Föreningen Vårda Uppsala
Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-11-11
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala
ang detaljplan för kvarteret Seminariet, Uppsala kommun. Dnr 2007/20014-1. Utställning.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställt t o m 2011-11-17. I planförslaget föreslås bostadsbebyggelse för ca 220 lägenheter i 4-7 våningar + vind, en förskola samt parkytor.
I yttrandet vid samrådet anförde FVU sammanfattningsvis att byggnaderna och trädgården tillsammans utgör en synnerligen märklig miljö och att den bör bevaras för framtiden med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet, att Seminarieträdgården behövs som stadsdelspark i denna del av staden samt Uppsalabornas rätt att också i framtiden få uppleva och glädjas åt den intressanta och vackra helhetsmiljön med byggnader och park i samverkan i kv Seminariet.
FVU:s synpunkter
Nationella mål och lagstiftning
Kv Seminariet ingår i kulturmiljö av riksintresse (K40 Uppsala stad). Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska enligt miljöbalken, 3 kap 6§, skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.
En avgörande förutsättning för god kvalitet i stadsmiljön är närhet till parker och grönområden, något som lyfts fram alltmer i stadsplaneringen. Enligt delmål för det nationella miljökvalitetsmålet “God bebyggd miljö” ska bl a “natur- och grönområden i och i närheten av tätbebyggelse värnas för att ge god tillgänglighet till områden för rekreation och lek”. Vidare ska “trädgårdar, alléer, parker … bevaras. De är en del av stadens bebyggelsehistoria och ger staden identitet och karaktär”.
Forskning har visat den stora vikt som vistelse utomhus har för hälsan samt att det bör vara korta avstånd mellan bostad och park för att man ska besöka den ofta. Möjlighet till utelek i parkområden av hög kvalitet är av stor betydelse för barns utveckling vilket bl a betonas i FN:s barnkonvention (artikel 31), som Sverige anslutit sig till. Grönytor behövs också för att få ett gott klimat i den täta stadsmiljön; sänkning av temperatur under värmeböljor, omhändertagande av dagvatten och minskning av partikelhalten i luften.
Kravet på att tillgodose behovet av parker och grönområden inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse har stärkts i PBL 2010 genom betoningen “att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse” ska finnas parker och andra grönområden.
Det framgår således entydigt av nationella mål och lagstiftning att värdefulla kultur- och naturmiljöer ska tillvaratas samt att behovet av grönytor ska tillgodoses i kommunernas stadsplanering.
Inriktning i Översiktsplan 2010
Uppsala kommun har också beslutat om en inriktning som innebär att tillvarata och synliggöra kulturarvet samt att behovet av grönytor ska tillgodoses. I Översiktsplan 2010 anges i “Vision Uppsala 2030” bl a att parker och friluftsområden bäddar för fysisk aktivitet, att kultur- och naturvärden ger identitet och att grönstrukturen i staden skapar en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling. (Sid 11)
Som övergripande inriktning för kulturmiljön anges: “Att vårda och bruka det lokala kulturarvet och göra det synligt”, “att upprätthålla och varsamt utveckla den lokala historiska kulturmiljön och göra den tillgänglig” samt “att göra det lokala kulturarvet känt även utanför Uppsala”. (Sid 77)
Som övergripande inriktning för parker och naturområden anges: “Under planperioden bör mark reserveras för rekreationsändamål vid utbyggnad av nya områden, för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag …” Vidare anges att “Särskilt bevarandevärda grönområden är den del av grönstrukturen som genom sina höga värden, sitt läge, sitt sammanhang eller sin distinkta form bör bevaras och utvecklas i sin helhet”. Hänvisning sker i texten till parkprogram för Uppsala där det bl a anges att i en del stadsdelar saknas större parker och där bör nya planeras in. (Sid 62)
Som riktlinje för planläggning anges: “Grönstrukturen inom stadsväven bör i samband med detaljplaneläggning i angränsande områden planläggas som park eller natur om den inte skyddas genom annan lagstiftning”. (Sid 66)
På kartan fig 4.10 visas befintliga och tillkommande parker i staden. En tillkommande stadsdelspark redovisas just i kv Seminariet. (Sid 63)
I Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut 2011 anges bl a att “Stadens grönområden är viktiga för Uppsalaborna och bör utvecklas mer”. (Sid 21)
Genom att anta Översiktsplan 2010 har kommunfullmäktige ställt sig bakom en inriktning som väl överensstämmer med nationella mål och lagstiftning.
Det kulturhistoriska värdet i kv Seminariet
Seminarieträdgården och dess byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde och har få motsvarigheter i landet. Byggnaderna och parken är oskiljaktiga delar av en helhet som inte får splittras. Byggnaderna är utsökta exempel på väl utformad arkitektur i nationalromantisk stil. Den kraftfulla tegelarkitekturen har ingen motsvarighet i staden. Rektorsbostaden och trädgårdsmästarbostaden samt fruktkällare och uthus är tidstypiska byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Trädgårdsanläggningen har stort historiskt intresse som ett led i dåtidens utbildning. I trädgården planerades 106 arter. Med dess noggrant utvalda träd och buskar är den botaniskt synnerligen intressant och erbjuder stora skönhetsvärden. Delar av trädgårdens botaniska innehåll har förfallit; ett återställande skulle innebära att ett unikt kulturarv tillvaratas.
Kvarteret Seminariet klassificerades år 1993 av Riksantikvarieämbetet som en kulturhistoriskt
värdefull byggnad enligt 12 § i förordningen om statliga byggnadsminnen. Med anledning av Seminariemiljöns stora kulturhistoriska värden har FVU ansökt hos Länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring av hela kvarteret, byggnaderna och parken. Länsstyrelsen har meddelat att en prövning kommer att ske och ärendet utreds för närvarande.
Ett genomförförande av detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Att som det med vackra ord anges i planbeskrivningen “Tillvarata kvarterets stora värden i avseende på dess kulturhistoria, arkitektur och växtlighet samt skapa en harmonisk helhet mellan det nya och det gamla” är en omöjlig tanke. Det är uteslutet att värdet kan bestå när hälften av grönytan tas i anspråk för bebyggelse, när den återstående parkytan omringas av hus i upp till sju våningar + vind, när marken till stora delar underbyggs med källargarage, när många träd fälls och vegetationsridån mot norr och väster försvinner. Det är helheten i kulturmiljön, de högklassiga byggnaderna, deras lägen i parkmiljön, sambandet mellan parkens olika delar och känslan av rymd genom parkens storlek som konstituerar det höga kulturhistoriska värdet.
Att bevara kv Seminariet i sin helhet och varsamt upprusta trädgården till sin forna glans skulle ge Uppsala en unik attraktion och skulle även ha ett stort intresse utanför Uppsala, ja för hela Sverige. Att bevara denna kulturmiljö i sin helhet är därför ett utmärkt tillfälle att genomföra en åtgärd som svarar mot målet “Uppsala har dragningskraft” enligt “Vision 2030” i Översiktsplan 2010.
Behovet av stadsdelspark
I denna stadsdel saknas en stadsdelspark. I översiktsplanen anges behov av två nya stadsdelsparker i norra delen av staden, dels i kv Seminariet och dels i Stabby. Detta behov förstärks av den förtätning som sker i stadsdelen genom att nya bostadskvarter uppförs vilket innebär en ökning av befolkningen.
Den återstående parkytan, drygt 12000 m² exkl de båda bostadshusen med omgivande tomtmark, enligt planförslaget kommer inte ens att kunna fungera som kvarterspark såsom den omnämns i planbeskrivningen. Förgårdsmarken framför bostadshusen har minskats och är så smal att den ej kommer att räcka till som gårdsyta för de boende vilket innebär att även angränsande ytor av den tänkta kvartersparken kommer att tas i anspråk för boendeändamål i utemiljön. Dessutom kommer parkytan att nyttjas som skolgård för de drygt 500 skolbarnen (500 x 20 m² = 10000 m²).
En beräkning visar att idag omfattar den egentliga parken (exklusive kvarteren för seminariebyggnaden och de två bostadshusen) drygt 26000 m². Även om parken inte motsvarar den önskvärda ytan för en stadsdelspark enligt bl a Boverkets riktlinjer är den tillräckligt stor och har en sådan hög kvalitet att den bör fungera väl som en stadsdelspark. Om kv Seminariet och ett område vid Stabby bevaras som stadsdelsparker får större delen av de boende inom stadsdelarna norr om stråket Luthagsesplanaden – Råbyvägen tillgång till en stadsdelspark inom ca 500 m gångavstånd, dvs ett avstånd som ej bör överskridas till stadsdelspark enligt Boverket.
Seminarieträdgården är en uppvuxen park med vackra gröna rum. Som ovan nämnts skulle denna kunna upprustas till den oerhört intressanta och innehållsrika park den en gång var. Riktlinjerna i översiktsplanen, Seminariemiljöns höga värden och det stora behovet av en stadsdelspark talar entydigt för att denna enastående resurs måste tas tillvara.
.
Det är svårt att tänka sig ett bättre exempel än kv Seminariet på en park som ovillkorligen bör tillvaratas i planeringen. Uppsala är känt för många fina äldre bostadsområden med mycket grönska. Att bevara Seminarieträdgården som stadsdelspark skulle ligga väl i linje med och förstärka detta varumärke.
Sammanfattning
Det är i högsta grad anmärkningsvärt att byggnadsnämnden låtit upprätta detta förslag till detaljplan som strider både mot nationella mål, mot lagregler i miljöbalken och PBL och mot de av kommunfullmäktige genom översiktsplanen beslutade direktiven för planläggning. Kommunens misstag att inte tidigare ha bevakat frågan att bevara denna kulturmiljö måste rättas till.
Det finns tyvärr många exempel på oåterkalleliga och förödande ingrepp i kultur- och naturmiljöer, ingrepp som av eftervärlden kritiserats hårt. Låt inte kv Seminariet bli ytterligare ett sorgligt exempel på ett beslut där de styrande i samtiden inte förstod vilka höga kulturhistoriska värden som gick till spillo och inte heller förstod hur väsentligt det är med generösa grönområden för att uppnå en god stadsmiljö.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande