Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-08-23
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Hagby kyrkby/ kyrkomiljö och Eka gård. Dnr 2009/20016-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2010-08-31. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa de höga kulturhistoriska värdena i Hagby kyrkomiljö med omgivning samt att skapa underlag för en bra dialog i plan- och byggfrågor som rör denna miljö. Två alternativ till områdesavgränsning redovisas i planhandlingarna.

Området utgör samlad bebyggelse vilket innebär att lovplikten idag, utöver den generella lovplikten, även omfattar mindre tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader. Genom områdesbestämmelserna föreslås dessutom lovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter
Som FVU framfört i samrådsyttrandet över Västeråkers kyrkomiljö är det mycket positivt att upprätta områdesbestämmelser för ökad bygg- och rivningslovplikt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Detta överensstämmer med grundtanken i PBL som innebar generell lättnad i lovplikten utanför detaljplan men där avsikten var att lovplikten skulle kunna ökas i värdefulla miljöer. Planbeskrivningen innehåller en föredömlig redovisning av områdets historia och dess stora kulturhistoriska värden. Det är också föredömligt att en sammanfattning av denna redovisning lagts in på själva plankartan.

I handlingen anges att byggnadsnämnden anser att ett fortsatt brukande av jordbruksmarken är av största betydelse för områdets karaktär. Nämnden ser positivt på ett kontinuerligt utvecklande av jordbrukets fastigheter/byggnader men anser att det är särskilt viktigt att dessa åtgärder planeras och genomförs på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt. Dessa åtgärder kräver ej bygglov enligt PBL, vilket ej heller föreslås införas i områdesbestämmelserna, men det anges att stadsbyggnadskontoret erbjuder rådgivning i dessa frågor.

FVU delar uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej medför merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker då inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog. Däremot skulle en obligatorisk dialog kunna ske enkelt som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd i dessa ärenden kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet!

Av de båda alternativen omfattar alternativ 1, till skillnad mot alternativ 2, även det öppna landskapet söder om kyrkomiljön och allén till Eka gård. FVU förordar alternativ 1 vilket innebär att upplevelsen av kulturmiljön säkerställs när man närmar sig denna söderifrån.

Sammanfattning
FVU förordar alternativ 1 som även omfattar det öppna landskapet söder om kyrkomiljön. FVU föreslår att förslaget till områdesbestämmelser kompletteras med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. För att förenkla denna bygglovplikt för sökanden kan denna dialog och detta beslut gärna ske i form av ”bygglov över disk”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-08-23
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Tuna kyrkomiljö, prästgård och del av Tuna by. Dnr 2009/20022-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2010-08-31. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa de höga kulturhistoriska värdena i Tuna kyrkomiljö med prästgård, del av Tuna by och det omkringliggande öppna jordbrukslandskapet samt att skapa underlag för en bra dialog i plan- och byggfrågor som rör denna miljö.

Området utgör samlad bebyggelse vilket innebär att lovplikten idag, utöver den generella lovplikten, även omfattar mindre tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader. Genom områdesbestämmelserna föreslås dessutom lovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter
Som FVU framfört i samrådsyttrandet över Västeråkers kyrkomiljö är det mycket positivt att upprätta områdesbestämmelser för ökad bygg- och rivningslovplikt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Detta överensstämmer med grundtanken i PBL som innebar generell lättnad i lovplikten utanför detaljplan men där avsikten var att lovplikten skulle kunna ökas i värdefulla miljöer. Planbeskrivningen innehåller en föredömlig redovisning av områdets historia och dess stora kulturhistoriska värden. Det är också föredömligt att en sammanfattning av denna redovisning lagts in på själva plankartan.

I handlingen anges att byggnadsnämnden anser att ett fortsatt brukande av jordbruksmarken är av största betydelse för områdets karaktär. Nämnden ser positivt på ett kontinuerligt utvecklande av jordbrukets fastigheter/byggnader men anser att det är särskilt viktigt att dessa åtgärder planeras och genomförs på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt. Dessa åtgärder kräver ej bygglov enligt PBL, vilket ej heller föreslås införas i områdesbestämmelserna, men det anges att stadsbyggnadskontoret erbjuder rådgivning i dessa frågor.

FVU delar uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej betyder merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker då inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog. Däremot skulle en obligatorisk dialog kunna ske enkelt som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd i dessa ärenden kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet!

Sammanfattning
FVU föreslår att förslaget till områdesbestämmelser kompletteras med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. För att förenkla denna bygglovplikt för sökanden kan denna dialog och detta beslut gärna ske i form av ”bygglov över disk”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-06-21
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för kv. Gimo. Dnr 2006/20047-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-06-23. Planområdet är beläget i stadsdelen Librobäck.

FVU:s synpunkter
FVU stöder de föreslagna kraven på lokaler för handel och övriga verksamheter framför allt då längs Fyrisvallsgatan och Börjegatan. Lokalerna för förskola är ett absolut måste med tanke på den hittills så bristfälliga planeringen i de stora nya områdena, som påtalats bl a i UNT. Vi är också positiva till att det skapas större sammanhängande gårdar i kvarteren och att byggnadshöjden varieras med ett stort inslag av 4-5 våningar. 4 våningar med indragen 5:e våning dominerar i angränsande kvarter. Ett välkommet avbrott i de stereotypa slutna kvarteren i 6 våningar som varit dominerande under en period.

Vi anser att i dagens hårt exploaterade kvarter, med trånga och små gårdar, 5 våningar är vad
man kan bygga och ändå klara kraven på god miljö; ljusförhållanden och mänsklig skala. Men varför de högsta byggnaderna mot söder? En sådan placering strider mot alla regler för solbelysning av bostadsgårdar och bör undvikas.

De föreslagna accenterna mot parkstråket och den angränsande bebyggelsen kan bli ett intressant tema. En sänkning av ”punkthusen” från 7 till 6 våningar skulle ge samma relation mellan byggnaderna, 6 till 4 våningar, som redan finns i de angränsande kvarteren Klockaren och Banvakten. Tillsammans med en sänkning av 6-våningsbyggnaderna mot järnvägen med en våning, skulle detta också ge klart bättre solförhållanden på de smala gårdarna, av de redovisade solstudierna att döma.

Allteftersom flera tusen nya lägenheter nu färdigställs i stadsdelen, med hög exploatering och mycket begränsade grönytor, står det klart att bevarandet av Seminarieparken som stadsdelspark är en nödvändighet!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-06-16
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Fullerömotet, sydöstra. Dnr 2005/20066-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-06-28. Planområdet ligger öster om E4 vid Fullerö trafikplats. Planförslaget innehåller temapark (145000 m2), storskalig handel i form av en galleria (33000 m2), en idrottsanläggning, hotell och trafikantservice, allt på en total yta av 350000 m2. Antalet besökare beräknas till 800000 årligen. Det aktuella planförslaget följer i stort inriktningen i samrådsförslaget till fördjupning av översiktsplan för Storvreta.

FVU:s anförde i yttrande (daterat 2008-11-30) över detta samrådsförslag att det är positivt att kransorten Storvreta växer men att en utbyggnad av Östra Fullerö med största sannolikhet kommer att innebära att lokal handel och service i Storvreta utkonkurreras. Den ohejdade bilanvändningen som är förutsättningen för utbyggnaden av Östra Fullerö strider mot kommunens intentioner samt nationella och internationella miljömål. FVU föreslog därför att en avsevärd del av markavsättningen för Östra Fullerös handelsområde och temapark i stället bör användas för bostäder, skolor och grönområde med idrott och rekreation. Samtidigt bör centrum vid Ärentunavägen i Storvreta utvidgas med ytterligare småskalig handel, offentlig service och kulturutbud till ett innehållsrikt lokalt centrum.

FVU anför följande synpunkter på förslaget till detaljplan.

Stadsbygdens utveckling
I planhandlingen konstateras att Fullerömotet är mycket intressant för utveckling då det utgör en knutpunkt för vägtransporter mellan Mälardalen och norra del av landet samt att det ligger i kommunens intresse att ta var på de möjligheter anläggandet av en ny E4 bidragit med. Detta synsätt att E4:an utgör ett stråk för utveckling av nya noder i stadsbygden för handel och andra verksamheter framgår också förslaget till ny översiktsplan 2010.

Kommentar
Att anlägga helt nya samhällsbildningar på jungfrulig mark innebär ökad spridning av stadsbygden i stället för den koncentration som bör eftersträvas för att resandet i större utsträckning ska kunna ske med kollektiva färdmedel enligt kommunala och nationella miljömål. FVU anser därför att fortsatt expansion av stadsbygden utanför Uppsala stad i stället i första hand ska ske genom att utveckla själva kransorterna med bostäder och arbetsplatser, bl a Storvreta, inte genom att utveckla nya noder som dessutom i detta fall präglas av 1960-talets funktionsseparering.
En annan kommentar är att det viktiga särdraget i Uppsalabygden, det direkta mötet mellan stad/kransort och Uppsalaslätten successivt försvinner med nya stora bebyggelseagglomerationer utanför orterna på jungfrulig mark.

Handel
I planhandlingen anges att handeln ska få utvecklas på egna villkor så att efterfrågan på nya typer av handel kan tillfredsställas. Hänvisning sker också till kommunens handlingsplan för utveckling av handel med dess intentioner att Uppsala aktivt ska ta vara på och utveckla sin roll som regionalt handelscentrum samt att kommunen ska möta medborgarnas behov av närservice i de större tätorterna i ytterområdena.

Kommentar
Handeln har kraftigt omstrukturerats under senare decennier genom utvecklingen av gallerior och stormarknader. Detta är på många sätt positivt för konsumenterna, bl a genom lägre priser och ett samlat utbud. Marknadens aktörer kan emellertid omöjligt överblicka och ta ansvar för effekter som ligger utanför det egentliga projektet. Det är inte heller deras uppgift. Därför kan man inte överlåta till handeln att få utvecklas på egna villkor! En sådan inriktning står också i direkt motsats till handlingsplanens inriktning att värna om medborgarnas behov av närservice eftersom man inte kan förvänta sig att handeln ser till andra samhällsintressen utöver den aktuella etableringen.
Handelsetableringar får således inte lokaliseras i lägen som innebär att den lättillgängliga lokala småskaliga dagligvaru- och sällanköpshandeln slås ut. Handelns lokalisering är avgörande för i vilken mån det är möjligt att minska bilresandet. Det är kommunens uppgift att svara för denna överblick över stadsbyggnaden och att härvid se till att övergipande samhällsmål tillgodoses. Härigenom får också marknadens aktörer klara spelregler och större trygghet genom bättre möjligheter att bedöma bärkraften i investeringen. Kommunen måste ta ett sådant ansvar vilket ibland kan medföra att vissa privata initiativ bör avvisas med hänsyn till kommuninvånarnas bästa. I många andra länder har lagregler införts i syfte att förhindra att lokal handel slås ut av externhandel bl a för att även invånare utan bil ska ha möjlighet att nå åtminstone viss basservice.
Även om det inte är FVU:s uppgift att göra marknadsmässiga bedömningar är det svårt att överhuvudtaget förstå behovet av ett nytt stort handelsområde endast ca 5 km norr om Gränby centrum, som dessutom planeras att byggas ut ytterligare. Den i planförslaget redovisade rätten att bygga ut högst 6000 m2 dagligvaruhandel kommer med all sannolikhet att slå ut den lokala handeln i Storvreta.

Trafik
Trafikalstringen anges vara den begränsande faktorn för hur stor exploatering som kan tillåtas. Fullerö trafikplats avses byggas ut med ett extra körfält. Det totala behovet av parkeringsplatser på kvartersmark har uppskattats till ca 2600 platser. Fullt utbyggt beräknas Fullerö Park-projektet öka kommunens koldioxidutsläpp med 3,6 %. Kommunens mål är att minska koldioxidutsläppen med 30 % till år 2030. En av planförslagets konsekvenser bedöms vara betydande negativ påverkan på koldioxidutsläppen.
Kommentar
FVU ställer frågan om kommunens mål att öka andelen kollektivtrafik och minska koldioxidutsläppen i praktiken inte har någon som helst betydelse?

Kulturlandskapet
Planen medger en hög exploatering både till höjd, upp till sex våningar, och utbredning, upp till 150000 m2 bebyggelseyta. Hotellbyggnaden planeras bli drygt 30 m hög. För att “minimera visuell inverkan ut mot det öppna landskapet i norr” föreslås en skyddsplantering. Temaparken, med bebyggelse i högst två våningar, ligger närmast trafikplatsen. Planförslaget innehåller vissa utformningsbestämmelser. En av planförslagets konsekvenser anges vara betydande negativ miljöpåverkan på landskapsbild och kulturarv. Dock bedöms inte förslaget innebära påtaglig skada på riksintresset eftersom planområdet inte ligger inom själva riksintresset utan endast gränsar till det.

Kommentar
Det är positivt att planförslaget innehåller bestämmelser angående vegetation och gestaltning i syfte att mildra effekten gentemot omgivningen. Det är emellertid, trots detta, ofrånkomligt att denna omfattande och storskaliga exploatering kommer att kännas brutal i det öppna jordbrukslandskapet. Värdet att genom ett vackert landskap närma sig riksintresseområdet “Gamla Uppsala med Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar” går förlorad och ersätts av en oförmedlad övergång mellan storskalig bebyggelse och själva riksintresseområdet.

Sammanfattning
I planhandlingen konstateras att de olika miljöaspekterna, sammanvägda, kan komma att leda till betydande negativ miljöpåverkan. Projektet innebär fortsatt utspridning av bebyggelsen på jordbruksmark i stället för koncentration. Den stora nyetableringen av handel som förslaget möjliggör kommer sannolikt att slå ut lokal närservice i Storvreta. Förslaget ökar bilresandet kraftigt i strid mot miljömålen. Projektet innebär ett drastiskt nedslag i det vackra kulturlandskapet. FVU frågar sig varför detta projekt överhuvudtaget förs fram?
FVU avstyrker med kraft projektet eftersom det i många avseenden strider mot miljömålen och en långsiktigt hållbar utveckling. FVU förordar i stället en utveckling av kransorten Storvreta med bostäder, arbetsplatser och ett levande lokalt centrum gärna med inspiration av principerna för den klassiska trädgårdsstaden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-05-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Östra Fyrislund, del 1. Dnr 2006/20042-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, avgav yttrande vid samrådet för rubr förslag till detaljplan. Förslaget är utställt t o m 10-06-04. Planområdet ligger i sydöstra delen av Uppsala, strax norr om Uppsalas södra infart och väster om E4. Planförslaget innebär rätt att uppföra en allmän bussdepå, en anläggning för gasdepå samt ett kvarter för handel, kontor och industri.

FVU:s synpunkter

Funktionsblandning
Med hänvisning till att Fyrislund enligt ÖP 2010 redovisas som en del av “stadsväven” som avses “utgöra en blandning av bostäder, verksamheter och grönska” efterlyste FVU vid samrådet en planeringsinriktning för området som svarar mot denna ambition i stället för att planera för ytterligare ett utbrett funktionsseparerat verksamhetsområde. FVU föreslog att ett planprogram tas fram som underlag för fortsatt planering med målet att utveckla Fyrislund till en stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet och mycket grönska.
I stadsbyggnadskontorets samrådsredogörelse hänvisas till ett tidigare programarbete för Fyrislund som påbörjades 2002 och godkändes av byggnadsnämnden 2006 som styrning för fortsatt planering av området. Vidare anges att önskemålen om blandning av bostäder och verksamheter inte är möjliga att uppfylla på grund av krav på skyddsavstånd till bostäder från befintliga företag för att dessa ska “även i en framtid kunna driva och utveckla sin verksamhet”.
FVU finner det anmärkningsvärt att planeringsinriktningen för Fyrislund ligger fast utifrån ett program framtaget för många år sedan, trots att största delen av området ännu är oexploaterat och inriktningen i programmet strider mot en av huvudprinciperna i ÖP 2010 som nu arbetats fram till utställningsskedet. FVU anser att läget för bussdepå mm enligt det aktuella planförslaget är lämpligt. Däremot bör det inte föreligga hinder för bostäder i de obebyggda delarna av Fyrislund i näromgivningen till kontorsbyggnaderna i Uppsala Business Park och den planerade intressanta dagvattenparken enligt det förslag som redovisas i utställningshandlingen.

Entrén till staden
Vid samrådet framförde FVU att planområdet och Fyrislund i övrigt utgör del av entrén till Uppsala vid tillfart söderifrån samt att denna funktion bör vara en särskilt viktig aspekt att beakta i det planprogram som FVU föreslår. Denna synpunkt berörs knapphändigt i samrådsredogörelsen. Ej heller berörs frågan om områdets läge vid en av stadens tillfarter i utställningshandlingen.
Boländerna, Fyrislund och området kring Fyrislundsgatan bildar tillsammans ett vidsträckt område, ca 3 km i östvästlig riktning och ca 1 km i nordsydlig riktning med främst storskaliga verksamhetsbyggnader. Detta område är det första som möter besökaren söderifrån antingen man kommer på Almungevägen från E4 eller på gamla E4. Den pågående etappvisa planeringen av Fyrislund borde ge goda möjligheter att avsevärt öka stadsbyggnadskvalitén i zonen kring Almungevägen. FVU anser därför att gestaltningen av infarten till staden i anslutning till Fyrislund bör innefattas i dessa detaljplaner.

Arkitektonisk gestaltning av bussterminalen
FVU föreslog i samrådsyttrandet att riktlinjer anges när det gäller bussterminalens utformning, t ex material, färgsättning, takutformning, skyltning mm. Det är positivt att planbeskrivningen i utställningshandlingen har kompletterats med vissa allmänt hållna gestaltningsprinciper bl a krav på hög arkitektonisk kvalitet och genomarbetad gestaltning.
FVU föreslår dock att dessa krav för att få större tydlighet och genomslagskraft läggs in som en bestämmelse på plankartan under rubriken “PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE”.

Ev. bussterminal vid Lilla Ultuna
FVU har i remissyttrandena över förslag till ÖP 2010 och vid samrådet uttryckt en förhoppning att anläggande av en bussterminal i Fyrislund innebär att ett eventuellt läge för en bussterminal i Lilla Ultuna nu är avskrivet. I samrådsredogörelsen anges dock att bussdepån i Fyrislund “innebär inte nödvändigtvis ett stopp för bussdepå i Lilla Ultuna.”
FVU framför ånyo med kraft att en bussdepå vid Lilla Ultuna är ytterst olämplig med hänsyn till negativa effekter för landskapsbilden, både för stadens möte med slätten samt för tillträdet till och upplevelsen av det närbelägna Kungsängsreservatet.

Sammanfattande kommentar
De synpunkter som FVU ovan framför syftar samtliga till att vid fortsatt utveckling av staden åstadkomma en stadsbygd av hög kvalitet eller för att citera förslag till ÖP 2010 ” Nya tillskott i staden ska göras med respekt för den befintliga miljön och med ambition att skapa nya byggda miljöer med arkitektonisk kvalitet” (s 96 i del 1, planförslag). En förutsättning för att lyckas med detta är att avväga och utforma varje delprojekt mot bakgrund av denna långsiktiga inriktning för stadens utveckling.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-05-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Ostkustbanans sträckning förbi Gamla. Dnr 2009/20056-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-06-04. Planförslaget omfattar nytt läge genom Gamla Uppsala för järnväg med dubbelspår, delvis i tunnel, samt den del av Vattholmavägen som får ny sträckning till följd av flyttning av järnvägen. Banverket (numera Trafikverket) har tidigare i en förstudie studerat olika alternativ för dubbel-spår, i ytläge eller tunnelläge. Banverkets beslutade 2006 mot bakgrund av förstudiens resultat att förklara tunnelalternativet som det lämpligaste alternativet. Banverket uttalade i samma beslut att om en station ska byggas utmed sträckan och vilket läge som i så fall blir aktuellt ska avgöras i det fortsatta arbetet. Banver-ket uttalade också att nästa steg i planeringen är att upprätta järnvägsplan.

FVU:s synpunkter
FVU anser att det är positivt att tunnelalternativet ligger till grund för fortsatt planering. Förslaget synes i många avseenden innebära en förbättring av miljön i Gamla Uppsala. Bl a bör påverkan på landskapsbil-den och den värdefulla kulturmiljön minska genom järnvägens dragning i skärning och i tunnel. Vidare blir områden av värde för rekreation och friluftsliv mera tillgängliga genom att järnvägen inte längre utgör en barriär.

I planbeskrivningen nämns utan närmare beskrivning att den gamla banvallen ska återställas. I miljökon-sekvensbeskrivningen för detaljplanen anges som en möjlighet att nyttja banvallen som gång- och cykel-väg. En gemensam miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen, järnvägsplanen och arbetsplanen avses föreligga vid tiden för utställningen av detaljplanen. I planbeskrivningen nämns vidare att i samband med Vattholmavägens ombyggnad kommer dess karaktär att studeras, särskilt övergången från landsväg till stadsgata. Gatuutformningen ska bidra till lägre hastighet. Ett gestaltningsprogram avses tas fram som en del av järnvägsplanen vilket kan leda till preciseringar i detaljplanens utställningshandling. I Banverkets förstudie anges att ett möjligt läge i tunnelalternativet för en regional tågstation i Gamla Uppsala kan vara vid Yrsaparken. Stationen är enligt förstudien i så fall tänkt att fungera som en knutpunkt för lokal kollek-tivtrafikförsörjning. Inget nämns om en eventuell station i planbeskrivningen.

FVU konstaterar att det återstår många frågor att lösa, frågor som rimligen bör behandlas i samrådsförsla-get till detaljplan. Det är otillfredsställande att det i samrådsskedet ännu inte finns ett gestaltningsprogram och en gemensam miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan, järnvägsplan och arbetsplan. Nya viktiga aspekter bör inte hänskjutas till detaljplanens utställningshandling, som ju formellt är att betrakta som en sorts överenskommelse om slutlig utformning efter avvägning av de synpunkter som framkommit vid samrådet. Samrådet är det viktigaste skedet i planprocessen för dialog med berörda och då bör alla fakta och förslag finnas framme och redovisas tydligt.

Det finns ofta en risk att enskilda projekt styr utvecklingen utan att det finns underlag för att bedöma kon-sekvenserna för helheten. Omläggning av järnvägen och ombyggnad av Vattholmavägen innebär stora förändringar för Gamla Uppsala samhälle. Dessa förändringar kan öppna möjligheter, både fysiska och ekonomiska, också till andra förändringar som skulle kunna förbättra stadsmiljön. FVU anser därför att detta är ett tillfälle som bör tas tillvara för att se över angelägna åtgärder för att förbättra den fysiska mil-jön i orten som helhet.

Gamla Uppsala ligger 4,5 km från stadens centrum. Dagligvarubutiken har tyvärr lagts ner och ersatts av en pizzeria. Utöver besöksmålet det historiska centrum har orten karaktär av sovsamhälle. Vattholmavä-gen och Iduns väg delar upp Gamla Uppsala i olika delområden och sprider buller över vägarnas närområ-den. Det saknas mötesplatser och även viss önskvärd basservice. Vilka åtgärder skulle kunna vidtas för att knyta ihop orten och få till stånd en mera levande stadsmiljö för ortsborna?

Genomfartsvägarna är centrala ådror som kommer att bestå som markanta delar av ortens struktur. Det är därför nödvändigt att, såsom nämns i planförslaget, omforma Vattholmavägen till stadsgata som anpassas till ortens villkor. Det framgår dock ej av plantexten vilka åtgärder som planeras. Erfarenheten visar att det krävs omfattande åtgärder på hela vägsträckan genom ett samhälle för att uppnå en lugnare trafikrytm. Det kan handla om många samverkande faktorer som t ex fartdämpning, vägbredd/avsmalningar, varie-rande markbehandling, planteringar, belysning mm. Även Iduns väg i dess avsnitt genom samhället bör byggas om på motsvarande sätt för att minska barriäreffekten. Härigenom kan trafikstråken omvandlas till attraktiva stadsrum. Det bör finnas mötesplatser, i form av torg och parkrum i anknytning till dessa stråk. Kan man i lämpligt läge reservera en tomt för åtminstone en närbutik med viss service? Hur kan gång- och cykelvägsystemet bäst utformas i den nya situationen där järnvägen inte längre utgör en barriär?

En smidig och lättillgänglig kollektivtrafikförsörjning minskar bilberoendet. En regional tågstation som samtidigt är en knutpunkt för lokaltrafiken är därför önskvärd i Gamla Uppsala både med hänsyn till tu-rismen och ortsborna. Det är FVU:s förhoppning att det faktum att en station ej nämns i planhandlingen inte betyder att en eventuell station i Gamla Uppsala enligt förstudien är avskriven. En allsidig prövning bör ske av lämpligt läge för en station med utgångspunkten att minimera ingreppet i befintlig stadsbygd; bebyggelse, anläggningar, parker mm. En eventuell regional tågstation/knutpunkt för kollektivtrafik skulle medföra behov av många följdåtgärder såsom ytor för bil- och cykelparkering, bussangöring, servicefunk-tioner, eventuell ytterligare spårkapacitet mm. Dessa aspekter bör belysas före fortsatt detaljplanering för att i de avseenden reglering i detaljplan erfordras införas i denna.

Denna översyn av Gamla Uppsala bör göras nu. FVU föreslår därför att som underlag för fortsatt arbete med detaljplan, järnvägsplan för omläggning av järnvägen och arbetsplan för Vattholmavägen bör en för-djupning av översiktplan eller åtminstone ett planprogram upprättas för hela orten i syfte att analysera och tillvarata de nya möjligheter som dessa ombyggnader kan ge för att förbättra stadsmiljön. Som i många andra planärenden efterlyser FVU ett helhetsgrepp på planeringen i syfte att skapa en långsiktigt hållbar och attraktiv stadsbygd!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-05-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Östra Fyrislund, del 1. Dnr 2006/20042-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, avgav yttrande vid samrådet för rubr förslag till detaljplan. Förslaget är utställt t o m 10-06-04. Planområdet ligger i sydöstra delen av Uppsala, strax norr om Uppsalas södra infart och väster om E4. Planförslaget innebär rätt att uppföra en allmän bussdepå, en anläggning för gasdepå samt ett kvarter för handel, kontor och industri.

FVU:s synpunkter

Funktionsblandning
Med hänvisning till att Fyrislund enligt ÖP 2010 redovisas som en del av “stadsväven” som avses “utgöra en blandning av bostäder, verksamheter och grönska” efterlyste FVU vid samrådet en planeringsinriktning för området som svarar mot denna ambition i stället för att planera för ytterligare ett utbrett funktionsseparerat verksamhetsområde. FVU föreslog att ett planprogram tas fram som underlag för fortsatt planering med målet att utveckla Fyrislund till en stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet och mycket grönska.
I stadsbyggnadskontorets samrådsredogörelse hänvisas till ett tidigare programarbete för Fyrislund som påbörjades 2002 och godkändes av byggnadsnämnden 2006 som styrning för fortsatt planering av området. Vidare anges att önskemålen om blandning av bostäder och verksamheter inte är möjliga att uppfylla på grund av krav på skyddsavstånd till bostäder från befintliga företag för att dessa ska “även i en framtid kunna driva och utveckla sin verksamhet”.
FVU finner det anmärkningsvärt att planeringsinriktningen för Fyrislund ligger fast utifrån ett program framtaget för många år sedan, trots att största delen av området ännu är oexploaterat och inriktningen i programmet strider mot en av huvudprinciperna i ÖP 2010 som nu arbetats fram till utställningsskedet. FVU anser att läget för bussdepå mm enligt det aktuella planförslaget är lämpligt. Däremot bör det inte föreligga hinder för bostäder i de obebyggda delarna av Fyrislund i näromgivningen till kontorsbyggnaderna i Uppsala Business Park och den planerade intressanta dagvattenparken enligt det förslag som redovisas i utställningshandlingen.

Entrén till staden
Vid samrådet framförde FVU att planområdet och Fyrislund i övrigt utgör del av entrén till Uppsala vid tillfart söderifrån samt att denna funktion bör vara en särskilt viktig aspekt att beakta i det planprogram som FVU föreslår. Denna synpunkt berörs knapphändigt i samrådsredogörelsen. Ej heller berörs frågan om områdets läge vid en av stadens tillfarter i utställningshandlingen.
Boländerna, Fyrislund och området kring Fyrislundsgatan bildar tillsammans ett vidsträckt område, ca 3 km i östvästlig riktning och ca 1 km i nordsydlig riktning med främst storskaliga verksamhetsbyggnader. Detta område är det första som möter besökaren söderifrån antingen man kommer på Almungevägen från E4 eller på gamla E4. Den pågående etappvisa planeringen av Fyrislund borde ge goda möjligheter att avsevärt öka stadsbyggnadskvalitén i zonen kring Almungevägen. FVU anser därför att gestaltningen av infarten till staden i anslutning till Fyrislund bör innefattas i dessa detaljplaner.

Arkitektonisk gestaltning av bussterminalen
FVU föreslog i samrådsyttrandet att riktlinjer anges när det gäller bussterminalens utformning, t ex material, färgsättning, takutformning, skyltning mm. Det är positivt att planbeskrivningen i utställningshandlingen har kompletterats med vissa allmänt hållna gestaltningsprinciper bl a krav på hög arkitektonisk kvalitet och genomarbetad gestaltning.
FVU föreslår dock att dessa krav för att få större tydlighet och genomslagskraft läggs in som en bestämmelse på plankartan under rubriken “PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE”.

Ev. bussterminal vid Lilla Ultuna
FVU har i remissyttrandena över förslag till ÖP 2010 och vid samrådet uttryckt en förhoppning att anläggande av en bussterminal i Fyrislund innebär att ett eventuellt läge för en bussterminal i Lilla Ultuna nu är avskrivet. I samrådsredogörelsen anges dock att bussdepån i Fyrislund “innebär inte nödvändigtvis ett stopp för bussdepå i Lilla Ultuna.”
FVU framför ånyo med kraft att en bussdepå vid Lilla Ultuna är ytterst olämplig med hänsyn till negativa effekter för landskapsbilden, både för stadens möte med slätten samt för tillträdet till och upplevelsen av det närbelägna Kungsängsreservatet.

Sammanfattande kommentar
De synpunkter som FVU ovan framför syftar samtliga till att vid fortsatt utveckling av staden åstadkomma en stadsbygd av hög kvalitet eller för att citera förslag till ÖP 2010 ” Nya tillskott i staden ska göras med respekt för den befintliga miljön och med ambition att skapa nya byggda miljöer med arkitektonisk kvalitet” (s 96 i del 1, planförslag). En förutsättning för att lyckas med detta är att avväga och utforma varje delprojekt mot bakgrund av denna långsiktiga inriktning för stadens utveckling.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-05-17
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Valsätra 1:9. Dnr 2005/20104-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade planförslag utsänt för samråd t o m 2010-05-17. Planförslaget innehåller småhus. I öster längs gångvägen i kanten av Valsätraskolans bollplan föreslås en rad friliggande villor utmed en lokalgata som leder in i området. På de mera högt liggande tomterna mot poppelskogen föreslås friliggande villor i två våningar och mot Gula stigen i öster föreslås två avlånga huskroppar, parhus, som ger en fast avgränsning där. På marken närmast det tidigare området vid Kälkvägen föreslås friliggande villor längs lokalgatans infartsdel och därefter fem parhus i slingan vända mot det tidigare området. Lokalgatan bildar en slinga omgiven av åtta friliggande hus.
FVU:s synpunkter
FVU anser som tidigare att området är lämpligt att bebygga i begränsad omfattning. Föreningen ser med tillfredsställelse att moränkullen i sydöstra delen sparats, även om det sker till följd av fornminneslagen. Lekplatsen intill med redskap är väl tänkt men ligger lite perifert i området. Att gula stigen får flyttas är säkert inget bekymmer just här där den går över åkermark. Tvåplanshusen i norra delen står bra mot skogen. Deras fasader är väl inte direkt traditionella, och falurött står sig bra i landskapet vid alla årstider.
I nordvästra hörnet synes bebyggelsen gå för långt upp både mot skolbyggnaden och mot Malma gård. Här vore det bättre att i stället böja av gatan och följa terrängen mot sydväst. Därvid kunde lokalgatan få en mer rundad form så att en gemensam yta bildas mellan villorna innanför slingan. Ett par villor närmast skolan borde tas bort. I stället skulle andelen parhus kunna ökas. Garagebyggnader bör inte dras in längre ifrån vägen än det i planbestämmelserna angivna minsta avståndet 6m från gatan.
För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg, vice ordförande Kristina Dahlberg, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-05-18
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Kastanjegatan, del av Johannelund, Uppsala kommun.
Dnr 2005/20062-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-05-20. Planförslaget innebär en omvandling av fastigheten Sala Backe 6:5 inom Kv Johannelund från allmänt ändamål (vårdboende) till bostadsändamål med möjlighet till lokaler i del av bottenvåning. Fastigheten ligger vid Tycho Hedéns väg och omgärdas i väster av Kastanjegatan, i nordöst av Årstagatan och i sydöst av Hjalmar Brantingsgatan. Denna senare gata leder upp till Brantings torg och är omnämnd i förslag till ÖP 2010 som stadsstråk med kollektivtrafik och service och det är vid denna gata eventuella lokaler lokalerna ska ligga.
Förslaget innebär att ett mycket trevligt äldreboende, Johannelundsgården, ska rivas, emedan man 2007 har byggt ett annat och större i grannkvarteret Hasseln mittöver på andra sidan Hjalmar Brantingsgatan. Johannelundsgården, ritad av Wikforss arkitektkontor 1968, är en fin representant för sin tid med två trevåningslängor med horisontella fönsterband och en svagt välvd fasad i en samlingssal mot Årstagatan. Byggnaderna är omgivna av buskar och lövträd, dels inne i kvarteret och dels som ett parkstråk mot Hjalmar Brantingsgatan. Uppsalahem AB vill nu riva Johannelundsgården och uppföra 115 vanliga lägenheter, med inslag av ungdoms- och seniorbostäder.
I stället för Johannelundsgårdens båda trevåningslängor tänker man sig en kringbyggd gård. Det blir då nödvändigt att ta bort parkstråket längs med Hjalmar Brantingsgatan. Mot Årstagatan planeras ett femvåningshus som en rygg i kvarteret. Från Kastanjegatan blir det biltillfart till ett underjordiskt garage.
FVU:s synpunkter
Behovet av bostadslägenheter är stort i Uppsala, och läget bland övriga bostadskvarter är lämpligt. FVU kan ha förståelse för att träden tas bort och ersätts med en trädrad i gång- och cykelstråket. Planförslaget skulle dock behöva förbättras i flera avseenden vilket skulle kunna uppnås med något minskad exploatering.
Den föreslagna utformningen innebär att det gröna inne på gården blir en tillgång enbart för dem som bor där. Med två huslängor i stället för en i kvarterets längdriktning blir gårdsrummet relativt smalt och känns trångt. Det blir också mindre plats för grönska inne på gården. För att uppnå mera luftighet föreslås att gårdsrummet öppnas mot Hjalmar Brantingsgatan med ytterligare ett mellanrum mellan husen utmed Hjalmar Brantingsgatan (husen märkta D på illustrationsplanen). Husbredden bör inte heller överstiga 14 m.
Gällande detaljplaner i området medger fyra våningar, även om det finns enstaka femvåningshus, men här föreslås en ökning av hushöjden till fem våningar i en del av kvarteret. Mot Årstagatan vill man bygga ett femvåningshus som en rygg. FVU anser att man bör hålla sig till max fyra våningar i överensstämmelse med merparten av omkringliggande bebyggelse.
Mot Tycho Hedéns väg blir det en enda sammanhängande huslänga i fyra våningar utan släpp för att skydda gården från trafikbuller. Tycho Hedéns väg är fortfarande starkt trafikerad, även om trafiken minskat efter nya E4:ans tillkomst. Om huset sänks till tre våningar med en indragen fjärde våning får man bättre solvärden inne på gården och mera sol in i omkringliggande lägenheter samtidigt som huslängan fortfarande skyddar gården lika bra mot buller.
Det planerade garaget under husen utefter Kastanjegatan (husen märkta C på illustrationsplanen) medför ett terrassbjälklag på gården med en nivåskillnad som måste överbryggas med ramper. Det är viktigt att den upphöjda ytan begränsas så att större delen av gården får naturlig mark.
Sammanfattning
FVU föreslår följande förbättringar:
• Gårdsrummet öppnas mot Hjalmar Brantingsgatan med ytterligare en öppning mellan husen och husbredden bör inte överstiga 14 m
• Den maximala våningshöjden minskas till fyra våningar
• Huslängan mot Tycho Hedéns väg uppförs i högst tre våningar med indragen vindsvåning
• Utbredningen av terrassbjälklaget på gården minskas så långt möjligt
FVU:s förslag innebär en något minskad exploatering men kvaliteten både i stadsbilden och för de boende kommer att öka avsevärt.

För Föreningen Vårda Uppsala,
dag som ovan

PO Sporrong, ordförande Kristina Dahlberg, Styrelseledamot

Till 2010-05-09
Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden och Kulturnämnden
i Uppsala kommun
753 75 Uppsala

ang förslag att upprätta kulturmiljöprogram för Uppsala kommun.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har fått kännedom om en skrivelse från Danmarks Hembygdsförening ställd till kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och kulturnämnden i Uppsala kommun angående upprättande av kulturmiljöprogram för kommunen. I skrivelsen anges att tillgängliga uppgifter när det gäller kulturhistoriska data är föråldrade och att de kulturhistoriska värdena skulle kunna vara betydligt mera tydligt redovisade. Om kunskap saknas om dessa värden finns risk för fatala misstag, såväl irreversibla kulturhistoriska skador som stora kostnader. Hembygdsföreningen hänvisar till det välgjorda kulturmiljöprogram som nyligen utarbetats i Vallentuna kommun och hemställer att kommunstyrelsen uppdrar åt kulturnämnden att i samråd med byggnadsnämnden och berörda grannkommuner upprätta ett kulturmiljöprogram för Uppsala kommun.

FVU har i yttrandena i samråds- och utställningsskedena för Översiktsplan 2010 påtalat att det krävs betydligt större tydlighet t ex när det gäller bevarande och vård av “Linnés historiska landskap” och Årummet och efterlyst konkreta riktlinjer utifrån en helhetssyn när det gäller värdefulla områden för såväl kulturminnesvård som naturvård. FVU har i sin verksamhet värnat om en utveckling som sker med hänsyn och god anpassning till kommunens alla värdefulla miljöer och byggnader.

Uppsalas identitet bestäms i mycket hög grad av sin historia och därmed av kulturmiljön. Här, där Fyrisån bryter genom åsen, finns tydliga minnesmärken från en utveckling som sträcker sig långt mer än tusen år tillbaka i tiden, med Gamla Uppsala, domkyrkan omgiven av en stadsbygd präglad av 1600-, 1700 och 1800-talen, den Akademiska miljön som idag utgör ett stråk från Kyrkogårdsgatan/Skolgatan till Ångströmlaboratoriet och vidare till Lantbruksuniversitetet i Ultuna. Stadsbilden bestäms bland annat av en tidig stadsplan från 1643 med gatuaxlar som för långt över slätten i nordlig, östlig och sydlig riktning och på så sätt inbegriper land och stad i en stor landskaplig enhet. Här finns ett ovanligt stort antal kulturminnesmärkta byggnader i en enskild stad och här finns fortfarande mycket grönska i stadsbilden. Sammantaget ger detta vår stad en särskild karaktär som också är viktig för den attraktion staden har både för tillfälliga besökare och för människor som vill flytta hit mer permanent. Att tydliggöra detta är därför att bevaka en mycket viktig aspekt av hur vi gemensamt skall vidmakthålla stadens attraktion.
Ett väl genomarbetat och lättillgängligt kulturmiljöprogram, gärna enligt Vallentunamodellen, skulle vara synnerligen värdefullt som underlag för fortsatt planering och byggande. Ett kulturmiljöprogram skulle underlätta och befrämja den helhetssyn på stadsbygdens utveckling som FVU anser är nödvändig för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.

FVU vill därför understödja Danmarks Hembygdsförenings förslag att kommunen låter upprätta ett kulturmiljöprogram.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong Kristina Berglund Sven Georg Zeitler
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot