Föreningen Vårda Uppsala

Till Uppsala kommun 2012-05-22
Kommunledningskontoret
753 75 Uppsala

Överklagande

Beslut som överklagas
Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut att anta detaljplan för kv Seminariet, Uppsala kommun, den 23 april 2012, § 100, ärendenr: KSN-2009-0448.

Klagande
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars mål är att verka för en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel. Föreningen bildades 1961 och har idag ca 200 medlemmar. Stadgar och andra uppgifter är tillgängliga på föreningens hemsida www.vardauppsala.se

Yrkande
FVU yrkar att ovan nämnt beslut upphävs.

Motivering

Den kulturhistoriskt värdefulla Seminariemiljön
Seminariebyggnaden, övriga byggnader och parken är oskiljaktiga delar av en helhet som inte får splittras. Byggnaderna är utsökta exempel på väl utformad arkitektur i nationalromantisk stil. Seminaribyggnaden har med sin stil och kraftfulla tegelarkitektur ingen motsvarighet i staden. Den klassificerades år 1993 av Riksantikvarieämbetet som en kulturhistoriskt värdefull byggnad enligt 12 § i förordningen om statliga byggnadsminnen. Rektorsbostaden och trädgårdsmästarbostaden samt fruktkällare och uthus är tidstypiska byggnader av hög arkitektonisk kvalitet och utgör delar av den ursprungliga anläggningen. Trädgårdsanläggningen har stort historiskt intresse som ett led i dåtidens utbildning. I trädgården planterades 106 arter. Med dess noggrant utvalda träd och buskar är den botaniskt synnerligen intressant och erbjuder stora skönhetsvärden. Delar av trädgårdens botaniska innehåll har förfallit; ett återställande skulle innebära att ett unikt kulturarv utan motsvarighet i hela landet kunde tillvaratas.

Ett genomförande av detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Det är uteslutet att värdet kan bestå
• när hälften av grönytan tas i anspråk för bebyggelse,
• när den återstående parkytan omringas av hus i upp till sju våningar + vind,
• när marken till stora delar underbyggs med källargarage och
• när många träd fälls och vegetationsridån mot norr och väster försvinner.

Det är helheten i kulturmiljön, de högklassiga byggnaderna, deras lägen i parkmiljön, sambandet mellan parkens olika delar och känslan av rymd genom parkens storlek som konstituerar det höga kulturhistoriska värdet. Därför bör kv Seminariet bevaras och skyddas i sin helhet.

Behovet av stadsdelspark
En avgörande förutsättning för god kvalitet i stadsmiljön är närhet till parker och grönområden. Forskning har visat den stora vikt som vistelse utomhus har för hälsan samt att det bör vara korta avstånd mellan bostad och park för att man ska besöka den ofta (Lisberg Jensen, Ebba, Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur, Statens folkhälsoinstitut, R 2008:10). Möjlighet till utelek i parkområden av hög kvalitet är av stor betydelse för barns utveckling vilket bl a betonas i FN:s barnkonvention (artikel 31), som Sverige anslutit sig till. Grönytor behövs också för att få ett gott klimat i den täta stadsmiljön, innebärande sänkning av temperatur under värmeböljor, omhändertagande av dagvatten och minskning av partikelhalten i luften.

Om kvarteret bebyggs enligt detaljplanen minskas parkytan från 26000 m² till drygt 12000 m². Denna återstående parkyta kommer inte ens att kunna fungera som kvarterspark. Förgårdsmarken framför bostadshusen är otillräcklig som gårdsyta för de boende vilket innebär att även angränsande ytor av den tilltänkta kvartersparken kommer att tas i anspråk för boendeändamål i utemiljön. Dessutom kommer parkytan att nyttjas som skolgård för de drygt 500 skolbarnen (500 x 20 m² = 10000 m²).

I denna stadsdel saknas en stadsdelspark. Detta behov förstärks av den förtätning som sker i stadsdelen genom att nya bostadskvarter uppförs. Dessutom föreslås i Översiktsplan 2010 att kv Seminariet utnyttjas som stadsdelspark. Det finns inga alternativa ytor för detta ändamål i stadsdelen. Därför bör kvarteret Seminariet i sin helhet bevaras som stadsdelspark.

Stöd i mål, lagar mm för vårt yrkande
Kv Seminariet ingår i kulturmiljö av riksintresse (K40 Uppsala stad). Som uttryck för riksintresset anges bland annat vetenskapshistoriskt unika trädgårdsanläggningar samt parker. Enligt 3 kap 6§ MB ska ett riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada riksintresset. Bestämmelsen ska enligt 2 kap 2§ PBL tillämpas i ärenden enligt PBL.

FVU har hos länsstyrelsen ansökt om byggnadsminnesförklaring av kv Seminariet med ovan nämnda byggnader och park. SLU, Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitekter har därför på uppdrag av länsstyrelsens kulturmiljöenhet lagt fram en fördjupad studie av kv Seminariet, sett ur ett nationellt perspektiv, som underlag för fortsatt ärendehantering. Studien visar att kv Seminariet med dess välbevarade helhetsmiljö med byggnader och trädgård är unik i sitt slag i landet och bedöms därför vara av byggnadsminnesklass.

Enligt Florens-deklarationen, ICOMOS 1982, den internationella deklarationen för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap, ska historiska trädgårdsanläggningar bevaras som historiska minnesmärken. Om en anläggning är knuten till en byggnad, utgör denna ett omistligt komplement till anläggningen. Anläggningen får inte heller skiljas eller avskärmas från sin omgivning, vare sig den är urban eller rural. Det ankommer på ansvariga myndigheter att skydda historiska trädgårdsanläggningar. Bevarandet ska säkerställas inom ramen för den fysiska planeringen. Innebörden av deklarationen är således att historiska trädgårdsanläggningar jämte därtill hörande byggnader ska bevaras och skyddas i sin helhet.

Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” ska natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas samt natur- och grönområden finnas i närhet till bebyggelsen.

Kravet på att tillgodose behovet av parker och grönområden inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse har stärkts i 2 kap 7§ PBL genom betoningen “att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse” ska finnas parker och andra grönområden.
I kommunens Översiktsplan 2010 anges som övergripande inriktning för kulturmiljön: “Att vårda och bruka det lokala kulturarvet och göra det synligt” samt “att upprätthålla och varsamt utveckla den lokala historiska kulturmiljön och göra den tillgänglig” (s 77). Som övergripande inriktning för parker och naturområden anges: “Under planperioden bör mark reserveras för rekreationsändamål vid utbyggnad av nya områden, för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag …” (s 62). Vidare anges att “Grönstrukturen inom stadsväven bör i samband med detaljplaneläggning i angränsande områden planläggas som park eller natur om den inte skyddas genom annan lagstiftning” (s 66). En tillkommande stadsdelspark redovisas just i kv Seminariet (s 63). Detaljplanen för kv Seminariet strider mot denna bakgrund helt mot den inriktning som anges i översiktsplanen, både när det gäller bevarande av kulturmiljön samt bevarande/tillgodoseende av grönområden. Även om översiktsplanen inte är bindande i juridisk mening så är det lagens avsikt att planen ska vara vägledande för de kommunala besluten.

Detaljplanen strider mot Florensdeklarationen. Enligt artikel 23 i deklarationen ankommer det på ansvariga myndigheter att efter konsultation av kvalificerad expertis vidta lämpliga åtgärder för att identifiera, beskriva och skydda historiska trädgårdsanläggningar samt att vidta erforderliga finansiella åtgärder för detta ändamål. Några sådana åtgärder enligt deklarationen har ej vidtagits.

Utredning om byggnadsminnesförklaring pågår – Seminariemiljön har i sin helhet av SLU bedömts vara av byggnadsminnesklass – ärendet är ännu ej avgjort.

Detaljplanen strider mot det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” och mot viktiga principiella ställningstaganden i kommunens översiktsplan.

Detaljplanen strider mot 3 kap, 6§ MB genom att den innebär åtgärder som påtagligt bedöms skada kulturmiljö av riksintresse.

Detaljplanen strider mot 2 kap, 7§ PBL genom den brist som uppstår i stadsdelen på närbelägna tillräckligt stora grönytor inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Kristina Berglund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande
Anna Nilsén, styrelseledamot
Bengt Jonsell,styrelseledamot