2005-11-08
angående utställd detaljplan för del av kv Herräng, diarienr 2003/20056-1.
Föreningen Vårda Uppsala konstaterar med besvikelse, att Föreningens synpunkter på detaljplanen för kv Herräng inte i något avseende beaktats. Vi upprepar yttrandet nedan och skall endast tillägga följande:
Parkmarken är alltid hotad och måste hela tiden försvaras. Det är innebörden i Frederick Law Olmsteds filosofi. Olmsted var den förste landskapsarkitekten i modern tid, skapare av bl a Central park i New York. Ansvaret för parkmarkens försvar vilar på de politiker och tjänstemän som svarar för stadens planering. Sälj inte ut parkmarken till ett överexploaterat projekt, där merparten av den mark som återstår mellan husen blir parkeringsytor. Förädla och utveckla i stället parkmarken och låt den bli en länk mellan den befintliga bebyggelsen och årummet. Den behövs!
För Föreningen Vårda Uppsala
Anna Nilsén, v. ordf. PO Sporrong Anders Waxell
Föreningens yttrande 050509:
Föreningen Vårda Uppsalas styrelse har diskuterat ovan angivet planförslag och vill härmed anföra ett antal synpunkter. Vi har tidigare utan invändningar tagit del av planförslag för Q-Meds utbyggnad. Denna håller sig inom för bebyggelse planlagt område och med en maxhöjd om fem våningar. Nu aktuell plan för bostadsbebyggelse, huvudsakligen på parkmark, är, som vi ser det illa genomtänkt. Föreningen anser, att parkmark inte kan graveras annat än i yttersta nödfall. Den planerade bebyggelsen finns heller inte redovisad i den purfärska ÖP 2002.
Parkmarken
Låt oss se på hela området mellan Dalabanan och Fyrisån. Detta har hittills varit väl försörjt med park- och rekreationsmark för olika ändamål: odling, lek och bollspel etc samt ett bitvis generöst promenadstråk längs ån. Nu ökar mängden bostäder kraftigt i och med att kv Fyrisvallen och Klockaren exploateras fullt ut, planer som FVU accepterat med tanke på läget och det stora behovet av bostäder. Trycket blir därmed hårt på det lilla av parkmarken som blir kvar efter Q-Meds expansion och anläggandet av den stora Fyrishovsparkeringen. Det handlar om den parkmark som lades ut för att garantera kontakten med årummet, inte minst i visuellt hänseende, vid den tunga exploateringen av Klockarängen 1990. Man kan säga att årummet intecknades redan då. Det kan anmärkas, att skrivningen under rubriken “Mark och vegetation“ i planen är starkt vinklad. Det sägs där, att det som i dag är parkmark skall planläggas som parkmark. Det sägs däremot inte att denna blir hälften så stor!
Stråket längs Fyris är i dag en attraktiv biotop med ett rikt fågelliv med bl a näktergal. Att kalla området för ovårdat är synnerligen missvisande. Det nyttjas flitigt av de boende i stadsdelen, tvärt emot vad som sägs i planen. I planförslagets modellfoton ser man vad “röjning för bättre kontakt med Fyris vatten“ innebär: ingen strandvegetation alls på en lång sträcka. Här återkommer vi till Föreningens kritik av vad vi kallar parkifiering, dvs det minutiöst planlagda tar över naturbetonade grönområden till förfång för både människors behov av naturupplevelse och för djurlivet.
Byggnaderna
Två av de tre byggnaderna ligger på parkmark! Den extremt trånga tomten exploateras på ett,
för Uppsala föga vanligt sätt. Punkthusen får sju våningar, mot ån åtta, och, om man mäter i modellfotona, ytterligare en våning (teknikvåning?) under taken. Totalt alltså nio våningar mot ån och strandpromenaden, och detta helt utan den stränga prövning som det obetydligt högre polishuset utsattes för. Dessutom måste ett parkeringsdäck i två våningar klämmas in mellan punkthus och gata. Acceptabelt är ett punkthus på den återstående byggnadsmarken, i höjd som de i Klockarängen, dvs fem våningar plus indragen takvåning. Parkeringen skulle då kunna lösas på mark, med de möjligheter till skylande vegetation som då ges.
Planens genomförande skulle drabba samtliga som idag bor i området genom den minskade tillgången på grönområden, detta i bjärt kontrast till området på andra sidan ån. Mest drabbas de boende i Klockarängen genom utsikten över parkeringsdäcket och den minskade sikten mot det prisade årummet. De som idag har området som andningshål och motionerar där, kommer oundgängligen att känna sig som inkräktare på niovåningshusens mark.
Förklaringen till denna i hast framlagda och osmälta plan finner vi i en artikel i UNT där Q-Med redogör för företagets byggnadsplaner, varvid framgår, att marken måste förvärvas från NCC, som planerat att bygga bostäder där. Kommunen avser att ordna mark i utbyte åt NCC. Och då väljer man att sälja ut redan intecknad parkmark! Att bidra till ett expansivt företags möjligheter att utvecklas är helt i sin ordning. Men det får inte ske på de boendes bekostnad. Föreningen Vårda Uppsala kan inte ställa sig bakom den aktuella planen.