2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Granskningsyttrande avseende detaljplaneförslag kv. Sagan PBN 2014-000508 och kv. Vinghästen PBN 2015-002223

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har under flera år följt planarbetet vad avser såväl Ulleråkersområdet som hela Södra staden och har ingivit flera yttranden till kommunen. Här bifogas två övergripande skrivelser från FVU 2013-06-18 och 2015-09-14 samt två tidigare yttranden vad gäller i detta ärende aktuella delar, alltså kv. Sagan, tidigare Vattentornsparken (PBN 2014-000508) och kv. Vinghästen, tidigare Centrala Ulleråker (PBN 2015-2223).
Vad gäller dp-förslagen ifråga om kv. Sagan och kv. Vinghästen som nu är föremål för granskning finner FVU, att planbeskrivningarna visserligen är mer genomarbetade än tidigare förslag, men att de kritiska synpunkter i sak som FVU anfört tidigare ändå i allt väsentligt kvarstår.
Enligt FVU:s uppfattning är sålunda den tilltänkta bebyggelsen både för tät och bitvis för hög samt inkräktar onödigtvis på viktiga natur- och kulturvärden och därtill innebär den ett allvarligt hot mot grundvattnet, särskilt under exploateringsfasen, och innebär andra säkerhetsrisker p.g.a. trafikplaneringen.
Miljökonsekvensbeskrivningen får anses missvisande såtillvida som fokus är på resultatet av utbyggnaden medan miljöriskerna torde vara störst under själva byggfasen. Kostnaderna för att förebygga skador anges inte specifikt, men blir rimligen avsevärda. Frågan bör ställas om det är så angeläget med den höga exploateringsgraden att den uppväger såväl risker som kostnader.
Det finns ytterligare skäl att dra ner på den tilltänkta utbyggnaden. Redan den senaste tidens sjunkande bostadspriser liksom utebliven etablering av EU-verksamhet i närområdet kan vara skäl nog för litet andhämtning vad gäller exploateringstakten i kommunen rent allmänt till nytta inte minst för olika bevarandevärden, som i plan efter plan kommer i kläm.
FVU vill i fallet särskilt återknyta till föreningens tidigare yttranden vari Ulleråkersområdets viktiga skyddsvärden framhållits. Särskilt den gamla tallparken med dess mer än 300-åriga vackra träd, f.ö. vårt lands äldsta naturreservat (fredat av Gustav III 1773 som ”skogsparck”) och den äldre institutionsbebyggelsen, som har högt kulturhistoriskt värde.
FVU ställer sig emellertid inte avvisande till varje ytterligare utbyggnad för bostadsändamål utan har tvärtom tidigare lämnat förslag på hur en sådan skulle kunna utformas i samklang med de viktiga värdena som området innehåller och därmed erbjuda både ett fortsatt skydd för dessa och ett attraktivt boende för många (bif.). De förslag som kommunen nu presenterat innebär dock en alltför hög exploatering som förstör de viktiga bevarandevärdena och även innebär onödiga miljörisker under utbyggnadsfasen. Härtill kommer andra säkerhetsrisker som har med framkomligheten att göra. Området synes på grund av trafikplaneringen bli en sorts kategoriboende för unga, friska cyklister vilket inte återspeglar befolkningen i stort, särskilt inte den äldre delen. Kommunen bör i sin bebyggelsepolitik av många skäl eftersträva att nya bostadsområden blir tillgängliga och attraktiva för alla boendegrupper.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan Rackarberget, Uppsala kommun. Dnr PBN 2015-001530. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala är positiv till den föreslagna förtätningen av Rackarberget. Förslaget visar att det går att förtäta utan att förstöra en värdefull kulturmiljö. I planhandlingarna står det att:

”…de nya byggnaderna ska utformas med en hög arkitektonisk kvalitet, i harmoni med de kulturhistoriska värden som finns i området. Vid ändringar av den befintliga bebyggelsen ska ursprunglig utformning vara vägledande.”

Detta knyter an till Uppsala kommuns arkitekturpolicy, men för en gång skull är det inte bara tomma ord utan de har här omsatts i praktiken. FVU uppmanar kommunen att se till att samma förståelse för platsens värde genomsyrar alla detaljplaneprojekt.

FVU är vidare mycket positiv till att Bruno Mathssons barnstuga får skyddsbestämmelser och att dessa även innefattar de ursprungliga tekniska systemen.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand
Ordförande

2017-12-12

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Gamla Uppsala 21:20, del av. Dnr PBN 2013–000489. Granskning

Detaljplaneförslaget avser åtta punkthus av varierande höjd som enligt planen ska byggas i ett befintligt grönområde.

Föreningen Vårda Uppsala vill anföra följande synpunkter:
Det kan konstateras att de synpunkter som framfördes av FVU vid samrådet inte på något sätt har blivit beaktade. De gröna kilarna är av stort värde i stadsbygden varför kommunen borde vara mer aktsam om dem.

FVU vill dessutom lyfta två ytterligare aspekter. Kvarteret är enligt planhandlingarna ”… planerat med en inriktning om att skapa en mer urban karaktär och ett tydligare avgränsat gaturum”. Om det är syftet, varför planeras det för punkthus? Punkthus är en av de mest anti-urbana hustyper som finns och de avgränsar inte gaturummet. Genom att bygga höga punkthus på denna plats missar man chansen att skapa en stadsgata samtidigt som man skapar en okänslig övergång mellan den låga villabebyggelsen och den urbana staden. Punkthuset har som hustyp dessutom inte möjlighet att ge de boende i husen en avgränsad och trivsam gård som man tryggt kan låta sina barn leka på.

Vidare kan konstateras att antalet parkeringsplatser som hör till husen har minskat från 66 till 28. Beräknat antal lägenheter är ca 180 och till dessa anser man alltså att endast 28 personer kommer att ha en bil. Det må vara en god vision att så få kommer att äga en bil, men den är knappast realistisk. Ska övriga bilar trängas på de smala gatorna i intilliggande villaområde?

FVU avslår förslaget.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.

2017-11-20

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Nytt kraftvärmeverk i Boländerna (PBN 2013-000404)
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad detaljplan utsänd för samråd t.o.m. 2017-12-15 och vill härmed avge följande synpunkter.
Planområdet är beläget i Boländerna i den sydöstra delen av staden. Det är ett område som en tid och i andra delar varit föremål för en planerad omvandling medan den nu direkt berörda delen sannolikt fortsätter att domineras av industriändamål. Efter många omfattande utredningar syftar detaljplaneförslaget i själva verket till att möjliggöra byggandet av ett nytt kraftvärmeverk. Det nuvarande behöver av flera olika skäl bytas ut. På platsen kommer ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk att uppföras för fortsatt produktion av fjärrvärme och el.

Det nya kraftvärmeverket kommer med sin basala uppgift och sina mått på pannhus och skorsten, 60 respektive 100 meter höga, att bli ett både viktigt och tydligt inslag i Uppsalas stadsbild. Enligt ÖP 2016 kommer dessutom Boländerna i den här delen att fortsatt innehålla industriverksamhet med bl.a. långa skyddsavstånd. Tidigare alternativa lokaliseringsstudier under 2012 visar att det föreslagna läget ur flera aspekter är det mest lämpliga.
Hänsynen till omgivning och siluett har länge stått i fokus. Vid etableringen av det första kraftvärmeverket lades med hänsyn till den värdefulla siluetten stora delar av bygganden under marknivå och en särskilt stor arkitektonisk omsorg ägnades även åt skorstens utformning.

I den nya planerade anläggningen har man valt att i en arkitekttävling utveckla en tydlig arkitektonisk gestalt samt färgsättning för att i det föreslagna läget kunna göra byggande synlig på långt håll utan allvarliga störningar från omgivningen.
En stor del av transporterna till verket kommer att ske med lastbil varför såväl Stålgatan som infarten till området på ett högst rimligt sätt anpassats härför. Det handlar här om maximalt 360 fordonsrörelser per dygn vintertid, vilket innebär en ökning med 16-17%. Mot bakgrund av de ökningar av trafikföringen som beräknas ske och som direkt och indirekt påverkar redan hårt trafikbelastade leder som t.ex. Kungsängsleden, Tycho Hedéns, Fyrislundsgatan m.fl. kan förutses ökade trängselproblem i omgivande delar av staden. Något som inte minst den pågående och planerade framtida förtätningen av sydvästra, södra och sydöstra staden ytterligare bidrar till och som snarast bör analyseras ytterligare. Inte minst ur tillgänglighets, miljö- och trivselsynpunkt.

Det kommande nya och för Uppsala livsviktiga kraftvärmeverket kommer efter vad vi kan bedöma efter alla analyser och detaljstudier sannolikt inte att påverka siluett och riksintresse på ett avgörande negativt sätt. De ansträngningar som gjorts när det gäller placeringen i planområdet kommer med stor sannolikhet att vara värdefulla även för närmiljön.
Med hänvisning till ovanstående tillstyrker Föreningen Vårda Uppsala framlagt planförslag för ett nytt kraftvärmeverk i Boländerna.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.                                  Sten Åke Bylund, Förste vice ordförande

2017-11-10

Till Högsta förvaltningsdomstolen
hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se

Ang mål nr 593-17, tillstånd enligt kulturmiljölagen, Riksantikvarieämbetet m fl ./. Uppsalahem AB.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) tackar för tillfället att delta i syneförrättningen avseende Mikaelskyrkans omgivningar som ägde rum den 8 november 2017 i Uppsala för att belysa frågan om kyrkotomten.
FVU vidhåller i sin helhet sin tidigare framförda ståndpunkt i sakfrågan men vill gärna avge några ytterligare synpunkter.

FVU vill understryka, att de senaste ändringarna (genom SFS 2017:562) avseende kyrkliga kulturminnen i kulturmiljölagens 4 kap. 3§ betonar betydelsen av vegetationen på kyrkotomten genom tillståndskrav vad gäller ändringar.
Som framgick på plats fyller parkområdet runt kyrkan ännu väl sin ursprungligen avsedda funktion som parkområde för närboende, inte minst för socialt missgynnade personer. En bostadsbebyggelse på platsen av den omfattning och utformning som Uppsalahem planerar innebär i praktiken en privatisering också av den del av parken som blir kvar även om tillträde inte hindras.

Sydsidan av Svartbäcksgatan vid Mikaelsplan har bostadsbebyggelse. Skulle den planerade bebyggelsen i Mikaelsparken tillkomma sluts gaturummet och luftcirkulationen minskar. På 1970-talet förvandlades den närliggande och rikt trädplanterade Luthagsesplanaden till trafikled, trädbeståndet i området decimerades påtagligt och några årtionden senare tillkom den nuvarande trafikrondellen i omedelbar närhet av Mikaelsparken.

Det finns således numera skäl att även betona trädens viktiga funktion som luftrenare, något som trafikflödet runt parken tydligt illustrerade behovet av. Också den aspekten rimmar enligt FVU:s uppfattning väl med den ursprungliga avsikten att måna om befolkningen i Svartbäcken, även om grundarna knappast kunde förutse dagens miljöproblem.

Uppsala dag som ovan,
Anna Micro Vikstrand, ordförande Ulla Björkman, styrelseledamot

2017-10-30

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sigbjörn, Torbjörns torg. Diarienummer 2017-002462.
Syftet med detaljplanen att möjliggöra 140 mindre lägenheter, nya funktionella butikslokaler och ersättningslokaler för kampsportsverksamheten. Byggnader ska ges en gestaltning som passar in i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Den nya byggnaden tillåts vara något större och betydligt högre än befintlig byggnad för att inrymma bostäder. Planen ska bidra till att skapa större vistelseytor och en mer attraktiv miljö för gående och cyklister. Projektet innebär därmed även att torget rustas upp.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill anföra följande synpunkter:
FVU ser positivt på intentionerna att skapa större ytor för gående och cyklister och göra en upprustning av det lokala stadsdelscentrat för Svartbäcken. Butikslokaler och lokaler för sport och motion kan behöva förnyas för att motsvara moderna krav på ett fungerande stadsdelscentrum.

FVU anser vidare att kvarteret Sigbjörn kan anses som ett lämpligt område för att förtäta staden eftersom Torbjörns torg är en stadsdelsnod vid ett kollektivtrafikstråk.

FVU anser dock att man inte helt lyckats med intentionerna att skapa större vistelseytor och en mer attraktiv miljö gående och cyklister eftersom förslaget inte förändrar nuvarande uppdelning av vistelseytorna i flera separata torg som åtskiljs av bilvägar. Vi ser positivt på minskningen av antalet parkeringsplatser på torget och att dessa ersätts med parkering i garage. Ytterligare åtgärder kan emellertid behövas för att skapa ett attraktivt torg. FVU föreslår att Torbjörnsgatan och Tunagatan inom planområdet samt parkeringsytorna på torgen blir gåfartsgata. Genom denna åtgärd blir hela området en enhet med större möjlighet att upplevas som ett väl tilltagen vistelseyta. Även den lilla parken i hörnet av kvarteret Torbjörn med tillhörande butiker kommer genom att gatan görs till gåfartsgata att integreras med Torbjörns Torg.

Den gård som planeras på taket till första våningen kommer att hamna i skugga en stor del av dagen. Det beror på att byggnadskropparna är för höga i förhållande till gårdens yta. Framför allt är det huskroppen i kvarteret Sigbjörns sydvästra hörn som skuggar på eftermiddagen. Ingenstans i hela Tuna backar finns kvarter eller gårdsgrupper där byggnaderna placerats så att de skuggar kvarterets grönområde på motsvarande sätt. I övriga Tuna Backar är gårdarna alltid öppna åt sydväst eller har större yta. FVU anser därför att byggnadskroppen i kvarterets sydvästra hörn endast ska få vara högst 3 våningar.

Planförslaget skapar en tydligare koppling mellan Sigbjörnsparken och Torbjörns torg. FVU tycker detta är mycket positivt och hoppas att man vid detaljutformningen av kvarteret även kan skapa en naturlig och attraktiv koppling mot grönområdet kring Galgbacken.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordförande                                  Mats Börjesson, ledamot

2017-10-05

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. planbeskrivning för Börjetull. Dnr PBN-2017-287. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag till plan utsänt för samråd t.o.m. 2017-10-05 och vill avge följande synpunkter.

Planen hanterar omvandling av mark, tidigare i utkantsläge och avsatt för industriändamål. Med stadens växt har Börjetull fått rang av ”nod”, med tillskott av verksamheter och bebyggelse som skapar ”stadsmässighet”. Detta har redan skett i kvarter på ömse sidor järnvägen, söder om Fyris-vallsgatan.

Nybebyggelsen omfattar ca 1550 bostäder, förskolor och centrumlokaler. Verksamheter i industri-kvarter består dock, både som ram och på central plats. FVU har inget att erinra mot syftet i planen, att utveckla och bättre koppla området till den inre staden. Positivt är också att det inte blir en ensartad nystadsdel eftersom delar av nuvarande arbetsplatser blir bevarade inom området.

FVU finner flera goda drag i planen. Helhetsmässig genom gatuföringen med Seminariegatan ledd som genomgående båge inom området med Vallongatan som tvärlänk och då med rimlig fördelning av kvarterskluster. Hanteringen av park- och grönområden har också kvaliteter. Den större samlade ytan centralt inom området med gröna kopplingar, både söder in mot staden och österut till åstrå-ket. Positivt är också den nya spången över Fyrisån, till Tunaberg och Fyrishovsområdet. En tredje koppling sker norrut mot Librobäcken, med bäckravinen. När Librovallen blir upprustad kommer den tillföra kvalitet i form av naturmark till området. Också en detalj som ”svackdiket” tillför positiva värden.

Vad sen gäller byggnadsordningen. Planen har en sättning med byggnader som bildar varierade rum både längs gata och på gårdar som känns närmast småstadsmässigt, men, som förleder! Den föreslagna bebyggelsen i 4-11 våningar är alltför hög och splittrad vilket kommer leda till mörka gårdar.

I nästan alla planer som kommer gestaltar man stadsmiljöer utan att involvera en så viktig variabel som ljus och solljus på gårdar och i lägenheter i våningarna närmast mark. Så även här. Vi anser att det är att göra det för lätt för sig. Med de aktuella gårdsstorlekarna är 5 våningar önskvärd höjd mot söder och sydväst. I planerna är ofta gårdens bredd = husens höjd, vilket ger skuggiga gårdar. Även 5 våningar kan ge den i planen efterfrågade stadsgatan, särskilt om husen på andra sidan gatan är i 5 våningar. Önskade hörnmarkeringar kan då fås med begränsade ”torn” i 6 eller 7 våningar.

På flera ställen bör gårdshus tas bort och gårdarna öppnas upp till större och ljusare rums-sammanhang. Särskilt i det stora sydvästra kvarteret (Sweco) men också i det norra (Metod).
För att vinna tillbaka bostäder kan husen mot norr kopplas samman till en krökt vägg med portiker.

Så till de höga husen. Här finns, till skillnad från Mimmi Ekholms plats ingen anledning att markera ett centrum i stadsdelen. Snarare förtar man med 11- och 10 våningshusen, effekten av denna centrummarkering. Dessutom riskeras upplevelsen av silhuetten från Börjevägen!

Generellt ger planen en alldeles för massiv exploatering. Här måste PBN sätta hårdare gränser för markägare och exploatörer. Det handlar inte bara om bostadssituationen i dag – här byggs bostadsmiljöer för 2000-talet.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro-Vikstrand                        Carl Erik Bergold                      PO Sporrong
Ordförande                                            Ledamot                                     2 vice ordförande

2017-09-27

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Pantern, PBN 2015-002007. Samråd

Föreningen Vård Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad detaljplan utsänd för samråd t.o.m. 2017-09-28 och vill härmed avge följande synpunkter.
Planområdet är beläget i centrala Uppsala, inom den täta rutnätsstaden i den del av innerstaden som är klassad som riksintresse för kulturmiljövården. Det aktuella kvarteret är samtidigt ett av Uppsalas mest centrala och klassiska handelskvarter mellan Kungsängsgatan och Dragarbrunnsgatan. Forumgallerian från 1953 är f.ö. det första större varuhuset i Uppsala och det första i landet med självbetjäning.
Förslaget till detaljplan syftar till att på ett varsamt sätt tillåta ytterligare markanvändning inom den befintliga bebyggelsen genom att bl.a. möjliggöra tillskott av 27 nya lägenheter samt nya centrumverksamheter. Utmaningarna är stora eftersom byggnaderna har höga kulturvärden och har ett läge i stadskärnan med en hög koncentration av kvalitativa byggnader för olika typer av verksamheter.
FVU anser att kommunen med utformningen av denna detaljplan visat stor framsynthet när det gäller såväl hänsyn till läget i stadskärnan som till det stora kulturhistoriska värdet. Ambitionen att förstärka det blandade innehållet i kvarteret är god. Det är dessutom en för framtiden högst rimlig avvägning mellan nytt och gammalt.
Bostäder i stadskärnans mest centrala delar är viktiga på flera sätt. Först och främst som en del i en attraktiv stadsmiljö. Men även och inte minst för det naturliga liv som härmed skapas och finns i området även när all övrig centrumverksamhet är stängd.
Vi är i Uppsala återigen i en situation med väldigt få boende i de mest centrala kvarteren i stadskärnan. Utformningen av detaljplanen för kvarteret Pantern kan därför ses som återgång till det framgångsrecept som tillämpades av kommunen i stadskärnan under främst slutet av 1980-talet och 1990-talet. Detta för att för framtiden skapa en attraktiv helhetsmiljö. Då var det främst som en reaktion på de ensidiga och omfattande handelssatsningar, trafikåtgärder och rivningar som genomfördes under 1960- och 1970-talen men också oron för de kraftigt minskande befolkningstal i området och det minskade stadsliv olika tider på dygnet som blev följden.
FVU vill härmed tillstyrka framlagt förslag till detaljplan för kv. Pantern.
Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand                         Sten Åke Bylund
Ordförande                                            1:e vice ordförande

2017-09-11

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Kvarngärdet 28:3, dnr 2016-002002. Samråd
Detaljplaneförslaget avser påbyggnad av en q-märkt kontorsbyggnad i hörnet S:t Olofsgatan och Väderkvarnsgatan. Det summariskt redovisade förslaget ger inte någon bra bild av hur det hela kommer att te sig när påbyggnaden är klar.
Byggnaden i hörnet S:t Olofsgatan och Väderkvarnsgatan har en q-märkt del längs S:t Olofsgatan med en förhöjning i själva hörnet, där Leche ville göra en markering. Längs med Väderkvarnsgatan finns en huskropp i tre våningar som väl stämmer med gatans fortsättning. Om man bygger på den delen med en fjärde våning försvinner själva poängen med hörnhusdelen. Om man trots allt ska bygga en fjärde våning är det av yttersta vikt att den är tydligt indragen från fasadlivet. Eftersom sektionsritningar saknas är det svårt att se hur tillbakadragen den tänkta påbyggnaden blir. Att den får glasfasad gör den inte osynlig. Även glasräcket som avskiljer terrassen framför påbyggnaden bör vara ordenligt indragen från fasaden.
Hur siktlinjen norrifrån mot domkyrkan störs redovisas inte heller.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand                               Kristina Dahlberg

Ordförande                                                  styrelseledamot

2017-09-03

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Luthagen 9:1, Uppsala kommun, Dnr PBN 2015-003263

Detaljplaneförslaget avser två mindre flerbostadshus som ska uppföras vid Norrlandsgatan. På tomten låg tidigare en garagelänga som revs 2014. Enligt planförslaget ska de två nya husen tillsammans innehålla 30 smålägenheter.

Föreningen Vårda Uppsala vill anföra följande synpunkter:
Bebyggelsen längs Norrlandsgatan, Jumkilsgatan och Floragatan är kulturhistoriskt mycket värdefull. Här finns en tilltalande och idag mycket ovanlig blandning av enfamiljshus, fåfamiljshus och mindre flerfamiljshus som är viktig att slå vakt om.

FVU beklagar att den äldre garagelängan har rivits då byggnaden hade ett stort kulturhistoriskt värde och dessutom ytterst få ekonomibyggnader finns kvar i området. Glädjande är dock att de två planerade flerbostadshusen kan komma att bli ett positivt tillskott i gatumiljön. Det är som planen anger mycket viktigt att byggnadshöjd, taklutning och material anpassas till den omkringliggande bebyggelsen. Varken byggnadshöjd eller taklutning kan dock anses vara anpassad till husen runt omkring. För att husen verkligen ska fungera i omgivningen bör de sänkas en våning och ha brantare tak så att de i högre grad anknyter till de fåfamiljshus som finns längs Norrlandsgatan. Om byggnaderna sänks kommer de inte heller skugga intilliggande fastigheter lika mycket som de nu föreslagna husen gör. Planen öppnar vidare för att husen kan uppföras antingen med puts- eller träfasad. Flertalet fåfamiljshus i området är putsade och FVU förordar därför att planen endast tillåter putsade fasader. Det är också av yttersta vikt att den yttre byggnadens fasad ligger i linje med de två intilliggande husen.

Av handlingarna framgår det att planerna på att riva två för kulturmiljön värdefulla fåfamiljshus vid Jumkilsgatan alltjämt fortskrider. Detta är något som FVU kraftigt motsätter sig.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand

Ordförande