Föreningen Vårda Uppsala 2013-06-18
Till
Landstingsstyrelsen i Uppsala läns landsting
Box 602
751 25 Uppsala
Kommunstyrelsen i Uppsala kommun
753 75 Uppsala
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
753 75 Uppsala
Ang utveckling av stadsdelen Ulleråker, Uppsala kommun.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av artikeln ”Tusentals nya bostäder i Ulleråker” i UNT 2012-10-03. Det är positivt att landstinget låtit ta fram en strukturplan/programskiss för hela stadsdelen Ulleråkerområdet. Skissen är dock ytterst schematisk och tar i ringa grad hänsyn till Ulleråkerområdets rika natur- och kulturvärden. Därmed utnyttjas inte områdets stora potential för att få till stånd en synnerligen attraktiv stadsmiljö.
Det framgår inte av artikeln vilket underlagsmaterial som tagits fram för skissen. Inte heller framgår det hur kommunen avser att fortsättningsvis bedriva planeringen. FVU ber att på detta tidiga stadium i planeringsprocessen få anföra följande:
FVU:s synpunkter
Naturmiljö
Inom t ex ”Ulls park” och ”Kronparken” finns stora synnerligen vackra trädbestånd av främst ståtliga, mer än 300-åriga, välvuxna tallar. Dessa bestånd sammanhängde före Kungsängsledens genombrott med det betydligt större tallbeståndet norr om denna led. Allt det nämnda utgjorde den av Gustav III år 1773 fredade ”skogsparck” (vårt lands äldsta naturreservat), som dock genom tiderna delvis huggits. Allt som nu återstår måste bevaras intakt, utan insprängd bebyggelse, vägdragningar etc. Inom ”Sandvik strand” och ”Sandvikskällan” finns också mycket vackra trädbestånd och enskilda träd av många olika arter. I ”Sandvik strand” är området i slänten ner mot Fyrisån numera igenvuxet men här har bl a funnits en fruktträdgård, numera med reducerat bestånd av gamla träd. Det finns flera fina små parkanläggningar. Inom vissa delar av området erbjuds vackra vyer mot skogsbestånd som med sin kontur bidrar till en vacker rumsbildning. Olika nivåer inom planområdet ger spännande förutsättningar att ta tillvara vid placeringen av kommande nybebyggelse. Skissens schematiska utformning visar att i stort sett ingen hänsyn tagits till de stora värden som finns i området i form av natur/park eftersom bebyggelse redovisas över stora mycket värdefulla naturpartier.
Dessa rika naturvärden innebär att en noggrann inventering av områdets natur är nödvändig som underlag för planeringen. Att ta tillvara dessa naturförutsättningar genom att spara värdefulla trädbestånd och enskilda träd, att utnyttja rumsskapande skogspartier, att utnyttja nivåskillnader för att få intressanta grupperingar av husvolymerna samt att tillvarata äldre parkanläggningar som t ex fruktträdgården bör vara självklara utgångspunkter för ett fortsatt gott planarbete.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Inom Ulleråkerområdet finns också stora kulturvärden bl a i form av väl utformade byggnader från olika tidsepoker. Många av byggnaderna torde ha högt kulturhistoriskt värde. Dessa byggnader är väl inpassade i terrängen enligt principen ”hus i park”, på flera ställen med fina parkanläggningar som övergår i naturmark. De nya bostadshusen från senare decennier är väl anpassade i skala och utformning till områdets karaktär och ger en färdriktning för fortsatt bebyggelseplanering.
Endast ett fåtal av de äldre byggnaderna är emellertid redovisade som bevarade byggnader på landstingets skiss. De flesta av dessa byggnader synes i alla fall exteriört vara i gott stånd och borde med viss ombyggnad kunna användas för bostäder och verksamheter, det sistnämnda inte minst viktigt för skapandet av en varierad och levande miljö. En noggrann bebyggelseinventering bör därför ske som underlag för fortsatt planering. Det är angeläget att de värdefulla byggnaderna bevaras i den framtida stadsmiljön både för att bidra till en levande stadsbild och för att berätta om områdets historia, gärna på det föredömliga sätt som gjorts kring Lindparken.
Stråk och respektavstånd, några exempel
Stråket ner mot Fyrisån från den magnifika 1800-taletsbyggnaden, f.d. Uppsala hospital (”Norra Sjukhuset”), med angränsande park (Ulleråkersparken) öster därom nedåt mot ån, anges på skissen som en ”historisk axel att ta vara på”. För att uppfylla denna ambition bör dock stråket vara betydligt bredare än som redovisas. Detta gäller både den gröna korridoren mot väster och stråket mot öster ned mot ån. Det senare stråket bör vara minst 3-4 gånger så brett jämfört med skissen och det öppna sambandet som en gång rådde mellan byggnaden och ån bör återställas. Med slänten mot öster och området mot ån där nedanför väl utformade skapas en magnifik utsikt mot Fyrisån, Föret, Kungsängen och slättlandskapet mot Danmarks kyrka. Så skulle också den imponerande sjukhusbyggnaden komma till sin rätt sedd från ån.
Ulleråkersparken är en speciellt värdefull tillgång i området med en stor mängd intressanta träd, spatiöst planterade och därigenom utvecklade till välvuxna exemplar. Parken måste för framtiden skötas och utvecklas med stor kompetens, under beaktande att den också är ett historiskt minne över den banbrytande Gustaf Kjellbergs insatser inom psykiatrin vid 1800-talets slut.
I skissen redovisas en onyanserad avgränsning av grönstråket utmed Fyrisån. Det attraktiva och väl utnyttjade gång-, löpnings- och cykelstråket bör få en ordentligt tilltagen respektzon mot kommande bebyggelse, både med hänsyn till behovet av en rofylld miljö kring stråket i sig och med hänsyn till avgränsningen av årummet. Stråket kan ha varierande bredd och värdefulla angränsande naturpartier bör inkluderas i stråket. Tillräckligt stora områden bör bevaras för att medge ”orörd” natur med vild flora och djurliv.
Ytterligare ett exempel där särskild varsamhet krävs i planeringen är miljön kring kyrkogården. Det krävs ett respektavstånd mellan densamma och bostadsbebyggelsen. Detta skulle kunna tillgodoses på ett utmärkt sätt genom att spara det vackra tallbeståndet omedelbart söder om kyrkogården.
Fortsatt planarbete
I skissen redovisas kvarteren mycket schematiskt, egentligen inte mer detaljerat än på översiktsplanenivå. Slentrianmässig anges ”bebyggelse med öppen gårdsstruktur” i samtliga bebyggelseenklaver. Med den på skissen angivna alternativa skalan 1:2500 är det möjligt och synnerligen önskvärt med en mycket högre grad av precisering i form av en fördjupning av översiktsplanen. Härvid krävs till att börja med en noggrann analys av hur avvägningen bör ske mellan exploatering och bevarande med hänsyn till att området ingår i kulturmiljö av riksintresse, att strandskydd råder 100 m utmed Fyrisån samt att Fyrisåns dalgång har skydd för landskapsbilden (enligt den tidigare NVL).
Bebyggelsens utformning bör redovisas i grova drag i varje kvarter med huvudsaklig gruppering, hustyper, hushöjder jämte principer för gestaltning varvid utgångspunkten bör vara en god anpassning i skala och utformning till befintlig bebyggelse och till landskapets anvisningar. Med de olika naturkaraktärer som olika delområden uppvisar skulle det kunna vara naturligt med flerbostadshus i kvarteren i de västra delarna av området och kanske en lägre trädgårdsstad ner mot ån. Olika alternativ bör utarbetas för struktur, täthet och gestaltning med beskrivning av miljökonsekvenser som underlag för dialog med medborgarna. Det skulle således krävas en mycket mera detaljerad redovisning som ger möjlighet att diskutera och bedöma aspekter som är avgörande för stadsmiljöns kvalitet i den framtida stadsdelen. En sådan mera noggrann planering på områdesnivå är också nödvändig för att kunna bedöma hur många bostäder som kan rymmas i området samtidigt som natur- och kulturvärden tas tillvara.
Ulleråkerområdet bör också sättas in i sitt sammanhang med angränsande områden i alla väderstreck. Hur anknyts området när det gäller vägar, kollektivtrafik och grönstråk till befintliga och framtida nya bebyggelseområden? Hur ordnas service som skolor, förskolor och äldreomsorg? En planering av detta slag bör ske inom ramen för den kommande översynen av översiktsplanens ram och bör föreligga som underlag för planeringen i Ulleråker.
Avslutande kommentar
Fördjupning av översiktsplan på grundval av noggranna inventeringar och analyser av områdets förutsättningar är en lämplig nivå för att få överblick och en bra dialog med alla berörda om stadsutvecklingen. Områdesnivån är till skillnad från översiktsplanen och detaljplanen inte obligatorisk enligt PBL men mycket angelägen eftersom gapet mellan den schematiska kommuntäckande översiktsplanen och detaljplanen på kvartersnivå är alldeles för stort. Om planering på områdesnivå uteblir leder detta gap till att olösta strategiska frågor för hela stadsdelen eller orten ofta kommer upp till debatt först på detaljplanenivå, frågor som tidigare borde ha analyserats, diskuterats och beslutats som underlag för kommande detaljplanering. När det redan finns ett planerat byggprojekt som underlag för detaljplanen, i sina huvuddrag överenskommet mellan kommun och byggherre, är det för sent att ens göra smärre omprövningar av markanvändningen. Detaljplanprocessens syfte blir då enbart att tillgodose de formella lagkraven där kommunens agerande främst präglas av försvar och kommuninvånarnas av ilska över att inte kunna göra sin röst hörd.
Mot bakgrund av ovanstående finns det många skäl att lägga tonvikten i planeringen på områdesnivå; en sådan planering ger överblick, tydliggör samband och ger möjlighet att redovisa olika alternativ med miljökonsekvenser. Härigenom skapas goda förutsättningar för en bra demokratisk process på rätt nivå och därefter kan detaljplaneprocesserna ske snabbt eftersom strategiska frågor avhandlats på en högre plannivå. Som FVU ser det vore en planeringsprocess i Ulleråker enligt ovan att varmt anbefalla.
Sammanfattning
- En noggrann inventering av området, dess natur- och kulturvärden, befintlig bebyggelse mm,
är en nödvändig förutsättning för ett gott planeringsresultat som tar hänsyn till Ulleråkerområdets unika värden.
- Värden som särskilt bör tas tillvara är partierna med gammal tallskog, vackra solitärträd, parkanläggningar, andra värdefulla naturpartier och befintlig bevaransvärd bebyggelse från olika epoker. Den väst-östliga axeln med f.d. hospitalet i mitten bör vara mycket bredare och avgränsas med utgångspunkt från det breda stråk det en gång var före igenväxningen i den östra delen. Ett annat viktigt delområde är strandzonen utmed Fyrisån som bör få erforderlig bredd för att bevara karaktären av ett lugnt rekreationsstråk med stora naturpartier samt för att bilda en ”grön” avgränsning av årummet.
- Fortsatt planering bör ske genom en fördjupning av översiktsplanen vilken bör omfatta riktlinjer för hur bebyggelsekvarter, gator, torg, gång- och cykelvägar samt parker och grönstråk ska organiseras rent fysiskt gärna i olika alternativ och med redovisning av miljökonsekvenser. Även hustyper, hushöjder och arkitektonisk karaktär bör preciseras i planen. Härigenom blir den ett utmärkt underlag för att i en bred demokratisk process diskutera den blivande stadsmiljön som helhet i Ulleråker.
- Planeringen av Ulleråkerområdet måste också sättas in i sitt översiktliga sammanhang vad gäller bl a infrastruktur, service mm. Pågående planering/utveckling i närliggande områden som Rosendal, Bäcklösa, Gottsunda och Valsätra accentuerar detta behov. Denna planering bör ingå i den kommande översynen av översiktsplanen för Uppsala och ligga till grund för fortsatt planering av Ulleråker.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
Kristina Berglund Bengt Jonsell
Ordförande Styrelseledamot