Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-05-30
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för del av och utökning av kv Stormhatten, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20054. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2012-06-04. Planområdet ligger i östra Boländerna, i mötet mellan Tycho Hedéns väg och Kungsängsleden. Syftet med planläggningen är att skapa en byggrätt för ny bebyggelse i kvarterets sydöstra hörn, med ca 14 000 m² handelsyta främst volymhandel, samt centrumverksamhet och kontor i ett övre våningsplan.

I planhandlingen anges att höga krav ska ställas på arkitektonisk utformning på grund av kvarterets strategiska läge i stadsbilden vid en av entréerna till Uppsala där staden möter slätten samt med hänsyn till inriktningen att Tycho Hedéns väg med trädplanteringar och angränsande bebyggelse får en stadsmässig karaktär. Den nya byggnaden ska utgöra ett modernt arkitektoniskt tillägg, med respekt för domkyrkan och slottet.

FVU:s synpunkter

FVU stöder helhjärtat inriktningen att bevara, och där så erfordras i samband med nya projekt förstärka, det direkta mötet mellan staden och slätten som är ett av de tydliga karaktärsdragen för Uppsala. Det är positivt att höga krav ställs på en god och för läget väl anpassad arkitektur som inte skymmer den fria vyn mot den klassiska siluetten, samt att karaktären av Tycho Hedéns väg som infart till staden kommer att utvecklas.

Det är också positivt att ett separat gestaltningsprogram ska utgöra underlag för detaljplanen och biläggas exploateringsavtalet. I programmet ska enligt planhandlingen anges att den nya byggnaden ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet och med en variation som bryter upp den stora skalan och ger fasaden ett öppet och stadsmässigt intryck. Byggnaden ska följa och förstärka riktningarna på Kungsängsleden och Tycho Hedéns väg. Planen föreslås medge totalhöjden 20 m, utom för en del som ligger i siktstråket mot domkyrkan från infartsvägen där totalhöjden begränsas till 15 m. Enstaka byggnadsdelar, t ex av teknisk natur, får dock vara högre än totalhöjden. Skyltningen ska utformas samordnat och integreras i eller på fasaden; skyltningen ska utgöra en del av byggnadens helhetsintryck. Stor omsorg ska läggas på utformningen av förgårdsmarken mot vägarna utmed kvarteret.

Illustrationerna på sid 9 och sid 12 i planhandlingen svarar dock synnerligen illa mot de krav som anges i texten. Visserligen skymmer inte byggnaden domkyrkotornen och slottet från den valda punkten på infartsvägen söderifrån, men skalan på byggnaden med ansenlig längd kontrasterar kraftigt mot den klassiska siluetten och stadsbilden i övrigt med dess småskaliga bebyggelseenklaver. Den valda punkten för vyn mot staden ligger för övrigt högt; även lägre punkter för bedömning av vyn bör väljas för att klarlägga att inte domkyrkotornen och slottet skyms. Vi befarar att byggnaden blir för hög och på underlag av hittills redovisade illustrationer anser vi att totalhöjden bör begränsas till ca 15 m för hela byggnaden, inte bara för en del av denna.

Illustrationerna redovisar en utformning som är helt motsatt den angivna ambitionen att variera arkitekturen så att byggnadens stora skala bryts upp. I stället för uppbrutna byggnadsvolymer redovisas den nya byggnaden som en stor slät och sluten volym med skyltytor som enda variation. Man kan faktiskt ställa frågan om den angivna ambitionen när det gäller den arkitektoniska utformningen överhuvudtaget förmedlats till arkitektkontoret Wingårds? Uppgiften gäller inte bara att utforma ett nytt spännande hus med vår tids arkitektur utan också att se till att den nya byggnaden infogas på ett harmoniskt sätt i stadsbilden och blir en del av dess grammatik, inte ett jättelåda som med sitt massiva intryck slår ihjäl helheten och karaktäristiska drag i stadsbilden.

Sammanfattande kommentar
Det är en grannlaga uppgift att utforma detta projekt som med en omsorgsfull och skicklig utformning avsevärt kan höja kvalitén på en av stadens viktiga entréer. För att klarlägga vilken höjd byggnaden bör ha för att inte negativt påverka varken den fria vyn mot slottet och domkyrkan eller stadsbilden i sin helhet är det nödvändigt att vid fortsatt projektering välja många utsiktspunkter för att bedöma effekterna. Den skisserade utformningen av byggnaden som en stor oartikulerad låda enligt illustrationerna i planhandlingen är oacceptabel; den bryter hårt mot stadens småskaliga framtoning och strider i alla avseenden emot angiven inriktning i planhandlingen, där det betonas att byggnaden ska få en varierad utformning som bryter upp den stora skalan samt att fasaden ska få ett öppet och stadsmässigt intryck.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Uppsala kommun 2012-05-22
Kommunledningskontoret
753 75 Uppsala

Överklagande

Beslut som överklagas
Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut att anta detaljplan för kv Seminariet, Uppsala kommun, den 23 april 2012, § 100, ärendenr: KSN-2009-0448.

Klagande
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars mål är att verka för en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel. Föreningen bildades 1961 och har idag ca 200 medlemmar. Stadgar och andra uppgifter är tillgängliga på föreningens hemsida www.vardauppsala.se

Yrkande
FVU yrkar att ovan nämnt beslut upphävs.

Motivering

Den kulturhistoriskt värdefulla Seminariemiljön
Seminariebyggnaden, övriga byggnader och parken är oskiljaktiga delar av en helhet som inte får splittras. Byggnaderna är utsökta exempel på väl utformad arkitektur i nationalromantisk stil. Seminaribyggnaden har med sin stil och kraftfulla tegelarkitektur ingen motsvarighet i staden. Den klassificerades år 1993 av Riksantikvarieämbetet som en kulturhistoriskt värdefull byggnad enligt 12 § i förordningen om statliga byggnadsminnen. Rektorsbostaden och trädgårdsmästarbostaden samt fruktkällare och uthus är tidstypiska byggnader av hög arkitektonisk kvalitet och utgör delar av den ursprungliga anläggningen. Trädgårdsanläggningen har stort historiskt intresse som ett led i dåtidens utbildning. I trädgården planterades 106 arter. Med dess noggrant utvalda träd och buskar är den botaniskt synnerligen intressant och erbjuder stora skönhetsvärden. Delar av trädgårdens botaniska innehåll har förfallit; ett återställande skulle innebära att ett unikt kulturarv utan motsvarighet i hela landet kunde tillvaratas.

Ett genomförande av detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Det är uteslutet att värdet kan bestå
• när hälften av grönytan tas i anspråk för bebyggelse,
• när den återstående parkytan omringas av hus i upp till sju våningar + vind,
• när marken till stora delar underbyggs med källargarage och
• när många träd fälls och vegetationsridån mot norr och väster försvinner.

Det är helheten i kulturmiljön, de högklassiga byggnaderna, deras lägen i parkmiljön, sambandet mellan parkens olika delar och känslan av rymd genom parkens storlek som konstituerar det höga kulturhistoriska värdet. Därför bör kv Seminariet bevaras och skyddas i sin helhet.

Behovet av stadsdelspark
En avgörande förutsättning för god kvalitet i stadsmiljön är närhet till parker och grönområden. Forskning har visat den stora vikt som vistelse utomhus har för hälsan samt att det bör vara korta avstånd mellan bostad och park för att man ska besöka den ofta (Lisberg Jensen, Ebba, Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur, Statens folkhälsoinstitut, R 2008:10). Möjlighet till utelek i parkområden av hög kvalitet är av stor betydelse för barns utveckling vilket bl a betonas i FN:s barnkonvention (artikel 31), som Sverige anslutit sig till. Grönytor behövs också för att få ett gott klimat i den täta stadsmiljön, innebärande sänkning av temperatur under värmeböljor, omhändertagande av dagvatten och minskning av partikelhalten i luften.

Om kvarteret bebyggs enligt detaljplanen minskas parkytan från 26000 m² till drygt 12000 m². Denna återstående parkyta kommer inte ens att kunna fungera som kvarterspark. Förgårdsmarken framför bostadshusen är otillräcklig som gårdsyta för de boende vilket innebär att även angränsande ytor av den tilltänkta kvartersparken kommer att tas i anspråk för boendeändamål i utemiljön. Dessutom kommer parkytan att nyttjas som skolgård för de drygt 500 skolbarnen (500 x 20 m² = 10000 m²).

I denna stadsdel saknas en stadsdelspark. Detta behov förstärks av den förtätning som sker i stadsdelen genom att nya bostadskvarter uppförs. Dessutom föreslås i Översiktsplan 2010 att kv Seminariet utnyttjas som stadsdelspark. Det finns inga alternativa ytor för detta ändamål i stadsdelen. Därför bör kvarteret Seminariet i sin helhet bevaras som stadsdelspark.

Stöd i mål, lagar mm för vårt yrkande
Kv Seminariet ingår i kulturmiljö av riksintresse (K40 Uppsala stad). Som uttryck för riksintresset anges bland annat vetenskapshistoriskt unika trädgårdsanläggningar samt parker. Enligt 3 kap 6§ MB ska ett riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada riksintresset. Bestämmelsen ska enligt 2 kap 2§ PBL tillämpas i ärenden enligt PBL.

FVU har hos länsstyrelsen ansökt om byggnadsminnesförklaring av kv Seminariet med ovan nämnda byggnader och park. SLU, Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitekter har därför på uppdrag av länsstyrelsens kulturmiljöenhet lagt fram en fördjupad studie av kv Seminariet, sett ur ett nationellt perspektiv, som underlag för fortsatt ärendehantering. Studien visar att kv Seminariet med dess välbevarade helhetsmiljö med byggnader och trädgård är unik i sitt slag i landet och bedöms därför vara av byggnadsminnesklass.

Enligt Florens-deklarationen, ICOMOS 1982, den internationella deklarationen för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap, ska historiska trädgårdsanläggningar bevaras som historiska minnesmärken. Om en anläggning är knuten till en byggnad, utgör denna ett omistligt komplement till anläggningen. Anläggningen får inte heller skiljas eller avskärmas från sin omgivning, vare sig den är urban eller rural. Det ankommer på ansvariga myndigheter att skydda historiska trädgårdsanläggningar. Bevarandet ska säkerställas inom ramen för den fysiska planeringen. Innebörden av deklarationen är således att historiska trädgårdsanläggningar jämte därtill hörande byggnader ska bevaras och skyddas i sin helhet.

Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” ska natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas samt natur- och grönområden finnas i närhet till bebyggelsen.

Kravet på att tillgodose behovet av parker och grönområden inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse har stärkts i 2 kap 7§ PBL genom betoningen “att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse” ska finnas parker och andra grönområden.
I kommunens Översiktsplan 2010 anges som övergripande inriktning för kulturmiljön: “Att vårda och bruka det lokala kulturarvet och göra det synligt” samt “att upprätthålla och varsamt utveckla den lokala historiska kulturmiljön och göra den tillgänglig” (s 77). Som övergripande inriktning för parker och naturområden anges: “Under planperioden bör mark reserveras för rekreationsändamål vid utbyggnad av nya områden, för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag …” (s 62). Vidare anges att “Grönstrukturen inom stadsväven bör i samband med detaljplaneläggning i angränsande områden planläggas som park eller natur om den inte skyddas genom annan lagstiftning” (s 66). En tillkommande stadsdelspark redovisas just i kv Seminariet (s 63). Detaljplanen för kv Seminariet strider mot denna bakgrund helt mot den inriktning som anges i översiktsplanen, både när det gäller bevarande av kulturmiljön samt bevarande/tillgodoseende av grönområden. Även om översiktsplanen inte är bindande i juridisk mening så är det lagens avsikt att planen ska vara vägledande för de kommunala besluten.

Detaljplanen strider mot Florensdeklarationen. Enligt artikel 23 i deklarationen ankommer det på ansvariga myndigheter att efter konsultation av kvalificerad expertis vidta lämpliga åtgärder för att identifiera, beskriva och skydda historiska trädgårdsanläggningar samt att vidta erforderliga finansiella åtgärder för detta ändamål. Några sådana åtgärder enligt deklarationen har ej vidtagits.

Utredning om byggnadsminnesförklaring pågår – Seminariemiljön har i sin helhet av SLU bedömts vara av byggnadsminnesklass – ärendet är ännu ej avgjort.

Detaljplanen strider mot det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” och mot viktiga principiella ställningstaganden i kommunens översiktsplan.

Detaljplanen strider mot 3 kap, 6§ MB genom att den innebär åtgärder som påtagligt bedöms skada kulturmiljö av riksintresse.

Detaljplanen strider mot 2 kap, 7§ PBL genom den brist som uppstår i stadsdelen på närbelägna tillräckligt stora grönytor inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Kristina Berglund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande
Anna Nilsén, styrelseledamot
Bengt Jonsell,styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-05-12
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för del av kv Svalan (Dragarbrunn 20:4 m fl), Uppsala kommun, dnr 2011/20002-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2012-05-13. Syftet med planläggningen är att skapa nya ytor för olika centrumverksamheter. Dessutom att genom komplettering med nya byggnadskroppar åstadkomma en mer homogen stadsmiljö i en idag splittrad bebyggelse.

FVU:s synpunkter

På det hela taget är det en bra plan som uppfyller målsättningarna. Hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen och särskilt då Handelsbankens hus, vars fasader och arkad q-märks. Det verkar av illustrationerna att döma som om tillskotten i bebyggelsen kan få samma kvalitéer – rätt skala i volym men ändå med vår tids fasaduttryck – som tillbyggnaden av Läkarhuset mot S:t Persgatan.
Vi ser också positivt på omsorgen om gaturummet där Dragarbrunnen tros ha legat. Likaså planerna för upprustning av passagen genom kvarteret och för skisserna till nya gårdsmiljöer på 20:1 och 20:2. Ännu ett klokt förslag är att ge garaget under Handelsbanken tillfart från St Persgatan, gemensam med övriga garage, i stället för som nu från Dragarbrunnsgatan.

En, men en viktig, invändning har vi. Gör en lätt indragning av den femte våningen på byggnadskroppen mot Dragarbrunnsgatan. Det skapar en gradvis och mer harmonisk övergång mellan Handelsbanken och femvåningshuset i hörnet av S:t Persgatan. Helt i analogi med vad som föreslås ske med f d EPA-husets fasad mot Vaksalagatan.

Det bör också sägas att planförslagets illustrationer gör resonemangen lätta att följa.

För föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2012-05-07

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling, 753 75 Uppsala

Uppsala universitet/Uppsala linnéanska trädgårdar
Box 256, 751 05 Uppsala

Fastighetsverket
Box 2263, 103 16 Stockholm

Svenska Linnésällskapet
Box 150 93, 750 15 Uppsala

Riksantikvarieämbetet, samhällsavdelningen
Box 5405, 114 84 Stockholm

Ang pågående detaljplanarbete för del av kv Örtedalen, Linnéträdgården, Uppsala kommun. (Kommunens Dnr 2011/20031-1).

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av tjänsteskrivelse samt skissförslag som underlag för planuppdrag för del av kv Örtedalen.

Planläggningen avser nya servicebyggnader för Linnéträdgården. Byggnadsarean avses uppgå till 250 m² och bruttoarean till 190 m². Byggnaderna avses innehålla kafé och wc på 60 m² och en butik på 130 m². Ytterligare en entré – genom en av byggnaderna – är tänkt att öppnas mot Svartbäcksgatan. Med anledning härav ber vi att få anföra följande:

FVU:s synpunkter

Linnéträdgården är en unik kulturmiljö inom riksintresset för Uppsala stad. Trädgården med byggnader utgör byggnadsminne. Trädgården innehåller en rekonstruktion av trädgården som den utformades av Linné på 1740-talet. Boningshuset är från slutet av 1600-talet och orangeriet ritades av Carl Hårleman på 1700-talet och byggdes om i början av 1800-talet. Även det höga planket mot Svartbäcksgatan är från Linnés tid.

Trädgården är en oas mitt i staden med en enastående känsla av lugn och avskildhet innanför sitt höga plank. Besökaren stiger från samtidens larm och brus in i en svunnen värld. Förgården med sina ståtliga lindar, museet och den diskreta paviljongen för försäljning av informationsmaterial och souvenirer stör inte upplevelsen av 1700-tal och av en annan tids rofyllda rytm.

Alla åtgärder som lyfter fram och ökar attraktiviteten av Linnéträdgården som besöksmål är givetvis mycket positiva under förutsättning att detta sker med respekt för trädgårdens och byggnadernas höga kulturhistoriska värden. Man kan allmänt sett ha olika förhållningssätt vid komplettering i kulturmiljöer:
1. Nya byggnader utformas som repliker av tidigare byggnader. Detta förutsätter att man har god kunskap om hur tidigare byggnader har sett ut.
2. Nya byggnader utformas enligt dagens formspråk enbart utifrån synsättet att varje byggnad ska uttrycka sin tid.
3. Nya byggnader utformas lågmält för att smälta in utan att göra väsen av sig. Utformningen är varken kopierande av äldre byggnadsstil eller modern med särskilt tydliga uttryck från vår tid.

Metod 1 är i detta fall utesluten eftersom kunskapsunderlaget är svagt vilket också framhålls i kommunens skrivelse. Linnéträdgården har en lågmäld harmonisk prägel av 1700-tal – en känsla som går om intet hur väl en byggnad med tydlig modern prägel än utformas. Därför är även metod 2 utesluten. Utgångspunkten måste således vara att tillägg i miljön inte på minsta sätt konkurrerar, sticker ut eller stör upplevelsen av helhetsmiljön. Metod 3 torde därför ge de bästa förutsättningarna för att uppnå en god anpassning. Det bör tilläggas att den nuvarande diskret utformade byggnaden för försäljningsändamål etc smälter synnerligen väl in i den känsliga miljön. Den finns utan att synas, vilket är idealiskt när det gäller en miljö som denna.

Det är många faktorer som avgör hur en byggnad uppfattas och hur väl den kan anpassas. Några viktiga egenskaper på detta stadium är skala, relation till gata och takform. I det följande analyseras förslaget mot bakgrund av dessa faktorer:

Skala
Trädgården har en axial uppläggning med förgården, dammarna och orangeriet som tvärgående symmetriska rum/byggnader. Den föreslagna byggnadsarean med tak och byggnader över hela förgårdens bredd innebär alltför utbredda volymer. Symmetrin bryts och man förlorar känslan av att förgården är ett tvärgående rum över hela anläggningen. Den stora volymen innebär också att siktstråket från huvudentrén in mot trädgården beskärs.

Relation till gata
Att ta upp ytterligare en öppning och dessutom integrera byggnaderna i planket är oacceptabla förslag. Det enda tänkbara alternativet att närma sig trädgården är genom den grind som använts i sekler – ingången i mittaxeln från vilken anblicken av trädgården öppnar sig. Att genom en sidoingång ta sig fram till trädgården, dessutom via två byggnader, förtar en viktig del av upplevelsen.

Det sammanhängande slutna planket mot Svartbäcksgatan, med gallergrinden genom vilken trädgården kan skymtas, är en del av kulturarvet och en av flera faktorer som betyder mycket för den känsla av avskildhet och ro som ovan beskrivs. Att lägga in ännu en entré och integrera en byggnad i planket, dessutom med fönster, bryter plankets helhet och innebär att en del av kulturvärdet raseras. Intrycket av att stiga från nutiden direkt in i en annan tid försvinner.

Takform
Takutformningen och takvinkeln är en av de viktigaste faktorerna när man önskar anpassa nya hus till äldre bebyggelse. Både professorsbostaden och orangeriet har sadeltak. Det föreslagna pulpettaket har ingen anknytning till takformer i övrigt inom anläggningen och känns utmanande modernt och utstickande. Att låta en vass takspets skjuta upp över planket ger ett fult intryck från gatan. Den valda takformen stör därför anläggningens harmoniska framtoning både innanför och utanför planket.

Dagens önskemål om faciliteter måste anpassas till vad ett kulturarv av Linnéträdgårdens dignitet tål; det är oacceptabelt att tillföra faciliteter som inskränker upplevelsen av trädgårdens olika rum och som påverkar helhetsintrycket. Det krävs således en noggrann analys av vilka ytor som är oundgängligen nödvändiga i detta känsliga läge. Det är mot bakgrund av det höga kulturhistoriska värdet rimligt att göra vissa avkall på programkraven och även överväga andra lägen för en eller flera besöksfunktioner. I första hand borde den föreslagna utrymmeskrävande kaféverksamheten kunna undvaras, framförallt som det finns flera kaféer i Linnéträdgårdens omedelbara närhet.

Sammanfattning och förslag
Det är naturligtvis angeläget att faciliteter för besökare förbättras men underlagsskrivelsen med illustrationer visar ett förslag som är illa anpassat till helheten i kulturmiljön. FVU föreslår därför följande:

• Byggnadsytan bör minskas i en sådan omfattning att byggnaderna kan förläggas fria från planken – både mot gatan och mot trädgården – med sådana avstånd från planken att man uppfattar hela längden på entrégården som en tvärgående axel. Vidare bör byggnaderna dras mot nordväst så att siktvinkeln in mot trädgården inte skyms från huvudentrén.
• Plankets slutna utformning med gallergrinden i mittaxeln bör bevaras oförändrad; inga ytterligare öppningar bör tas upp.
• Byggnaderna bör ha flacka sadeltak.

Den viktigaste utgångspunkten måste vara att inte i något avseende förvanska utan att för framtiden bevara och utveckla ett unikt och omistligt kulturarv, kanske ett blivande världsarv.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund PO Sporrong Anna Nilsén
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

Kopia: Länsarkitekt Eva Bergdahl, Länsstyrelsen, 751 86 Uppsala.
Skrivelsen sänds även per e-post till samtliga adressater.

Föreningen Vårda Uppsala

Kommunstyrelsen 2012-03-19
Uppsala kommun
753 75 Uppsala

Ang. utredningsområdet Marielund KSN-2011-0538

Med anledning av kommunstyrelsens beslut om uppdrag till plan- och byggnadsnämnden att genomföra programarbete för utredningsområdet i Marielund ber Föreningen Vårda Uppsala (FVU) att få anföra följande:

Uppsala är en kraftigt växande stad och det är lätt förstå att kommunen ser positivt på planansökningar för exploatering. Men samtidigt framgår det av kommunens översiktsplan, ÖP 2010, Funbo FÖP samt kommunens hållbarhetsmål att det finns starka argument mot en omfattande exploatering i Marielund. Varför påbörja en exploatering så långt från Uppsala och långt från samhällsservice i stället för att bygga i de utpekade tillväxtorterna närmare Uppsala, i första hand i Gunsta/Bärby? Varför pressa in en så stor exploatering i just detta känsliga och komplexa område med dess höga kultur- och naturvärden?

Områdets höga kultur- och naturvärden fastslås i ÖP 2010
Av ÖP 2010 framgår att Marielund med sin homogena bebyggelse med sommarvillor utgör kulturmiljö, kommunal kärna, ”som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll” (U27). Denna miljö kräver både varsamhet och stora respektavstånd. Såväl området kring Trehörningen som området kring Funbosjön har ”mycket högt naturvärde”. Området kring Trehörningen är redovisat som ”närrekreationsområde” för Uppsala kommun.

Området mellan Marielund och väg 282 består av bruten terräng med blandskog, ännu med ek och andra lövträd, hassel och rester av en rik lundflora; området med dessa spår av lundar och hagar har ett högt värde som utpost mot väster av Roslagsnatur, i kontrast mot den anslutande stora lerslätten.

Hela stråket från Funbosjön över Marielund till Trehörningen och mot Fjällnora friluftsgård har således höga kultur- och naturvärden och utgör en enastående tillgång för hela Uppsala liksom för närbelägna tätorter. Här finns utomordentliga utvecklingsmöjligheter som bör tas till vara genom insatser för ökad tillgänglighet t.ex. med gång- och cykelförbindelser från Uppsala och mellan omgivande fem sjöar.

Låg servicenivå inom överskådlig framtid
Marielundområdet saknar ett kapacitetsstarkt vägnät och lokala kopplingar till omkringliggande orter och byar vilket innebär krav på stora investeringar i vägnätet vid en omfattande exploatering. Det finns busstrafik på väg 282, dock med låg turtähet under vissa delar av vardagar samt under helger. För delar av de tänkta exploateringsområdena uppgår avståndet till busshållplats till 2 km. Dessa omständigheter medför högt bilberoende.

Marielundsområdet saknar lokaler för förskola, skola mm vilket medför behov av investeringar samt kostnader för skolbuss mm. Marielundsområdet saknar också dagligvarubutik; avståndet till närmaste butik är långt. Även med en ganska omfattande exploatering torde inte erforderligt underlag erhållas för en närbutik. Detta medför högt bilberoende samt att området blir olämpligt för hushåll med äldre personer och icke bilburna – en utveckling i strid mot hållbarhetsmålen.

Hög kostnad att bygga ut VA-försörjningen
I ett läge där kommunen under flera år investerat mångmiljonbelopp i nya VA-ledningar är det uppenbart att en utbyggnad av Marielund kräver en ytterligare stor investering och en ekonomisk belastning för VA-kollektivet under många år tills dess VA-avgifter så småningom kan upptas från utvecklingsorterna närmare Uppsala i Funbostråket. En ev. höjd VA-taxa gagnar inte Uppsalas invånare och konkurrenskraft.
Sammanfattande kommentarer och förslag
Kommunen har genom Funbo FÖP fattat ett klokt beslut om ett utvecklingsstråk från Uppsala österut till Almunge, på sikt till Knutby, med tanken att utveckla de befintliga tätorterna i detta stråk. Det är anmärkningsvärt att kommunstyrelsen nu gått ifrån denna inriktning genom att bejaka utvecklingen av en ny ytterligare tätort i stråket – en omfattande exploatering på till stor del orörd naturmark, i ett område med höga värden som bör tas tillvara som en tillgång för rekreation och friluftsliv, i ett läge som kräver stora grundinvesteringar i infrastruktur och som dessutom kommer att leda till ett högt bilberoende. Det är också anmärkningsvärt att kommunstyrelsen utan analys lämnat över utredningen till plan- och byggnadsnämnden, en fråga av komplex natur både med hänsyn till ekonomi och hållbarhetsaspekter som ju kommunstyrelsen bör hantera mot bakgrund av den inriktning som kommunfullmäktige beslutat genom att anta ÖP 2010.

Kommunens huvudstrategi för framtiden är att satsa på en förtätning av staden av bl.a. hållbarhetsskäl, varigenom underlaget för kollektivtrafik ökas. Samma utbyggnadsstrategi borde gälla för kommunens kransorter; många av dessa orter har redan idag bra kollektivtrafik, utbyggt vägnät, skolor, förskolor, fritidslokaler mm vilket innebär att exploatering kan ske utan större följdinvesteringar. Marielund däremot ligger utanför dessa tätortsområden och saknar sådana förutsättningar för exploatering. Området med dess värdefulla kulturmiljö och angränsande naturområden bör i stället främst tas tillvara som fritids- och rekreationsmiljö för Uppsala och angränsande tätorter.

Resultatet av kommunstyrelsens uppdrag till byggnadsnämnden torde med all säkerhet bli en insikt om att en omfattande utbyggnad i Marielund är orimlig av flera skäl. I likhet med processen för Funbo FÖP kommer förslaget att möta stark kritik från boende och många remissinstanser. Den bakvända utbyggnadsordningen i stråket kommer att innebära mycket höga initialkostnader för utbyggnad av VA-system och annan infrastruktur. Det bilberoende som blir en följd av projektet strider mot kommunens hållbarhetsmål.

Med hänvisning till ovanstående är det en naturlig slutsats att planeringsinsatserna istället inriktas på beslutad stråkstrategi med Gunsta/Bärby, Länna och Almunge som utvecklingsorter jämte åtgärder för att långsiktigt säkra kultur- och naturvärden i Marielund och dess angränsande naturområden både kring Funbosjön och kring Trehörningen mot Fjällnora. Detta behöver inte innebära en död hand över området. Tvärtom bör Marielundsområdet kunna kompletteras varsamt och jämte angränsande naturområden göras tillgängligt bl a genom utbyggnad av gång- och cykelvägnät mm och härigenom bli ett attraktivt besöksmål för hela kommunen.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Sten Åke Bylund Bengt Jonsell
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden 2012-03-20
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Sverker, Uppsala kommun. Dnr 2012/20102-1. Samråd.

Planen innehåller förslag till nybyggnad av skola samt förändring av användningen av en av de befintliga skolbyggnaderna. Planen syftar till att stärka skyddet för skolbyggnaderna uppförda 1906 och 1923.
I planen ingår rivandet av en befintlig matsal från 1960-talet samt uppförande av en ny skolbyggnad på parkmark i hörnet av Wallingatan och Ringatan.

Planen har föregåtts av en mångårig diskussion om Luthagens skolor där Sverkerskolans vara eller inte vara som skola och karakteristisk bebyggelse i kvarteret stått i centrum. Föreningen Vårda Uppsala ser det som mycket positivt att de två äldre skolbyggnaderna i den föreliggande planen bevaras och att en utbyggnad och modernisering möjliggörs i den föreliggande planen. Likaså är det av mycket stor vikt att det i planen förs in tydliga skyddsbestämmelser för de bevarade skolbyggnaderna.

Att den befintliga matsalen rivs och ersätts av nya lokaler i anslutning till den nybyggda skolan är endast positivt då den befintliga byggnaden är i mycket dåligt skick och knappast tillför området några större miljömässiga kvaliteter. Det är däremot av stor vikt att den mark som frigörs tillvaratas och utnyttjas väl.

Det är av mycket angeläget att den planerade nya skolbyggnaden längs Ringatan följer de proportioner och takhöjder som finns i området på skolhussidan av Ringatan. Likaså bör en nybyggnad komplettera utan att konkurrera med befintliga byggnader eller för den delen göra avkall på egna arkitektoniska kvaliteter. Därför är det viktigt att planen ger goda möjligheter till en högklassig arkitektur som väl förhåller sig till de befintliga byggnaderna.

En förändring av den äldsta byggnaden till kontor eller bostäder kommer kräva att området tas i anspråk kring byggnaden för detta ändamål. Likaså försvinner den lilla parkyta som idag finns i hörnet av Wallingatan och Ringgatan med den tänkta nybyggnationen. Därmed är det av yttersta vikt att dessa förändringar inte inkräktar på förutsättningarna för en god skolmiljö och gård. Därför bör den friyta som uppstår vid rivandet av matsalen omskapas i sin helhet till grönytor för skolgården. Det skulle kunna göra den idag huvudsakligen grus- och asfaltsbelagda gården till en varierad och tilltalande skolgårdsmiljö.

Föreningen Vårda Uppsala ställer sig positiv till planen i stort och ser en utbyggnad av skolverksamheten som viktig för området. Vi vill dock understryka vikten av arkitektonisk kvalitet i de nya byggnaderna och att skolgården förses med grönytor och att de frilagada ytorna till mycket ringa del utnyttjas för ändamål som redskapshus, miljöstationer mm.

Sverkerskolan var när den uppfördes vid 1900-talets början en central nod för utbyggnaden av stadsdelen
Luthagen. Skolan blev från början ett centrum för den nya framväxande bebyggelsen och områdets arbetarbefolkning fick därigenom tillgång och närhet och till en högklassig skolmiljö. Genom 1900-talets sociala och bebyggelsemässiga förändringar av Luthagen har skolan förblivit den punkt vari stadslivet haft en naturlig utgångspunkt. Dess plats i kvarteret i hundra år ska också ses som ett synnerligen viktigt kulturhistoriskt kitt som hållit samman vardagsliv, historia och framtid på ett sätt som få byggnadstyper kan. Det är en byggnad som i dess mest positiva mening härbärgerar och är en del av ett levande kulturarv, samtidigt som det är en kreativ miljö för framtiden. Till detta uppvisar den också mycket höga arkitektoniska värden som ger ytterligare kvaliteter såväl till skolmiljön som till området. Av dessa anledningar är det av yttersta vikt att förändringarna mycket noga beaktar de befintliga kvaliteterna och samtidigt skapar förutsättningar för fortsatt goda utvecklingsmöjligheter av skolverksamheten.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Henrik Widmark
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-01-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang. detaljplan för kv. Kristinastigen inom Sävja 1:55. Dnr 2010/20056

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag utsänt på samråd till 2012-01-30 och ber att få anföra följande:

FVU sympatiserar med tanken att få till stånd ett varierat utbud av bostäder och har inga invändningar emot ytterligare bostäder i det föreslagna läget. Idag dominerar småhusbebyggelse i området med sin rika tillgång till strövområden i naturmiljö. Behovet av andra boendeformer, särskilt för äldre, har dock ökat över tiden. Det är ett långsiktigt behov. Men inte bara för det gamla Bergsbrunnaområdet utan i hög grad även för omgivande områden i Uppsävja, Nåntuna och Vilan.

Den föreslagna nya bebyggelsen är dock alltför storskalig i förhållande till angränsande befintlig villabebyggelse, framför allt fyravåningshusen. Att förlägga seniorbostäder i detta läge är heller inte lämpligt med hänsyn till de långa gångavstånden till områdets välbesökta mötesplats för alla åldrar – Sävja kyrka och Sävja gård samt dagligvarubutiken. Tillgång till närservice och dagliga sociala kontakter av olika slag har erfarenhetsmässigt en mycket stor betydelse för människors välbefinnande, trivsel och hälsa, inte minst för äldre personer.

Med föreslagen placering av seniorboendet minskar möjligheten till ett självständigt kvarboende på Kristinastigen. Därmed permanentas sannolikt ett kommande färdtjänstberoende för många under mycket lång tid. Planförslagets konsekvenser kan därför bli ökade samhällskostnader, sociala olägenheter och ökad miljöpåverkan. Det överensstämmer inte med intentionerna i antagen Översiktsplan, ÖP 2010 och beslutade hållbarhetsmål för kommunens verksamheter.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Sten Åke Bylund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 12-01-11
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Bladåkers kyrkomiljö. Dnr 2011/20021-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-02-10.

FVU:s synpunkter
I likhet med tidigare upprättade områdesbestämmelser för kyrkomiljöerna är beskrivningen utförlig och välskriven med ett bra förslag till bestämmelser aveende utökad bygglovplikt, utöver den generella bygglovplikten.

När det gäller jordbrukets ekonomibyggnader föreslås enligt handlingen bygglovplikt för ”Uppförande eller större tillbyggnad av ekonomibyggnader för jordbruk eller därmed jämförliga näringar samt ändring av fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”. FVU ställer frågan om inte även ändring av takmaterial bör ingå i bygglovplikten? Detta skulle innebära att lydelsen ändras enligt följande: ”… samt ändring av tak- och fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande