Lös plan utan översikt (Artikel om program för Boländerna i UNT 2015-01-29)
Utbyggnaden av Boländerna sker utan ansvar för helheten och sammanhang med staden skriver representanter för Vårda Uppsala.
Efter flera årtionden med hög befolkningstillväxt har Uppsala nyligen beslutat om en ännu snabbare expansion – från dagens drygt 200 000 invånare till 350 000 invånare år 2050. Under de senaste decennierna har vi sett att byggprojekt efter byggprojekt hotar stadens enastående stadsmiljövärden. Exempelvis genom alltför hög exploatering som bryter den måttliga skalan, minskade park- och grönytor, höghus som konkurrerar med den klassiska siluetten och industriområden som växer ut på slätten. Är det så fortsatt utveckling ska ske utan hänsyn till befintliga värden? Finns det någon analys som visar om Uppsala överhuvudtaget tål denna kraftiga tillväxt utan att dess egenart går förlorad?
Nu står Boländernas gamla industriområde på tur. Detta område har goda förutsättningar att bli en attraktiv stadsdel med rikt stadsliv genom förtätning med bostäder och verksamheter samt komplettering med bl.a. kulturaktiviteter. Området ligger centralt. Här finns från början en blandning av verksamheter, varav många säkert kommer att bestå för framtiden. Här finns byggnader från olika tidsepoker, varav många av hög arkitektonisk kvalitet. Inledningen på utvecklingen av stadsdelen är dock illavarslande.
Ett program för Boländerna godkändes så sent som i maj 2014 av kommunfullmäktige. Markanvändningen i framtiden i storkvarteren preciseras dock inte utan alternativa möjligheter anges. Gaturummens utformning anges endast för vissa stråk.
Det noteras att det finns få parker och att det saknas platser av offentlig karaktär, men inga förslag visas. För nybebyggelsen formuleras endast allmänna och självklara riktlinjer t.ex. ”god gestaltning” trots att den arkitektoniska utformningen är en central fråga för den framtida stadsmiljön.
För kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kvarter i västra delen anges att dessa ”bör uppmärksammas vid ombyggnader och detaljplaneläggning inom berörda kvarter” men inga riktlinjer ges för bevarande. Programmet, som borde fungera som ett styrdokument för utbyggnaden, utgör således tyvärr snarast en förteckning över olösta frågor.
Nyligen presenterades i lokalpressen ett förslag till utformning av ”Trade center”, ett kvarter som ligger i nordvästra Boländerna nära Resecentrum. Detaljplaner för detta och ett angränsande projekt ska upprättas av byggherrarna själva och sedan prövas av plan- och byggnadsnämnden (s.k. byggherreplaner). För dessa projekt framgår att kommunen förväntar sig att exploatörerna ska utarbeta en översiktlig strukturstudie för sina respektive närområden – i den fåfänga tron att dessa delplaner kan adderas till en sammanhållen helhet.
Problemet är att byggherrarna aldrig kan ta den rollen eftersom de inte har den nödvändiga överblicken. Det är kommunens ansvar att svara för helheten.
Av kommunens planbesked framgår att hushöjden kan uppgå till tolv, i vissa fall femton våningar samt att bebyggelsens ska ges en utformning som motsvarar dess framträdande läge och storlek. Byggherrarna föreslår fyra egensinnigt formade byggnader i upp till tolv våningar och för angränsande kvarter en kompakt bebyggelse, även den i tolv våningar.
Även om förslaget har vissa kvaliteter, exempelvis ambitionen att skapa stadsliv genom lokaler för handel, kultur och samhällsservice, torg och parkmark, skulle projektet leda till stor skada för stadsbilden.
I stället för en naturlig utvidgning av innerstaden med en anpassning till dess skala med 6-7 våningar skulle resultatet bli en fristående utstickare, en i raden upp mot Resecentrum om man räknar in det nya hotellet i nio våningar och den planerade ”Juvelen” vid Strandbodgatan. Här byter man alltså ut idén om den traditionella kvartersstaden med dess måttfulla skala och harmoniska gaturum mot en skulpturutställning utan genomtänkta stadsrum.
Den föreslagna bebyggelsen visar inget samspel med innerstaden och övriga Boländerna, vilket bekräftar farhågorna för en steg- för stegutveckling av stadsdelen utan sammanhang med staden.
Den påbörjade utvecklingen av Boländerna visar alltså att kommunen idag frånhänder sig sitt ansvar för helheten. Kommunen gör ett stort misstag om man tror att byggherreplanerna för de olika delarna av Boländerna tillsammans ska bli en helhet utifrån det innehållslösa program som tagits fram för stadsdelen. Det är kommunen som har det övergripande ansvaret för stadsbyggande och stadsmiljö – inte byggherrarna. Inte minst under tider av snabb expansion är det därför nödvändigt att kommunen uppfyller sin roll att ta ansvar för stadens långsiktiga utveckling så att denna leder till en attraktiv stadsmiljö. En fördjupning av översiktsplanen för Boländerna bör därför snarast upprättas och prövas i en demokratisk process. En väl genomarbetad plan klargör förutsättningarna för alla parter och underlättar därför genomförandet. Planen bör redovisa markanvändning, stråk för kommunikation, parker, offentliga platser och lokaler för möten och kultur samt riktlinjer för bevarande av kulturarv och arkitektonisk utformning. Tillväxt kan inte vara enda målet!
Det behövs en väl förankrad översiktlig plan för hur Boländerna i framtiden kan bli en attraktiv stadsdel i samspel med stadskärnan.
För Föreningen Vårda Uppsala
Kristina Berglund Sten Åke Bylund PO Sporrong
Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande