnad i Uppsalahems regi, snarare tvärtom. I planarbete kan det aldrig vara fråga om en enkel ”först till kvarn- princip” – en planering strimla för strimla rimmar illa med de grundläggande krav som ställs i 2 kap. PBL. Det krävs sålunda en bedömning av lämplig avvägning mellan bebyggelse och grönområden för området som helhet, utifrån bl.a. naturförutsättningar, som underlag för detaljplaneringen.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
Kristina Berglund Ulla Björkman Bengt Jonsell PO Sporrong Ordförande
Föreningen Vårda Uppsala
BILAGA
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-06-17
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala
Ang detaljplan för Norby 31:74, mellan Blodstensvägen och Norbyvägen, Uppsala kommun. Dnr 2012/21122-1. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande samrådssynpunkter på rubricerade planförslag.
Bakgrund
Av förslaget framgår sammanfattningsvis följande. Detaljplanen för Norby 31:74 syftar till att möjliggöra fyra punkthus i max 8 våningar och ett lamellhus i 5 våningar med sammanlagt 140 lägenheter. Enligt fastighetsnämndens anvisningar ska minst 30% av lägenheterna vara hyresrätter och resterande bostadsrätter.
Området är idag inte bebyggt. Det utgörs av skogsmark med bl.a. många stora, gamla tallar (180 – 200 år) varav minst ett femtontal träd hyser rödlistade eller sällsynta arter som tallticka. Totalt har sex sällsynta eller rödlistade arter svamp och skalbaggar hittats vid den bedömning av ekologiska värden som föranstaltats av byggherren i planärendet. Det framgår vidare, att återväxten av grova tallar inte är så god och att naturtypen generellt minskar i staden i och med kommande exploateringar och förtätningar. Inventerarna anser det negativt från naturvårdssynpunkt om de gamla träden tas bort, den negativa konsekvensen är beroende på hur mycket av naturmarken och träden som sparas, bedömningen är dock att habitatnätverket för barrskogslevande arter ändå bör kunna fungera och att exploateringen inte innebär ett hot på nationell nivå mot arterna, men att det i det långa loppet bör diskuteras hur återväxten av grova tallar bör klaras i Uppsala. Inventerarna påpekar också, att det saknas analyser av habitatnätverk för olika artgrupper för Uppsala län.
Planförfattarna beskriver området som en alternativ grön koppling mellan Hågadalen och Stadsskogen och nämner att det används för närrekreation för kringliggande bostadsområden (hyreshus som förvaltas av Uppsalahem). Enligt förslaget bidrar planen till att fysiskt knyta ihop bebyggelsen i området. Det anförs att de gamla träden kommer att sparas där det är möjligt, men man tar fasta på att habitatnätverken skulle kunna fungera ändå.
Plan- och byggnadsnämnden har beslutat att planen inte riskerar att leda till betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11§ miljöbalken (MB) och att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ MB inte krävs. Länsstyrelsen i Uppsala län delar bedömningen.
Yttrande
FVU avstyrker förslaget. Närströvområdet, som planområdet utgör, behövs idag och än mer i framtiden om andra aviserade projekt om ytterligare förtätning av Eriksberg kommer till utförande. Under alla förhållanden är utredningen i ärendet otillräcklig för ett exploateringsbeslut. FVU delar alltså inte bedömningen att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ MB inte krävs.
Tvärtom framstår det för FVU som mycket angeläget med en fullständig MKB, inte minst mot bakgrund av inventerarnas uppgifter om den krympande tillgången på gamla tallar i Uppsalaområdet med tanke på deras betydelse som biotop för andra arter. Exploatörens egna experter framhåller de negativa konsekvenserna från naturvårdssynpunkt och oron för framtiden, även om de landar i att exploateringen inte innebär något hot på nationell nivå mot de hotade arterna. Inventerarna påpekar dock, att det saknas analyser av habitatnätverk för olika artgrupper när det gäller Uppsala kommun. FVU anser att Uppsala kommun bör eftersträva en god ”kommunal nivå” vad gäller arterna och inte tillåta att läget först blir ännu sämre. En ytterligare och mer fullständig belysning i form av en MKB behövs i ärendet. Miljöpåverkan av tilltänkt bebyggelse innebär alltså direkt förstörelse av viktig natur, stora, gamla tallar, viktiga att slå vakt om i sig och även för deras betydelse för rödlistade arter, särskilt som viss osäkerhet råder om habitatnätverken. Härtill kommer att verkan av det ökade trycket på omgivande naturreservat inte utretts.
En MKB bör också omfatta faunan i stort. Kommunen anser att sambandet mellan Stadsskogen och Hågadalen vad gäller möjligheten för de vilda djuren att röra sig däremellan är tillräckligt tillgodosett genom passagen över Norbyvägen bortom Kvickstensvägen. Många iakttagelser vittnar dock om hur bl.a. rådjur, räv och grävling korsar Norbyvägen vid det tilltänkta exploateringsområdet. Också förekomsten av fladdermöss behöver utredas. Så också frågan om kopplingen mellan naturreservaten.
Sammantaget anser FVU att kriterierna för en MKB enligt 6 kap. 11§ MB är uppfyllda, alltså att planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och att en bedömning enligt kriterierna i 4§ förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar jämte kriterierna i förordningens bil 4 måste leda till samma resultat.
Enligt FVU:s mening behöver planärendet inte minst ses i perspektiv av de boendes behov av närrekreationsområden. Planen har ambitionen att binda samman de bostadsområden som idag flankerar skogspartiet i fråga. Till följd av planförslaget kommer emellertid kontakten mellan existerande bostadsområden snarare att försämras. Det talas i ledande formuleringar om hur ”isolerat” Blodstensvägen ligger i skogen (s. 2). I verkligheten är området beläget ett stenkast från Norbyvägen och inom det tilltänkta bebyggelseområdet vittnar de många tvärgående stigarna om att kontakten mellan bostadsområdena upprätthålls av de boende idag genom att de helt enkelt går genom skogen. För särskilt skolbarn och äldre fyller området väl behovet av s.k. närrekreationsområde och den kontakt med naturen, som forskningen, särskilt inom SLU, numera anser vara av stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. Forskning har också visat att det bör vara korta avstånd mellan bostad och park för att man ska besöka den ofta. (Se Lisberg Jensen, Ebba, Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur, Statens folkhälsoinstitut, R 2008:10. Se även flera studier av prof. Patrik Grahn, SLU, om utemiljöns betydelse för barn och gamla, debattinlägg av prof. Per G Berg mfl, SLU, i UNT 13 mars 2012, intervju med läkaren och forskaren vid Alnarp Matilda Annerstedt, UNT 16 april 2012).
Enligt PBL 2010 förstärktes kravet på närbelägna grönytor vid planering av bostäder. (2 kap 7§: ”Vid planläggning […] ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns […] parker och andra grönområden”).
Kommunen borde alltså ta till sig forskningens senaste rön när det gäller naturens betydelse för folkhälsan istället för att, som det kan synas efter flera planförslag på senare tid, ensidigt eftersträva vad som ibland kallas tätning av ”stadsväven”, en politisk figur, som också hotar den klassiska bilden av Uppsala som en kulturstad i natur. De gröna stråken, möjligheten att från själva centrum genom parker och grönområden ta sig ut på landsbygden framstår som unikt för en så pass stor stad som Uppsala ändå är och som ett värdefullt arv att förvalta. Dagens planeringspolitik syftar dock mer till fler och högre hus, evenemangscentra och köpcentra, men många röster talar, liksom FVU, också för att slå vakt om stadens karaktär (t.ex. debattinlägg av Alexander Ståhle, UNT 9 juni 2012).
Det är viktigt att lyssna också till vad Uppsalaborna själva anser. När Uppsalahem nyligen kallade till informationsmöte om stadsdelen Eriksbergs framtid, framgick det, att också Uppsalahem skulle vilja bygga ytterligare bostäder i området, siffran 1500 nämndes. Det talades varmt från arrangörens sida för det positiva med ökad stadskaraktär, mer krogar, butiker etc. Till sin uppenbara förvåning fick arrangören dock i samband med de grupparbeten som förekom erfara att samtliga grupper som högsta prioritet hade att istället värna om grönområdena i området.
Uppsalahems utbyggnadsplaner ökar enligt FVU:s mening påtagligt vikten av att inte genomföra den utbyggnad som nu aktuellt samråd avser. En ytterligare förtätning av redan bebyggda områden ökar behovet av närströvområden. Det går inte att hänvisa till att det finns förhållandevis gott om natur längre bort, d.v.s. i Hågadalen och Stadsskogen, när det gäller grupper som barn och gamla samt andra med begränsad rörelseförmåga.
Eriksberg är ett område som flera exploatörer intresserar sig för. I det läget framstår det som direkt felaktigt att ”ta en bit i taget” genom successiv planering, kommunen behöver göra en samlad analys.
Överhuvudtaget borde kommunen ta bättre ansvar, inte bara för de tänkta Uppsalabor som man planerar för, utan också för dem som nu lever och verkar i Uppsala. Ett träd utanför fönstret kan vara vad som håller en gammal människa vid liv.
Sammanfattning
- FVU anser att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ MB krävs både med hänsyn till de höga naturvärdena med rödlistade och sällsynta arter och med hänsyn till de vilda djurens rörelsemönster samt även för att klarlägga kopplingen mellan naturreservaten.
- Det tänkta exploateringsområdet, som idag nyttjas flitigt som närgrönområde för de befintliga bostäderna, bör lämnas obebyggt och kommer att behövas än mer om Uppsalahems utbyggnadsplaner kommer till stånd. Den stora betydelsen för hälsa och välbefinnande av närgrönytor framhålls alltmer i forskningen. Kravet på närgrönytor har också förstärkts i PBL.
- Ett av Uppsalas särdrag är de gröna stråken och generösa grönytor inne i bostadsområdena. För att tillvarata detta särdrag krävs en helhetssyn på stadsdelarnas utveckling när det gäller avvägning mellan exploatering och bevarande av grönområden. Att inte i planeringen ta till vara detta särdrag innebär att en av stadens väsentliga och av befolkningen uppskattade kvaliteter successivt försvinner.
Med hänvisning till ovanstående avstyrker FVU förslaget i första hand. Om avsikten att bygga ändå kvarstår hemställs om MKB enlighet ovan som underlag för förslag till eventuell exploatering.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
Kristina Berglund Ulla Björkman Bengt Jonsell PO Sporrong
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot