Ge oss rum för möten
UNT debatt 2018-03-11
Det är hög tid för ett nytt konstmuseum och fler nya offentliga rum och kulturinstitutioner vid östra å- stranden. Härmed kan möjligheten ligga öppen för en framtida utnämning av Uppsala till Europeisk kulturhuvudstad år 2029.
I februari 2011 rapporterade UNT att 86 procent av Uppsalaborna anser att det är viktigt eller mycket viktigt att deras stad uppfattas som en kulturstad. Allt enligt en undersökning beställd av kommunen. En mycket hög siffra! Flera studier av framgångsrika städer pekar på att kulturlivet har en viktig roll för en stads framtoning, utvecklingsmöjligheter och inte minst för livskvaliteten för invånarna. Allt fler har börjat inse att framtiden finns i kreativa näringar, turism och ett levande kulturliv.
På senare tid har begreppet kulturstad kommit att förknippas med EU:s utnämning av olika städer till europeiska kulturhuvudstäder under ett år. Alla minns säkert att Uppsala ansökte om att få bli en sådan europeisk kulturhuvudstad år 2014, men att Umeå slutligen tog titeln. Det har i många initierade sammanhang också sagts att det är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft. Det är särskilt värdefullt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och med många kvalificerade och utvecklingsorienterade verksamheter och företag.
I en snabbt växande kommun och stad som Uppsala är behovet stort av publika rum och institutioner för olika verksamheter och möten över hela kommunen. Inte minst för den nödvändiga integrationen! Ser vi endast på stadskärnan är det lätt att konstatera att den i sig är alltför liten för en stad med allt större befolkning och en vidgad regional roll. Idag är pågående förtätning av staden starkt inriktad på nya bostäder. De mer centrala delarna av staden måste dock långsiktigt och på alla sätt säkras för en mer blandad sammansättning och roll. Centrala kvarter i stadskärnan får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer.
Uppsala har här redan fördelen av att vara en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad. En stad som dessutom är lättillgänglig från hela Stockholmsområdet, från hela landet samt från Arlanda. Det är därför mycket positivt att kommun nu tagit fram en förstudie för framtida konstverksamhet i Uppsala. Dagens konsmuseilokaler på Slottet upplevs av de flesta som alltför otillgängliga och anonyma.
Uppsala har under lång tid valt att satsa på flera och inte sällan kostsamma idrottsarenor. Det är nu därför dags att satsa på nya kulturinstitutioner som ett nytt konstmuseum av minst nationell klass. Ska vi ha ett museum av minst nationell klass och ska Uppsala på nytt ska satsa på att bli Europeisk kulturhuvudstad måste det denna gång ske i stort politiskt samförstånd samt i en bred samverkan mellan Uppsala kommun, Region Uppsala och staten. Kulturinstitutioner bör helst vara lättillgängliga för alla i en kommun och region. Sedan 1980-talet har kommunen genomfört en mycket uppskattad upprustning av å-rummet. Vid Kungsängsesplanaden kommer en ny bro som avlastar Östra Ågatan från biltrafik och som förbinder södra stadskärnan med Ulleråker och övriga södra staden. Med det inledda planarbetet för de centrala å-kvarteren vid hamnplan, kv. Hugin och Ångkvarn, öppnas nya möjligheter för ett breddat innehåll och en ökning av liv och rörelse i å-rummet. Det kan med rätt innehåll för kulturlivet och besöksnäringen innebära en önskvärd utvidgning av dagens stadskärna.
Det större av de närmast berörda kvarteren, kv. Ångkvarn, är med sitt läge och med sina byggnader i sig en unik miljö. Här och vid Hamnplan finns även möjligheter till nya karaktärsfulla byggnader och offentliga rum som kan mäta sig med dem i kvarteren runt Domkyrkan, på västra sidan om Fyrisån. Kvarteret är i sig dessutom ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet.
Men, ett nytillskott av kulturinstitutioner vid å-rummet bör helst inte begränsas till ett framtida konstmuseum eller ett Konstens Hus. Här finns goda möjligheter till samlokalisering av flera verksamheter. Varför inte ett kluster av olika kulturinstitutioner med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranter mm?
Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymme. Här skulle i kv. Ångkvarn kanske också kunna rymmas ett särskilt läns- och stadsmuseum, då helst kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet, borde härmed samtidigt utredas som en gott tillskott.
Jag tror liksom den senaste förstudien för konstverksamheten i Uppsala att ett nytillskott av museer förutsätter en regional samverkan som är mer målinriktad och strategisk än den hittills varit. Det är både naturligt och självklart att en region värnar och utvecklar sitt centrum. Ett centrum med en allt större befolkning. Om inte Uppsalas museer har relevans på den regionala nivån inklusive delar av Mälardalen blir tilltron på den nationella nivån självklart lidande. Det gäller inte minst ekonomiskt. Här måste den regionala kulturplanen och satsningen bli tydligare och mer substansrikt inriktad på konkreta åtgärder.
Det är dags politisk samling och handling som leder till fler trivsamma och lättillgängliga offentliga rum och kulturinstitutioner/museer i Uppsala inklusive ett nytt konstmuseum.
Sten Åke Bylund
1:e vice ordförande i Föreningen Vårda Uppsala
Tidigare förvaltningschef i Uppsala kommun