Föreningen Vårda Uppsala
Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-10-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala
ang dpl för del av kv. Hovstallängen. Dnr 2008/20014-1. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2011-11-30. Planområdet ligger i Kungsängen och föreslås nyttjas för bostäder, ca 400 lägenheter i 6-8-våningshus, samt skola/förskola och inslag av centrumverksamheter i bottenvåningarna. Tillåtna våningshöjder enligt förslaget är åtta mot Kungsgatan, sex mot Kungsängsgatan och sju mot tvärgatorna mellan Kungsgatan och Kungsängsgatan.
FVU:s synpunkter
Som FVU tidigare framfört i yttranden över programmet för Kungsängen samt över detaljplaneförslag för andra kvarter inom området är det positivt att utveckla en fortsättning söderut av kvartersstaden i stadskärnan. Det är också positivt att en blandstad eftersträvas genom att planera för verksamheter i delar av bottenvåningarna. Tyvärr innebär dock den höga exploateringsgraden att det kommer att bli stora kvalitetsbrister i stadsmiljön i den nya stadsdelen, brister som strider mot de uttalade målsättningarna om god stadsmiljö i den av kommunfullmäktige antagna Översiktsplan 2010.
Sol
Solstudier visar att gårdarna får lite solbelysning. Under vår och höst är gårdarna helt skuggade på morgonen, ca 3/4 av gårdsytorna är skuggade kl 12, ca häften av gårdsytorna är skuggade kl 15 och gårdarna är helt skuggade kl 17.
Dessutom anges i planbeskrivningen att när förskolor placeras i bottenvåningen måste en del av bostadsgården stängslas in för förskolans behov. Enligt preliminära beräkningar anges behovet vara ca 50 förskoleplatser jämte inhägnad gårdsyta motsvarande 20 m² / barn. Detta skulle innebära inhägnade gårdsytor på totalt ca 1000 m² vilket motsvarar knappt en fjärdedel av de totala gårdsytorna. Dessa inhägnade gårdsytor för förskolebarn bör naturligtvis förläggas till ytor med så mycket solinfall som möjligt. Räkneexemplet visar att det knappt kommer att återstå några soliga ytor alls under dagtid för bostadshusens övriga invånare.
Buller
Bullerstudier visar att de riktvärden för ekvivalent ljudnivå som antagits av riksdagen överskrids för samtliga fasader som vetter mot gator; 61-65/70 dB(A) (15000 resp. 20000 fordon/dygn) mot Kungsgatan, 61-65 dB(A) mot Siktargatan och delar av Tullgarnsgatan samt 56-60 dB(A) mot Kungsängsgatan och “Mittengatan” (mellan de båda kvarteren). För båda gårdarna blir nivåerna 46-50 dB(A).
Enligt Boverkets “Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen”, anges att avsteg från riksdagens antagna riktlinjer kan motiveras vid komplettering med ny tätare bebyggelse i ordnad kvartersstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer. Förutsättningen är att bostaden får en djuddämpad sida med en ekvivalent ljudnivå på högst 45-50 dB(A) och i normalfallet att nivån vid den bullerstörda fasaden uppgår till högst 55-60 dB(A). Det anges vidare att nya bostäder endast i vissa fall bör medges där den dygnsekvivalenta nivån vid fasad överstiger 60 dB(A) samt att det ska vara fråga om synnerliga skäl att tillåta bostäder då ljudnivån överstiger 65 dB(A), i det senare fallet bör bostadsrummen vara konsekvent orienterade mot den ljuddämpade sidan.
I detta planförslag är det endast fasaderna mot Kungsängsgatan och “Mittengatan” som uppfyller kraven enligt den lägsta avstegsnivån. Fasaderna mot Siktargatan och delar av Tullgarnsgatan motsvarar nästa nivå som bör medges endast i vissa fall – relevant i detta fall? Mot Kungsgatan kan det bli fråga om den högsta avstegsnivån om fordonsmängden överskrider 15000 fordon/dygn. Vilka synnerliga skäl föreligger för ett sådant avsteg? Ingenting anges heller i planbeskrivningen om att lägenheterna i husen utmed Kungsgatan ska orienteras ensidigt mot den ljuddämpade sidan, dvs mot gårdarna, som bör vara ett villkor enligt Boverkets råd.
I Boverkets råd påtalas också att villkor för avsteg är att uteplats bör vara vänd mot ljuddämpad sida. Bullernivån vid fasad mot gårdarna är godtagbar men för ca hälften av bostäderna innebär planförslaget balkonger mot nordost eller nordväst eller att man hänvisas till en mestadels skuggig gård.
Sammanfattningsvis kan konstateras att höga bullernivåer, högre än riksdagens antagna värden, i olika grad påverkar samtliga bostäder inom planområdet. För stora delar av kvarteren överskrids värdena avsevärt med mycket negativa konsekvenser för bostäderna. För de genomgående bostäderna utmed Kungsgatan finns överhuvudtaget inget tillämpligt avstegsfall enligt Boverket.
Övriga synpunkter
Det anges i beskrivningen att det ska finnas träd och buskar men med tanke på dels att gårdarna kommer att underbyggas med garage och dels krav på de gångytor som behövs till alla entréer, förrådsbyggnader mm finns det föga utrymme för större gröna ytor. Den befintliga Mjölnarparken och den planerade Tullgarnsparken är förhållandevis små till ytan. Den närhet till grönytor som erbjuder “stillhet, vildhet, artrikedom och känsla av rymd”, som enligt forskningen är så viktig för kvaliteten i boendemiljön, kommer inte att kunna uppfyllas i stadsdelen Kungsängen med dess höga täthet. Detta innebär en stor brist som inte minst drabbar de barn som kommer att bo i området.
I planbeskrivningen framhålls vikten av variation i bebyggelsens utformning vilket är utmärkt. Men lika viktigt som det är med variation är det också att det finns element som samspelar så att resultatet blir en sammanhållen helhet. Även denna aspekt bör utvecklas i planbeskrivning och bestämmelser.
Området ligger lågt varför garage under byggnader med stor säkerhet kommer att nå under grundvattenytan, något som kan skapa uppenbara problem.
Sammanfattning
Det är utmärkt att Kungsängen byggs ut som en fortsättning på innerstadens kvarterstad. Men varför bygga med så hög exploatering att det blir skuggiga gårdar och balkonger och snålt med närbelägna grönytor? Och varför bygga hela kvarter med förutsättningen att avstegsfallen för buller kan tänjas till det yttersta? Med andra ord ställer vi frågan – varför bygga med så låg kvalitet? Hur stämmer detta med “Vision Uppsala 2030” i den antagna Översiktsplan 2010 där mål anges vara att skapa en livsmiljö i Uppsala av hög kvalitet, där barnperspektivet ska genomsyra förändringsarbetet och där grönstrukturen i staden ska skapa en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling?
Äldre bostadsområden i Uppsala har en hög kvalitet genom väl avvägd täthet som ger solbelysta gårdar och rik grönska. I stället för att bygga så tätt att det blir låg kvalitet i stadsmiljön borde det vara självklart att bygga vidare på kännemärket “Det gröna Uppsala” och därmed behålla stadens attraktivitet för framtiden. Det är dags att översiktsplanens visioner får styra planeringen av stadsbyggnaden!
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande