Rubricerade artikel fanns att läsa i UNT 7 december 2008 under rubriken “Det räcker inte med vackra ord” och viss med viss omredigering. Föreningens mål med artikeln var att peka på nödvändigheten att göra kransorterna mer attraktiva som bomiljöer och därmed förhoppningsvis minska trycket på Uppsala stad. Nedan kan föreningens originalversion läsas:
Satsa på kransorterna!
Det råder obalans i kommunens utveckling. Befolkningen ökar kraftigt i Uppsala stad och på landsbygden, men bara marginellt i de mindre tätorterna. Livsmedelsbutiker med fullt sortiment har under senare år slagit igen i Skyttorp och Vattholma till följd av för liten omsättning. I många av orterna har bussarna låg turtähet eftersom det är för få resande. Långa bilresor ingår därför i vardagen för en stor del av kommunens befolkning utanför staden – till arbetet, till stormarknaden, till barnens aktiviteter. Detta kostar tid och pengar för hushållen och strider mot lokala och nationella klimatmål.
Det duger inte med vackra ord i kommunens översiktsplan om att de mindre tätorterna ska stärkas och odlingslandskapet ska bevaras samtidigt som kommunens beslut leder åt rakt motsatt håll, till stagnation i de mindre orterna och alltfler villor på åkrarna. Översiktsplanen är inte en pappersprodukt man lägger åt sidan när den är beslutad. Den ska utgöra grund för praktisk handling. Det är hög tid att vända skutan!
Stärk orternas identitet
De mindre tätorterna erbjuder en tryggare och lugnare livsmiljö än staden. Människor känner varandra. Det är nära till aktiv fritid i vacker natur och lantlig miljö.
Något som saknas i de flesta orterna är dock en attraktiv central mötesplats. Hur stimulerande är det att besöka en köplada på en stor asfaltyta med utblick mot en rad containrar för källsortering som i Bälinge? En sådan miljö skulle vara en skamfläck i innerstaden. Varför är det inte lika viktigt att värna om den offentliga miljön i de mindre orterna som i staden?
En självklar åtgärd är därför att i dessa orter utveckla ett trivsamt lokalcentrum med torg, träd, buskar och planteringar, sittplatser, belysning och offentlig utsmyckning. Gatorna bör vara grönskande rum, inte bara asfaltsträngar genom samhället. Entréerna till tätorterna bör utformas väl och tydligt markera mötet mellan ort och land, precis som Uppsala stad möter sitt omgivande slättland. Att vara stolt över sin hemmiljö stärker den lokala identiteten i de mindre tätorterna!
Bygg bostäder för olika behov
I de mindre orterna breder villamattorna ut sig, ett boende främst för bilburna barnfamiljer. Men det behövs också andra typer av bostäder. Tonåringen kan vilja ha en egen lya, ensamstående vuxna kan vilja bo i en mindre bostad än en villa, äldre som inte längre orkar med sin trädgård kan vilja flytta till något mera lättskött och par som separerar kan önska varsin mindre bostad i samma ort för att klara en gemensam vårdnad om sina barn. Alla vill inte eller kan inte äga sin bostad. Därför bör det också finnas hyresrätter, inte bara äganderätter.
För att få olika sorts bostäder och minska intrånget i jordbrukslandskapet kan man komplettera bebyggelsen i samhället utan att parkytorna blir mindre och utan att det blir för tätt. Bygg flerbostadshus i lokalcentrum. Bygg par-, rad- och kedjehus som ger minst dubbelt så många bostäder på samma yta som villor, utan att den effektiva tomtytan för utevistelse, plantering etc minskar. Detta ökar valfriheten och man får en allsidig ålderssammansättning. Bygg de mindre tätorterna inåt i stället för utåt!
Öka antalet arbetsplatser
Med få arbetsplatser får orterna karaktär av sovförort. Därför måste företagsetablering underlättas. Planbestämmelser får inte hindra att företag startas i anslutning till bostaden – så länge inte verksamheten stör grannarna. Om planlagd mark finns att tillgå kan nya företag eller företag, som önskar lägre omkostnader än i staden, lockas att slå sig ner på orten. En förutsättning är dock att personal och kunder kan komma dit med buss eller tåg, inte bara med bil. Med ökad befolkning kan kollektivtrafiken förbättras och inte minst serviceföretag få intresse av att etablera sig. Fler arbetsplatser ger ökat liv under dagtid i de mindre tätorterna!
Planera helheten
Det räcker inte att som nu vänta på att “marknaden” genomför ett bygge i taget utan tydliga idéer om helheten på lång sikt. Det krävs också ett offentligt ansvar för att framtidsbilder tas fram som visar hur orterna ska utvecklas för att få mer levande samhällen med både bostäder och arbetsplatser och därtill en vacker och stimulerande livsmiljö. Man måste fråga sig hur orten successivt kan bli alltmer attraktiv och se till att varje steg verkar i den riktningen. Denna planering bör ske i nära samråd med invånarna på orten. Ökad delaktighet stärker samhörigheten mellan invånarna, goda idéer utvecklas och negativa trender kan vändas till positiva cirklar.
Uppsala är en av tre kommuner som tillsammans med Boverket, Vägverket och Banverket deltar i projektet DEN GODA STADEN, vars mål är “att finna kreativa lösningar i samhällsbyggande och stadsutveckling och att skapa förståelse för vad som möjliggör utveckling mot ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle”. Vilken spännande utmaning för kommunen att i stället för hittillsvarande “låtgåprincip” bli ett föredöme genom att aktivt utveckla och stärka sina kransorter med detta mål i sikte!
Kristina Berglund
Anna Nilsén
Föreningen Vårda Uppsala