2024-06-26

Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed kommunfullmäktiges beslut 2024-05-27 att anta rubricerad detaljplan för kvarteret Ubbo med yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och som vid senaste årsskiftet hade 169 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom föreningen utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för vårt yrkande

Planområdet utgör ett kärnområde av största rikshistoriska betydelse

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av tre nya byggnader för utställningslokaler, hotell och tillfällig vistelse på fastigheten Fjärdingen 20:3. Vidare framhålls att kvarteret Ubbo ligger vid Odinslund i hjärtat av det historiska och riksintressanta Uppsala, vilket gör det angeläget att värna om kulturmiljön. Planens syfte är därför även att skydda de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna samt att säkerställa att de nya byggnaderna får en utformning med hög arkitektonisk kvalitet och med volymer som är anpassade till omgivningen.

Det är FVU:s mening att det i planbeskrivningen redovisade syftet är alltför begränsat i sitt sakliga innehåll och sin ambition. Det saknas en grundläggande och genomgripande analys av och ställningstagande till platsens unika rikshistoriska värden. Inte heller innebörden av och konsekvenserna för riksintresset Uppsala stad (C 40 A) har i den uträckning som krävs analyserats och belysts i planhandlingarna.

FVU har tagit del av Svenska Byggnadsvårdsföreningens överklagande, daterat 2024-06-10, och ställer sig till fullo bakom vad som där framförs, särskilt skrivningarna rörande riksintresset Uppsala stad och behovet av att ärendet remitteras till Riksantikvarieämbetet för bedömning av projektets effekter för kulturmiljön inom och i anslutning till det nu aktuella planområdet.

Planbeskrivningen uppfyller inte lagens krav

Enligt PBL ska en planbeskrivning redovisa om något planeringsunderlag har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det (4 kap 33 § 6 PBL).  har inte skett i de planbeskrivningar som har presenterats i vare sig samråds- eller granskningsskedena i det nu aktuella ärendet. Så har inte heller varit fallet i den antagandehandling som legat till grund för kommunfullmäktiges beslut om antagande.

Detta lagkrav har, enligt förarbetena till lagen, införts för att öka transparensen i planeringen och för att ge möjlighet att granska om intressekonflikt föreligger. I prop. 2020/21:131, sid. 57 uttalas: ”Regeringen anser att det bör vara transparent för dem som berörs av en detaljplan om underlaget har tagits fram av någon som kan sägas ha ett intresse i saken.”

I förteckningen på sidan 8 i planbeskrivningen listas detaljplanehandlingarna samt ett antal utredningar som betecknas som övriga handlingar. I den nu aktuella planen torde beställare av underlagsmaterialet genomgående vara Stiftelsen Ubbo genom Uppsala Akademiförvaltning KB, vilket i så fall enligt PBL 4 kap 33 § 6 PBL ska framgå av beskrivningen (se prop.

2020/21:131, sid 58, där skälen för redovisningskyldigheten också utvecklas). Redovisningen ska också innefatta vilka beställarens konsulter har varit. Detsamma gäller de medverkande som anges på sidan 59 i planbeskrivningen. Även där bör det exempelvis framgå på vems uppdrag Bernow & Partners arkitekter har upprättat de där angivna handlingarna.

Uppenbar risk för brist på saklighet och opartiskhet

Under senare år har det blivit vanligt att planintressenter bidrar med omfattande underlagsmaterial när detaljplaner upprättas och även medverkar genom att upprätta förslag till planhandlingar, så kallade exploatörs- eller byggherredrivna planer. Dessa begrepp saknas i PBL, liksom det på samma sätt saknas stöd för att planintressenter ska medverka med ett omfattande underlag eller i arbetet med att upprätta själva planhandlingarna. Trots det har i föreliggande fall planintressenten Stiftelsen Ubbo genom Uppsala Akademiförvaltning KB svarat för att ta fram allt väsentligt underlag för den nu överklagade detaljplanen.

De ändringar som nyligen gjordes i PBL (se prop. 2020/21:131) syftade till att enskilda planintressenter skulle kunna underlätta och snabba på detaljplaneprocesserna genom att ta fram planeringsunderlag. Detta avser det tidiga skedet mellan planbesked och planstart. Det finns dock, vad vi kan finna, ännu inget rättsfall som stödjer att en planintressent ska kunna ta fram allt planeringsunderlag under hela planprocessen, framför allt inte i ett så komplext fall som det nu aktuella.

I doktrinen har det påpekats att kommunen bör svara för sådant planeringsunderlag som handlar om en detaljplans kärnfrågor och som kräver många bedömningar eller på annat sätt avsevärt påverkar en planintressents intressen (se exempelvis Sven Boberg, JP Infonet). Som skäl har angivits att om detta underlag kommer från en planintressent kan kommunens oberoende och saklighet sättas i fråga. I det nu föreliggande fallet har tydligtvis allt underlagsmaterial tagits fram av planintressentens konsulter. Vi menar att det inte går att utesluta att det kan ha medfört brister i saklighet och/eller opartiskhet.

I både regeringsformen och förvaltningslagen finns krav på saklighet och opartiskhet. Kommunen har därför ett långtgående ansvar för att säkerställa att planeringsunderlaget är tillförlitligt och ska kvalitetssäkra det som tas fram. Kraven gäller hela handläggningen av ett ärende, från det att ärendet initieras till dess att ärendet avgörs slutligt (se prop. 2020/21:131, sid 23).

I strid med lagstiftarens intentioner

Med stöd av vad vi anfört ovan menar vi att planarbetet i detta fall har bedrivits på ett sådant sätt att det inte är förenligt med lagstiftarens intentioner. I ett så komplext projekt som en exploatering inom ett kärnområde av rikshistorisk betydelse och där planintressenten har ett starkt ekonomiskt intresse av att få fram en lagakraftvunnen detaljplan borde kommunen själv ha skaffat de resurser som hade behövts för att handla upp egna konsulter och därmed nödvändig kompetens för att finna och pröva relevanta lokaliserings- och utformningsalternativ samt genomföra de för projektet kritiska utredningarna. Nu har arbetssättet medfört att regeringsformens och förvaltningslagens krav på saklighet och opartiskhet kan ha satts åt sidan.

Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund  ordförande

Bo Aronsson  vice ordförande

2024-05-27

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av rubr samråd får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala tillstyrker med anledning av behovet/angelägenheten förslaget till stadsplan förutsatt att det utformas med största möjliga omsorg när det gäller såväl arkitekturen som landskapsbilden

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund, Ordförande                                      

Uppsala 2024-05-23

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Detaljplanen syftar till att utvidga befintlig kyrkogård i direkt anslutning till befintlig kyrkogård. En utvidgning som med anledning av kommunens snabba tillväxt anses nödvändig. 

Större delen av området utgår dock åkermark. Samtidigt är ändamålet att söka anpassa kyrkogården till omgivande landskapsbild.

Dock förutsättes ett ömsesidigt markbyte mellan Svenska kyrkan och kommunen. Om så kan genomföras har Föreningen Vårda Uppsala ingenting att erinra mot föreslagen ändring av detaljplanen för Berthåga kyrkogård.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan 

Sten Åke Bylund, ordförande                         

Uppsala 2024-04-12 

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala 

Rubricerat förslag till detaljplan är utsänt för granskning enligt 5 kap. 18 § PBL. Föreningen  Vårda Uppsala (FVU) får med anledning därav framföra följande.

FVU avstyrker det framlagda planförslaget. Vi har tydligt motiverat varför i vårt tidigare  yttrande, daterat 2023-08-10, i samband med samrådet enligt 5 kap. 11 § PBL  (samrådsyttrandet biläggs). FVU:s arbete inriktar sig på att en bro genom Årike Fyris inte  kommer till stånd, vilket innebär att en spårvagnsdepå på den föreslagna platsen blir  irrelevant. Därmed kan ett sådant betydande ingrepp, som en spårvagnsdepå i detta läge skulle  innebära, undvikas i närområdet till den attraktiva och känsliga miljö som Årike Fyris utgör.

FVU har tidigare framfört kritik över att så kallade fyrspårsavtalet, såsom det har tolkats av  kommunen, har medfört att en rad hänsynstaganden till viktiga aspekter har åsidosatts.  Planeringen bedrivs mer utifrån vad som skrivits i avtalet än vad som är lämpligt utifrån de  faktiska förhållandena i de berörda områdena, detta oavsett om det gäller natur- och  kulturmiljö, riskfrågor eller hänsyn till de lokala perspektiv som har lyfts fram under de  samråd som hållits. Det är uppenbart att genom fyrspårsavtalet har prövningarna enligt plan och byggnadslagen och miljöbalken kommit att föregripas. Detta bekräftas nu i de framlagda  planhandlingarna (samrådsredogörelsen, sid 75) där det sägs att:

”Då hela spårvägsprojektet har en väldigt låst tidplan för att få medfinansieringen av  staten enligt fyrspårsavtalet behöver flera processer ske parallellt för att hinna bli färdig  enligt tidplan. Kommunen och regionen gör bedömningen att de tillstånd som behövs för  en broförbindelse kommer kunna utfärdas, utifrån den utformning och med de åtgärder  som föreslagits i detaljplanen för delsträcka D. Det faktum att detaljplanerna för delsträcka D och depå inte inväntar alla nödvändiga tillstånd för en broförbindelse utgör  dock mycket riktigt en viss risk för att delar av arbetet behöver göras om.” 

Av samrådsredogörelsen framgår att 573 skriftliga yttranden har inkommit, varav 1 (ett) utan  erinran mot det då framlagda samrådsförslaget. Övriga som har yttrat sig har haft invändningar  mot förslaget, invändningar som kommunen har valt att inte beakta. Det för granskning nu  framlagda förslaget är i allt väsentligt lika med samrådsförslaget. Kommunen visar återigen att  man varken lyckas skapa förståelse för den planering man bedriver eller att man är beredd att  lyssna på och beakta de synpunkter som läggs fram vid samråd. Vi ser det som ett uppenbart  dilemma att planeringen i så hög grad bedrivs mot vad såväl enskilda som organisationer  framför under planprocesserna.

Vid genomläsningen av planhandlingarna noterar vi ett par uppenbara felaktigheter. I  samrådsredogörelsen (sid 5) sägs att:

”Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan  enligt 6 kapitlet miljöbalken”.  I sitt yttrande, daterat 2023-09-12 (sid 1), skriver länsstyrelsen att man ”delar kommunens bedömning om att planen kan komma att medföra betydande  miljöpåverkan för miljöaspekterna vattenkvalitet, buller, klimatpåverkan, naturmiljö,  kulturmiljö och landskapsbild.”

Kommunens skrivning i samrådsredogörelsen är alltså direkt felaktig.

I samrådsredogörelsen (sid 75) skrivs om den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra  stadsdelarna. Där sägs att ”Beslutet om att anta den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna  överklagades och ärendet hade vid samrådet för depån ännu inte avgjorts. Sedan dess har  domstolen avgjort ärendet och beslutet fått laga kraft.”

Dessutom skrivs i såväl länsstyrelsens samrådsyttrande (sid 2) som i den nu aktuella  planbeskrivningen (sid 8) om den ”gällande” fördjupade översiktsplanen. Detta är en felaktig  och direkt missvisande beskrivning. Kommunfullmäktiges beslut om att anta översiktsplanen  är överklagat och laglighetsprövningen är ännu inte slutligen avgjord. De beslut som är tagna i  förvaltningsdomstolen och kammarrätten är möjliga att överklaga till högsta förvaltnings domstolen. Först när denna domstol har kungjort sitt ställningstagande kan frågan sägas vara  avgjord.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson  vice ordförande

2024-03-25 

Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag till detaljplan som är  utsänt för granskning. FVU vill med anledning därav framföra följande. 

FVU avgav ett yttrande, daterat 2022-04-12, i samband med det tidigare samrådet enligt 5 kap.  12 § PBL Vi kan i den samrådsredogörelse som följer granskningsförslaget inte se att detta  yttrande har noterats och därmed inte vare sig kommenterats eller beaktats. Enligt 5 kap. 17 § PBL ska kommunen redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de  kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Så har alltså  inte skett. Noterbart är också att den i innehållsförteckningen på sidan 44 utlovade översikten över inkomna samrådsyttrande saknas. 

Det granskningsförslag som nu har upprättats överensstämmer i allt väsentligt med det tidigare  samrådsförslaget. Vi hänvisar därför även i detta skede till de av oss vid samrådet framförda  synpunkterna (yttrandet bifogas). Vi vill dock återigen understryka att det redovisade  radhusområdet skulle vinna på att delas upp i mindre delområden integrerade med  villabebyggelsen. Förutom att skapa ett mer balanserat socialt sammanhang skulle en sådan  utformning innebära en bättra anpassning till skalan på bebyggelsen i Vattholma. Vidare  skulle det med hänsyn till brandsäkerheten sannolikt vara bättre med inte bara kortare längor  utan även att dessa inte är koncentrerade inom en större, sammanhängande yta. 

Avslutningsvis vill vi tillägga att vi ställer oss bakom de av de lokala föreningarna Vattholma i Samverkan och Wattholma kultur- och hembygdsförening framförda synpunkterna att en  utbyggnad hade varit mer fördelaktig i ett stationsnära läge. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson  vice ordförande

Uppsala 2024-03-18 

Till Mark- och miljödomstolen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

Överklagat beslut och yrkande 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2024-02-15 att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med yrkande att mark- och  miljödomstolen upphäver beslutet. 

Talerätt 

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har cirka 170 medlemmar, får med stöd av 13  kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan  ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande  bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10. 

Skäl för upphävande 

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas. 

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta tingsrätten i sig. 

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Bilaga

2022-12-19 

Till Mark- och miljödomstolen 

Överklagande avseende detaljplan för del av kvarteret Trudhem i Uppsala  (diarienummer PBN2021-000370) 

Överklagat beslut och yrkande 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2022-11-24 (PBN 2017 000074) att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med  yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet. 

Talerätt 

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap.  12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell  förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats,  bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10. 

Skäl för upphävande 

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas. 

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta  tingsrätten i sig. 

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Riksintresset och de kulturhistoriska värdena har inte beaktats 

I rapporten Uppsala stad C 40 A, Riksintresse för kulturmiljövården, Fördjupat  kunskapsunderlag, (Länsstyrelsens meddelandeserie 2014:1) framhålls att det är angeläget att  byggnaderna inom riksintresseområdet kan fortsätta att brukas med beaktande av deras särart  och kulturhistoriska värde. Vidare sägs att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer  bidrar till upplevelsen och förståelsen av stadens utveckling. 

Inom planområdet finns ett före detta tingsrättshus som tidigare har bedömts ha ett så högt  kulturhistoriskt värde att det motsvarar kravet för byggnadsminnesförklaring. Att en sådan  förklaring inte skett beror enbart på att fastighetsägaren inte har lämnat sitt medgivande.  Länsstyrelsen framhåller i det nu aktuella planärendet att det före detta tingsrättshuset väl  motsvarar uttrycken för riksintresse C40A Uppsala stad och att ett genomförande av  detaljplanen skulle skada byggnadens höga kulturhistoriska värde. Samtidigt säger man att ett  genomförande av detaljplanen inte riskerar att väsentligt skada riksintresset för  kulturmiljövård. FVU finner det anmärkningsvärt och gör en annan bedömning. Även om den  aktuella planen är begränsad till sin omfattning bidrar den tillsammans med effekterna av  andra planer (exv. den nu aktuella detaljplanen för del av kvarteret Bredablick, diarienummer  PLA 2012-020195) att sammantaget påtagligt skada riksintresset, varför beslutet att anta den  nu aktuella detaljplanen bör upphävas. 

FVU har i yttranden i samband med samråd och granskning framfört konstruktiva synpunkter  på hur planförslaget enligt föreningens mening kan bearbetas för att tillgodose riksintresset  och de kulturhistoriska värdena. 

Planen är av principiell betydelse varför den bör prövas av kommunfullmäktige 

Frågan om hur riksintresset C40A Uppsala stad ska tillämpas vid detaljplaneringen inom  riksintresseområdet är en fråga av principiell art. Det framgår bland annat av de synpunkter  som kommit fram vid samråd och granskning (se granskningsutlåtandet) och av vad vi  framhållit i föregående avsnitt. FVU konstaterar vidare att plan- och byggnadsnämnden är  oenig med kulturnämnden eller i varje fall inte har beaktat de synpunkter och argument som  denna nämnd har framfört. Enligt granskningsutlåtandet har även miljö- och  hälsoskyddsnämnden framfört synpunkter som inte har beaktats av plan- och  byggnadsnämnden. FVU drar därmed slutsatsen att plan- och byggnadsnämnden har frångått  bestämmelserna i 5 kap. 27 § plan- och bygglagen, varför beslutet att anta detaljplanen bör  upphävas. 

Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund,ordförande PO Sporrong, vice ordförande Bo Aronsson,  styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson, styrelseledamot

2024-03-17

Till Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har genom förenklad delgivning fått ett föreläggande,  daterat 2024-02-29, att lämna yttrande över de till Mark- och miljööverdomstolen insända  överklagandena i rubricerat ärende. Vi vill med anledning därav framföra följande. 

Mark- och miljödomstolen (MMD) har upphävt Uppsala kommunfullmäktiges beslut från  2022-11-07 att anta rubricerad detaljplan. FVU finner att MMD har kommit till samma  slutsats som vi framförde i vårt överklagande, daterat 2022-12-08. Detaljplanen avviker från  den gällande översiktsplanen och den avvikelse från översiktsplanen som gjorts är inte  tillräckligt tydligt presenterad i planbeskrivningen för att kunna anses uppfylla de krav som  följer av 4 kap. 33 § PBL. Genom att beslutet därmed strider mot en rättsregel ska beslutet  följdriktigt upphävas i sin helhet. 

Kungsblick AB har i sitt överklagande, daterat 2023-09-25, på fyra A4-sidor tätskriven text  försökt förklara vad kommunen avsett med sin skrivning om detaljplanens överensstämmelse  med den gällande översiktsplanen, den i planbeskrivningen åberopade innerstadsstrategin  respektive arkitekturpolicyn. Att det krävs en sådan omfattande redogörelse för att förklara  kommunens korta rader i planbeskrivningen illustrerar på ett tydligt sätt att densamma inte  lever upp till de krav på redovisning som finns i 4 kap. 32 § andra stycket respektive 4 kap.  33 § första stycket 5 PBL. 

Uppsala kommun framför i sitt överklagande, daterat 2023-10-24, att planförslaget enligt  kommunens mening i stort överensstämmer med översiktsplanen. Sedan skriver man: 

”Den avvikelse som dock föreligger avser byggnadens höjd som med sitt våningsantal  avviker från områdets höjdskala. Detta tydliggörs i planbeskrivningen där det framgår i avsnittet Planens förenlighet med översiktsplanen och miljöbalken att detaljplanen  innebär en avvikelse från översiktsplanen gällande våningsantal.” 

Den av kommunen i ovanstående citat åberopade skrivningen står inte att finna i den till  detaljplanen hörande planbeskrivningen (se sid 57). Begreppen våning eller våningsantal finns  inte ens nämnda i det åberopade avsnittet. I planbeskrivningen står det ordagrant: ”Detaljplanen avviker från översiktsplan i termer av hushöjd då det anges i denna att ny  bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma  endast om dessa utgörs av särskilda märkesbyggnader.” 

Som MMD noterat är detta sannolikt en skrivning hämtad från en äldre översiktsplan. Vi  konstaterar att kommunen i sitt överklagande fortsätter att vara otydlig i sin tolkning av den  gällande översiktsplanen och dessutom i sitt nu aktuella överklagande felaktigt redovisar vad  de faktiskt har skrivit i planbeskrivningen. 

Mark- och miljööverdomstolen har i en tidigare dom (MÖD 2019:4) framhållit att eftersom  utrymmet för materiell överprövning av en detaljplan är begränsat finns det skäl att ställa  förhållandevis stränga krav på den formella handläggning som föregår ett antagandebeslut.  Enligt vår mening bör det på samma sätt vara motsvarande stränga krav på att  planhandlingarna är förenliga med de rättsregler som anges i PBL. I annat fall får vare sig  sakägare, allmänhet eller kommunfullmäktige en rättvisande bild av förslagets innebörd. Detta  är särskilt viktigt inför ett antagandebeslut. Vi ställer oss därför bakom MMD:s bedömning att  dessa brister är skäl för upphävande av detaljplanen. 

FVU har, i vårt överklagande till MMD daterat 2022-12-08, framfört att planområdets läge  inom den centrala staden och inom riksintresseområdet för kulturmiljövården inte har beaktats  på rätt sätt. Enligt vår mening innebär det intrång, som den föreslagna byggnaden utgör, ett  hinder mot antagande av detaljplanen, eftersom planens genomförande påtagligt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset. Exempelvis är den anrika Linnéträdgården från 1600- talet granne med fastigheten och dess karaktäristiska fond, i huvudaxeln bortom Hårlemans  orangeri, skulle påtagligt och historielöst förändras av det i detaljplanen föreslagna höghuset. 

Vidare framförde vi att det illustrationsmaterial som finns i den antagna detaljplanen delvis är  missvisande och därmed är otillräckligt för att förstå detaljplanen. MMD har i båda de nu  nämnda delarna gjort andra bedömningar än de vi gjort inom FVU. Vi vidhåller dock vad vi i  dessa delar har framfört i vårt tidigare överklagande. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson, styrelseledamot

PBN, sbf.planadministrator@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade samråd anföra följande.

Planområdet vid Svandammen och nedanför Slottet utgör ett av Uppsalas absolut värdefullaste områden ur arkitektonisk och kulturhistorisk synpunkt. Inom området finns tre byggnader av stor kulturhistorisk betydelse, Flustret, Gymnastikhuset (Svettis) och Tennishallen (Bollhuset). Tillsammans utgör de enligt gällande detaljplan ett kulturreservat, skyddat med bestämmelsen O1. Området ligger enligt Innerstadsstrategin, en del av ÖP, i den del av innerstaden där värdefull kulturmiljö skall värnas. Platsen karaktär som offentligt rum med allmän tillgänglighet är viktig att bibehålla.

Planen innebär att Tennishallen rivs och ersätts med en hotellbyggnad i 4-8 våningar och att de lägre delarna av Flustret från 1950-talet rivs och ersätts med en omfattande tillbyggnad mot Stadsträdgården i 2-3 våningar. I planen ingår också att göra ytan mellan Flustret och Svettis mer tillgänglig genom att anlägga ett torg i form av en stadsliknande entré till Stadsträdgården, vilket skulle göra platsen tryggare jämfört med dagsläget.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter:

FVU vill med kraft avstyrka planförslaget av följande skäl:

• Den planerade hotellbyggnaden minskar i hög grad den allmänna tillgängligheten i området.
• Byggnader av högt kulturhistoriskt värde rivs eller förvanskas.
• Planen är en ren byggherreplan och tillgodoser markägarens intressen på kulturreservatets och Stadsträdgårdens bekostnad.
• Exploateringen av området är alldeles för hög och kulturbyggnaderna skyms eller domineras totalt av de föreslagna nybyggnaderna från alla håll utom möjligen från Svandammen.
• Detaljplanen ändrar områdets karaktär från park till stadsmiljö.
• FVU anser att den framlagda planen innebär ett oacceptabelt stort ingrepp i den befintliga miljön. Tanken att rusta upp den till stora delar nedgångna och slutna baksidan mot Stadsträdgården är bra, men måste sökas med ett helt annat angreppssätt och göras med förändringar, som utgår från de kulturhistoriska byggnadernas och platsens skala.

Tennishallen/Nya hotellet

Tennishallen måste bevaras och rustas upp av arkitektoniska och historiska skäl; här var platsen för Bollhusmötet 1939. Tillbyggnader som stödjer och återger hallen en rimlig funktion skall underordna sig dess stora form. Planens åttavåningshus skulle komma att kasta en slagskugga över denna del av parken hela sommarhalvåret efter kl. 18. Det skulle också skymma sikten mot slottet från Stadsträdgården, som framgår av planen.

Flustret

Tillbyggnadens storlek och arkitektur förändrar Flustrets karaktär helt och hållet. Dess höjd skymmer den karaktäristiska silhuetten från parken och gör uteserveringen mot parken till en skuggig plats kvällstid, då intresset från gästerna är som störst. Flustrets livfulla form med tinnar och torn gör det särskilt viktigt med en småskalig om- och tillbyggnad mot Stadsträdgården. Delar av 50-talets tillbyggnader samspelar väl med de äldre delarna av Flustret och bör bevaras. 

Torget mellan Svettis och Flustret

Vi ifrågasätter i högsta grad planens inriktning med mer stadsliknande karaktär än nuvarande mer parklika. Torgets funktion som angöringsplats och infart till garage talar emot platsen som ett offentligt rum. Planförslagets höga byggnader kommer att ge en mindre ljus plats än idag vilket motsäger trygghetsperspektivet, Vi ser inte behov av någon ny huvudentré till Stadsträdgården här utan anser att den självklara huvudentrén är via å-rummet intill pumphuset. Den andra givna entrén är från Sjukhusvägen via kollektivtrafikens hållplatsläge. Platsen mellan Svettis och Flustret ligger i bakvatten och försöket att leda dit folk via en ny bro från Trädgårdsgatan känns långsökt, inte minst då bron inte ligger i gatans förlängning. Det som starkast talar emot den tänkta gångbron, är att den förstör Svandammens stora, enkla form som spegel för slottet. Åtgärder med positiv effekt på platsen är flytten av transformatorstationen och skapandet av en serveringsyta på Flustrets sydvästsida. Platsen borde också ges en mer ordnad parkkaraktär. 

Stadsträdgården

Det nya hotellet i 4 och 8 våningar men också det mäktiga ”nya Flustret”, kommer att ha stor inverkan på parkbesökarens upplevelse av denna del, vilken rymmer parkens mest nyanserade anläggning, dammen med ”Lycksalighetens ö”, namnad av studenthumorn. En miljö som kräver lugn och avskildhet, men som nu hamnar mitt i det nya stadslivet som planen eftersträvar. Stadsträdgården har odlingsanor sedan 1500-talet. Förslag till en tidsenlig stadsträdgård gjordes redan 1840 och på 1860-talet bildades Uppsala trädgårdssällskap för att utveckla parken.1842 lät landshövdingen von Kramer plantera trädallén längs Fyris, Strömparterren, i dag säger vi Flusterpromenaden, som då gjordes tillgänglig för allmänheten. Detta gör Stadsträdgården till en historisk park enligt Artikel 1 i Florensdeklarationen – en internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap, antagen av ICOMOS Sweden. Detta ställer särskilda krav på skötsel och i detta fall borttagande av träd. Men också enligt Artikel 14, på att anläggningen skall bevaras i sin naturliga omgivning, och här skulle en radikal sådan förändring ske, om planens nya byggnader blir verklighet. 

Rivningarna

Rivningarna, som nämns i planbeskrivningen, strider mot Innerstadsstrategin och därmed mot Översiktsplanen. Rivningen av Bollhuset med beteckningen Q1 strider mot PBL 9 kap. 34§. I planförslaget anges skadan av de föreslagna åtgärderna som ”begränsad”, vilket FVU tolkar som klart mer än obetydlig, d.v.s. planen orsakar påtaglig skada på riksintresset Uppsala stad (C40) och därmed miljöbalken 3 kap. 6§. Detta gör att FVU tveklöst avstyrker planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund         Carl Erik Bergold        Per-Ove Sporrong        Jonas Tengborn

Ordförande                  Styrelseledamot           Styrelseledamot            Styrelseledamot

240229

Till Plan- och byggnadsnämnden plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående samråd angående rubricerade. detaljplan anföra följande:

FVU anser Kvarteret Språkmästaren är ett lämpligt område för förtätning med omvandling från småskalig kontorsverksamhet till bostadskvarter med inslag av service och mötesplatser. Särskilt lämpligt är området i direkt anslutning till planerad Kapacitetsstark kollektivtrafik. Vi anser emellertid att förslaget innebär en alltför hård exploatering av området.

Det är framför allt två skäl till att vi anser bebyggelsen ska minskas. Dels skuggar de höga husen gårdar och lägenheter och dels blir husen för dominerande i förhållande till den Q-märkta Rosendals gård som gränsar till planområdet.

Detaljplanen består av två byggnadskroppar som ger väsentligt stora skillnader på tilltalande gårdsmiljö och tillgång till dagsljus. Den norra byggnadskroppen har en öppen gård åt sydväst med tilltalande miljö mot skogen. Den kan liknas vid hur byggnaden placerats vid Torgny Segerstedts allé 38. Ljus, inbjudande och välkomnande. Den södra och större byggnadskroppen i kvarteret Språkmästaren är mer sluten med en mindre öppning åt norr. Gården och lägenheterna skuggas av höga delar av huset mot sydväst. Den kan jämföras med hur det ser ut på Torgny Segerstedts allé 24-28. Där har man täppt till gårdens öppning mot skogen och solen. I Uppsala finns tradition från Gunnar Leche att skapa gårdar med ljus och luft i Tuna Backe och Sala backe. Den traditionen bör vi värna om och vidmakthålla. Den södra u-formade byggnadskroppen kommer att skugga stora delar av den i övrigt tilltalande kvartersgården. Gården bör öppnas åt sydväst så att fler lägenheter och gården får mer dagsljus.

Skiss till utformning av gårdsmiljöerna för att ge mer ljus till stora gården och lägenheter

Den norra delen av byggnadskroppen bör sänkas. Om inte volymen på föreslagna bebyggelsen minskas kommer den helt dominera över Rosendals gård som kommer att upplevas som en ovälkommen gäst från landet i stället för ett trevligt minne i staden.

I planbestämmelserna anges att taklutningen ska vara 3-6 grader. Om tillåtna takvinkeln ökas till 15-20 grader ökar effekten på solcellerna med ca 10 %. Vi anser att denna takvinkel ska tillåtas.

En tilltalande del av detaljplanen är att skogen i Kåbo 1:18 sparas. De gångstråk som idag finns i skogen väster om kvarteret Språkmästaren bör permanentas och få en förbindelse genom planområdet i Kåbo 1:18 så att Stadsskogens naturreservat naturligt knyts samman med grönområden öster om Vårdsätravägen

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Mats Börjesson,  Styrelseledamot

2024-02-20

Till Uppsala kommun
plan- och byggnadsnamnden@uppsala.se

Uppsala kommun har upprättat ett samrådsförslag av rubricerad detaljplan. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har granskat förslaget och vill med anledning därav framföra följande:

Detaljplaneförslaget omfattar två delområden inom Blåsenhusområdet, ett område som i sin  helhet är detaljplanelagt sedan tidigare. Det aktuella samrådsförslaget innebär ändringar av de nu gällande detaljplanerna inom kvarteret Blåsenhus (obebyggt delområde idag) och kvarteret Trädgårdsmästaren (Skandionkliniken).

FVU har inget att erinra avseende den ändring som föreslås för det som i planbeskrivningen  benämns delområde 2 (Skandionkliniken). Den befintliga byggnaden har uppförts med stöd av  bygglov som har överklagats och upphävts. FVU instämmer i att det är både av enskilt och  allmänt intresse att Skandionkliniken har ett beviljat och laga kraftvunnet bygglov och slutbesked varför gällande detaljplan bör ändras i enlighet med vad som faktiskt uppförts inom  kvarteret.

FVU ställer sig däremot tveksam till att detaljplanen i nuläget ändras för delområde 1 (det  nordvästra delområdet). Av detaljplaneförslaget framgår att ingen ny bebyggelse för  närvarande är aktuell. För att ge framtida handlingsfrihet för vad som kan uppföras redovisar  samrådsförslaget en byggrätt med flexibel användning och utformning. Enligt 4 kap. 32 § PBL  får en detaljplan inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens  syfte och genomförandetid. Eftersom den föreslagna genomförandetiden endast är fem år och  det i dagsläget är oklart för vilket ändamål som området ska användas bör en  detaljplaneändring avvakta tills kommande inriktning har definierats.

Av planbeskrivningen framgår att Blåsenhusområdet är en del av en värdefull kulturmiljö som ingår i det omfattande riksintresseområdet för kulturmiljövården för Uppsala stad (C 40). Området är beskrivet i Översiktsplan 2016, innerstadsstrategin (del av översiktsplanen) och i  ett planprogram som utarbetats i samverkan mellan Uppsala kommun och Akademiska hus.  Budskapet i översiktsplanen och innerstadsstrategin är enligt vad som framgår av planbeskrivningen tvetydigt. Å ena sidan sägs att området utgör en del av innerstaden och ska utvecklas med en mycket hög koncentration av bebyggelse och offentliga miljöer. Det anges också att kvarters- och gatustrukturen ska bygga vidare på innerstadens befintliga struktur samt bidra till att stärka innerstadens roll som en inkluderande plats med ett rikt stadsliv. Å andra sidan preciseras i innerstadsstrategin att Blåsenhusområdet hör till park- och  institutionsstaden, där en öppnare, grönare och mer campuslik stadsmiljö eftersträvas som  kontrast till innerstadens stenstad.

I programmet för Blåsenhusområdet lyftes områdets campuskaraktär fram som en kvalitet.  Enligt planbeskrivningen angav inte programmet en bestämd struktur för områdets gator och  bebyggelse utan visade på ett antal möjliga idéer och förslag. Programmet betonade  möjligheten att komplettera med stråk och bebyggelse samt förtydliga de gröna parkrummen,  och att dessa åtgärder kan utveckla området och förbättra mötet med omgivningen.

FVU sympatiserar med tanken att utveckla områdets campuskaraktär. Idag uppvisar området  fortsatt en splittrad bild trots ett försök att förbättra miljön med stråk, grönytor och trädplanteringar. Det nu aktuella samrådsförslaget väcker en rad frågor. Hur ska mötet med  Botaniska trädgården utformas? Kan nord-sydliga och öst-västliga parkstråk säkras och utgöra  centrala, sammanhållande rum? Ska parkerings- och andra asfaltsytor fortsatt tillåtas dominera  stora områden? Hur ska tillkommande bebyggelse utformas för att stärka de rumsliga  sammanhangen?

Det är FVU:s uppfattning att innan ytterligare detaljplaneändringar görs, bör programmet från 2005 uppdateras och ge tydliga riktlinjer för vilka grundläggande värden som ska säkerställas och tillskapas för att Blåsenhusområdet ska uppvisa en sådan attraktiv miljö som kan förväntas  av en välrenommerad och attraktiv universitetsstad.

Avslutningsvis vill vi framföra att vi saknar en tydlig redovisning av vem som låtit ta fram underlagsmaterialet till planen. I 4 kap. 33 § 6 PBL ställs krav på att en sådan redovisning ska  finnas i planbeskrivningen i det fall underlag tagits fram av en enskild.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson styrelseledamot