2021-05-26
Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala
plan-byggnadsnämnden@uppsala.se
uppsala@lansstyrelsen.se
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har granskat planprogrammet för Marielund och har följande synpunkter:
Sammanfattning
FVU anser att kulturmiljön i Marielund inte skulle skadas av den utbyggnad av ca 35-40 bostäder, som alternativ MINI föreslår, eftersom den till största delen görs i anslutning till villaområdet i Källbo. Där finns ordnad tillfart och närbelägen busshållplats. Tillskottet medger att en förskola kan inrättas, vilket innebär mindre bilkörning och alltså en miljövinst för alla i Marielund.
Föreningen Vårda Uppsala anser att alternativet MINI är det enda som garanterar kultur- och naturmiljöns fortbestånd i Marielund, och inte då som en första etapp, utan som en slutgiltig lösning.
Inledning
Med förortsjärnvägarna kom en ny företeelse att skapas, bl. a. i London, med de nya trädgårdsstadssamhällena utanför den ohälsosamma storstaden. Hit sökte sig de välbeställda till ett boende i natur och frisk lantluft. I Stockholm är Djursholm ett exempel på detta.
I Uppsala blev motsvarigheten i stället sommarhusområden för stadens välbeställda borgare: vid Ekolns norra strand mellan Flottsund och Graneberg, dit man färdades med den stora vita spårvagnen och i Marielund vid Trehörningens norra strand dit man tog sig med Lennakatten.
Marielund är det mest omfattande, homogena och välbevarade området. Bebyggelsen har karaktär av Jugend och klassicism och är från förra sekelskiftet och det tidiga 1900-talet. Många av byggnaderna är arkitektritade med välstuderade tidstypiska detaljer. Stora lummiga tomter med bryggor och badhus vid vattnet. Medan den vita Granebergsspårvagnen lades ner i början på 1950-talet, går Lennakatten i dag som museijärnväg med autentiska lok och vagnar och med det gamla stationshuset från 1878, om än i något avskalat skick. I dag sker samma utveckling här som i Stockholms skärgårdssamhällen – sommarbostäderna omvandlas till åretruntboende.
Områdets kvaliteter upplevs dels från den smala grusvägen parallellt med stranden, knappt framkomlig med bil, men framför allt från järnvägen med dess spektakulärt sköna dragning längs vattnet. FVU bedömer att Marielund med sin museijärnväg inte bara har ett stort värde för kommunen utan har kvaliteter som ger det ett nationellt värde.
Marielund har av KF 1985 förklarats som speciellt skyddsvärt enligt 38 § byggnadsstadgan rörande särskild miljöhänsyn.
Programförslaget
Tre alternativ redovisas: MINI med 35-40 nya bostäder, varav 30 på andra sidan skogen vid Källbo. LITEN och STOR med 340-400 respektive 480-530 nya bostäder, d.v.s. mer än tio gånger så stor exploatering. Medan MINI endast innehåller friliggande villor har de båda större alternativen dessutom parhus, radhus och mindre flerfamiljshus. Om alternativ LITEN eller STOR förverkligas skulle Marielund växa från 500 till ca 2000 invånare.
Som Mål anges för det första: en långsiktigt ansvarsfull och hållbar bebyggelseutveckling som värnar kulturmiljön och värdefulla lokala rekreations-, natur- och landskapsvärden. Vidare en förbättrad tillgång till sjön Trehörningen, samt att ny och stora delar av befintlig bebyggelse ansluts till kommunalt vatten och avlopp. I avsnittet Kärnvärden nämns också det starka lokala engagemanget representerat av föreningen Marielunds vänner och museiföreningen SRJ som driver museijärnvägen.
Vidare att ny och kompletterande bebyggelse i och i anslutning till kulturmiljöerna i form, material och kulör anpassas till befintlig bebyggelse och omgivande landskap och till miljöns lantliga karaktär.
Konsekvenser
FVU anser att anslutning till kommunalt VA är odelat positivt. Detsamma gäller anvisningarna för anpassning till bebyggelse och landskap då nya byggnader uppförs i och i visuell kontakt med kulturmiljöerna. Här finns detaljerade anvisningar i de utmärkta områdesbestämmelserna med kommentarer, från 1989.
Tillgängligheten till sjön borde kunna förbättras, dels genom att badet och båtbryggan intill stationen utökas, vilket också nämns i programhandlingen, dels att det eventuella läget för ett bad rakt öster om Marielunds gård utnyttjas. På så vis skulle badmöjligheten för tågresenärer och Gunstabor m.fl. kringboende förbättras. De båda föreslagna badplatserna i själva kulturmiljön känns inte seriösa, då de inte är tillgängliga med bil för utomstående och dessutom innebär att man måste korsa järnvägen.
Vi föreslår också att tillgängligheten per cykel ända ifrån Uppsala förbättras.
Så till själva huvudfrågan, vilket utbyggnadsalternativ som kan leva upp till målformuleringarna? FVU väljer tveklöst alternativ MINI. Hävdandet av det kulturhistoriska kärnvärdet: ett sommarvillasamhälle utanför stadens hank och stör kräver sin lantliga inramning. Skogen, ängs- och hagmarkerna.
De båda alternativen LITEN och STOR, som ju egentligen inte skiljer sig mycket, skulle äventyra kvaliteterna i det ursprungliga Marielund, som då endast skulle bli en mindre del i en ny kransort på drygt 2 000 invånare. FVU befarar att den nya bebyggelsen skulle ta över, trycket på tillgång till strand och sjö, på de smala grusvägarna, slitaget på naturmiljön skulle innebära att målen och kärnvärdena inte skulle kunna försvaras.
FVU anser bestämt att man inte kan riskera kvaliteterna i den historiska miljön för skapandet av en ny kransort, som ändå inte har den kompletta service man kan kräva av ett livskraftigt och hållbart samhälle. Därför är valet av alternativ MINI självklart. Förlägg i stället de övriga 400 bostäderna i andra kransorter för att trygga deras behov av skolor och övrig service.
Det är viktigt att vårda denna unika kultur- och naturmiljö och att hålla den tillgänglig också för besökare från närområdet och kommunen, som en dagsutflykt med Lennakatten eller per cykel på väg mot Länna eller Almunge. Det starka lokala engagemanget är en garanti för vidmakthållandet av Marielunds speciella kvaliteter.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande PO Sporrong, v. ordförande