Föreningen Vårda Uppsala

2019-01-07

Plan och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Yttrande över detaljplan för kv. Ubbo , samråd PBN 2015- 003138

Med anledning av föreliggande samråd kring detaljplan för kv. Ubbo får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

FVU instämmer till stora delar i kommunens byggnadsvision för kv. Ubbo bl.a. följande:
”att förstärka och utveckla stråket mellan slottet och domkyrkan med ytterligare en målpunkt.”
”byggnaderna ska vara av hög arkitektonisk kvalitet och ge ett intressant tillskott till den
kulturhistoriska värdefulla miljön ”. ”Odinslund ska vara en plats där fler människor rör sig och vistas under en större del av året och dygnet”.

Att med denna stadsbyggnadsvision som bakgrund planlägga Uppsala mest kända historiska kulturstråk för forskarbostäder väcker förvåning inte minst ur medborgar- och näringslivsperspektiv men framförallt ur den allt viktigare besöksnäringens. Planförslagets form av nybyggnad dess storskaliga moderna yttre samt dess innehåll skulle såväl funktionellt som gestaltningsmässigt passa bättre in i kv. Blåsenhus eller i några av kommunens övriga centrala kvarter för kunskapsnäring, universitet, forskare och studenter. Ett strategiskt markbyte mellan berörda parter borde vara av överordnat lokalt och nationellt intresse så att kommunen kan förfoga över fastigheten och långsiktigt börja planera för en verksamhet som bidrar till att stärka Uppsala som kultur- och kunskapsstad samt som nationellt besöksmål.

Kv. Ubbo, i synnerhet den del som vetter mot Odinslund, har ett ytterst viktigt och mycket känsligt läge i ett stråk som sträcker sig från domkyrkan och upp till slottet. Därför måste mycket höga krav ställas på ny bebyggelse. Vid vår granskning av föreliggande detaljplaneförslag kan konstateras att de föreslagna nya byggnadskropparna med sin onyanserade volym är alldeles för storskaliga. Dessutom att den föreslagna exploateringen är alldeles för hög för den i övrigt småskaliga bebyggelsen i kvarteret.
Nya byggnader som samlar upp och ordnar miljön mot Odinslund är dock önskvärda, eftersom dagens vy mot Odinslund utgör en baksida av bebyggelsen mot Övre Slottsgatan och Åsgränd.
Dock måste den föreslagna byggnadskroppen intill den fd. Lindska skolan med gavel mot Odinslund nyanseras till två volymer genom exempelvis en förskjutning i sida och höjd, så att den upplevs i den skala kvarterets nuvarande bebyggelse har. D.v.s. en övre del i 4 våningar och en nedre i 3 våningar. Det skulle ge en småskalighet som känns naturlig på platsen och som inte konkurrerar med monumentalbyggnaderna i kulturstråket i övrigt.
Den föreslagna byggnaden längs Odinslund är både för lång och för hög. Då man åberopar den tidigare bebyggelsen längs Odinslund som utgångspunkt för den föreslagna nya, borde denna inte heller sträcka sig längre söderut än det Axehielmska huset gjorde, d.v.s. väsentligt kortas av. Kanske är det till och med helt fel att bygga så nära gränsen till Odinslund. En ny fasadlinje borde läggas längre in i kvarteret, nedanför åsbranten och i nivå med eken, som det redovisas i gällande plan. Dock med bevarande av bostadshuset från sekelskiftet 1800. Det skulle både ge en avslutning på och en öppen grön yta mot Odinslund.

Det internationella kultur- kunskapssamhällets samt besöksnäringens aktuella krav gör dock att den största invändningen mot planförslaget, som tidigare anförts, är dess huvudinnehåll: forskarbostäder. Det innebär en förlust av en strategisk tomtresurs och en icke önskvärd privatisering av ett av Uppsala mest värdefulla offentliga rum.

Sten Åke Bylund Carl Erik Bergold PO Sporrong
Ordförande ledamot vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Sten Åke Bylund Sävja Vråkväg 8, 75756 Uppsala • Telefon: 070-6486785
E-post: sten.ake.bylund@gmail.com • Internetadress: www.vardauppsala.se

Yttrande avseende detaljplaneförslag för kv. Södra Kalkstenen, del av Norby 31:74, PLA 2012- 020122, granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har vid minst tre tidigare tillfällen (2012, 2016 och 2018) avgivit yttranden över Uppsala kommuns planförslag beträffande det här aktuella området. FVU vidhåller tidigare ställningstagande vad gäller tilltänkt bebyggelse och avstyrker således det nu aktuella planförslaget. FVU hänvisar i sak till tidigare yttranden och vill här särskilt anföra följande beträffande det senaste detaljplaneförslaget, som är ute på granskning till 27 november 2018.

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas nya bostäder i staden. Det måste dock alltid ske utifrån en långsiktig helhetssyn och föregås av en noggrann miljöbedömning. Detta saknas för det aktuella området.

I en tid då stadsbebyggelsen växer mer än någonsin tidigare är det nu desto viktigare att bevara de gröna områden som ännu finns intill befintliga bostadsområden, både för invånarnas hälsa och trivsel samt för stadsdelens natur- och kulturmiljövärden som sådana. Det nu aktuella planförslaget har modifierats något i förhållande till tidigare förslag genom att ett av de tidigare föreslagna fyra punkthusen har bortfallit. Förändringen innebär ingen skillnad för FVU: s ställningstagande. Om planarbetet drivs vidare anser FVU alltjämt att förslaget först måste göras föremål för en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ miljöbalken om planarbetet. Eriksberg utgör en värdefull årsring i Uppsalas stadsmiljö. FVU anser därför att en fördjupad översiktsplan för hela Eriksberg bör framtas innan exploateringsbeslut alls fattas beträffande olika delar av stadsdelen. För framtiden bör enligt FVU: s mening det nu aktuella området införlivas i naturreservatet Hågadalen-Nåsten.

Av stort värde i det aktuella området är bestånden av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda upplevelse som dessa mäktiga träd skänker. Vidare bör beaktas närheten till viktiga kulturhistoriska värden, som kan riskera att ta skada om bebyggelsen kommer för nära. I detta fall området med runristningar och även det gamla soldattorpet.

Här är således tillfälle att behålla och för framtiden skydda ett värdefullt naturområde nära storstadsbebyggelsen snarare än att utnyttja varje byggbar yta för ytterligare förtätning. Sambandet med Stadsskogen och Hågadalen kan understrykas bättre genom lämpligare passager för djur och människor än de som idag finns över Norbyvägen. Kommunen skulle då kunna bidra till bevarandet av de arter som annars trängs undan av människans exploatering av naturen.

Därmed skulle kommunen också för framtiden kunna försäkra alla kommuninvånare något mycket värdefullt. Genom att skydda och tillgängliggöra detta värdefulla område för naturstudier och friluftsliv nära inpå den egentliga stadsbebyggelsen skapas ett mervärde för alla medan bebyggelse privatiserar området till förmån för dem som kommer att bo i det nya bostadsområdet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                    Ulla Björkman

Ordförande                                              Sekreterare

2018-06-10

Till
Mark- och miljödomstolen
Nacka tingsrätt

Överklagande av detaljplanebeslut av Kommunfullmäktige i Uppsala kommun 2018-05-28, §§ 104 och 105, Dnr KSN-2016-1556 och KSN- 2016-1256
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har anfört synpunkter på de rubricerade planförslagen under planförfarandet hos Uppsala kommun och överklagar nu besluten av kommunfullmäktige 2018-05-28 att anta detaljplaner för kv. Sagan m.fl. (f.d. Vattentornsparken) respektive kv. Vinghästen m.fl. (f.d. Centrala Ulleråker).

FVU yrkar på upphävande, eventuellt återförvisande och åberopar talerätt med stöd av 13 kap. 2a§ plan- och bygglagen (2010:900) och art. 9.3 i Århuskonventionen, talerätten senast bedömd av Högsta förvaltningsdomstolen, dom 29 januari 2018 i mål 593-17.

FVU har följt och deltagit i den offentliga debatten om planeringen av området, som tidigare utgjort Ulleråkers sjukhus, alltsedan marken förvärvades av Uppsala kommun och har yttrat sig över de förslag som framlagts och även presenterat ett alternativt förslag för kommunen.

I korthet vänder sig föreningen mot den höga exploateringen av området vilken innebär skada för områdets karaktär i flera avseenden, främst avseende natur- och kulturmiljön, samt att den ökar risken för skador på grundvattentillgångarna.

Båda planområdena ligger inom områden som bedöms vara av stor sårbarhet vad gäller grundvattnet, kv. Sagan bedöms som mest sårbart från grundvattensynpunkt (stor sårbarhet och i vissa delar extrem sårbarhet enligt miljökonsekvensbeskrivning för kv.Sagan, s.26).

Föreningens överklagande tar fasta på grundvattenskyddet och FVU ifrågasätter om och hur kommunen beaktat förbudet i art. 4 i EU:s ramvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 okt. 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område). Art. 4 innehåller regler mot att försämra statusen i grundvattnet, kvalitativt eller kvantitativt. Medlemsstaterna ska enligt dessa regler ”genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster”. EU-domstolen har i den s.k. Weserdomen (C-461/13, Bund fur Umwelt und Naturschutz Deutschland) förklarat att art. 4 har effekt i enskilda fall och alltså inte innebär enbart en målsättning. En medlemsstat är således enligt domstolen skyldig att inte lämna tillstånd till en verksamhet i ett enskilt fall om den kan innebära en statusförsämring av grundvattnet.

Det ska sägas, att Uppsala kommun inför de beslut som nu fattats av fullmäktige till slut har presenterat en ganska omfattande utredning om grundvattenskyddet. Fokus förefaller dock ha varit på grundvatteneffekterna av den planerade bebyggelsen när denna väl är färdigställd. Det exempel som anförs i miljöbedömningarna som värsta scenario är en trafikolycka där en bil får skador på bensintanken så att bensinen rinner ut och når grundvattnet (miljökonsekvensbeskrivning för kv. Sagan, s. 28). Själva byggfasen berörs enbart kortfattat och motsvarande exempel anförs för det skedet (samma hänvisning). Ändå är det nog inte orimligt att tänka sig, att skadorna, om stora truckar och andra arbetsfordon råkar ut för motsvarande bensinhaveri, kan bli större och värre och även att risken för sådana händelser kan vara större under en stressig byggnadsfas med många entreprenörer i farten samtidigt jämfört med vardagstrafiken inom ett tämligen lugnt bostadsområde. Därtill kommer att privatbilstrafiken inom området avses begränsas. Exploateringstiden blir också lång med det stora utbyggnad som planeras vilket inte minskar skaderisken till följd av byggnadsarbetena.

Enligt FVU:s mening behöver miljökonsekvensbeskrivningen och bedömningen utvecklas innan slutligt planbeslut fattas. FVU ifrågasätter således om EU- rättens krav i det tidigare nämnda ramvattendirektivet fullt ut beaktats i planarbetet och hemställer om upphävande/ återförvisning av berörda planbeslut.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, Ordf. för Föreningen Vårda Uppsala

Bilagor:
Stadgar för Föreningen Vårda Uppsala, lista över styrelsens medlemmar, styrelsens beslut att undersöka förutsättningarna för överklagande i detta fall.
Kontaktperson i detta ärende: föreningens sekreterare Ulla Björkman: ubjorkman@telia.com
Kopia f.k. till Länsstyrelsen i Uppsala län.

2018-06-04

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående Gottsundaområdet planprogram. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planprogrammet avseende Gottsundaområdet vill anföra följande synpunkter.

Programmet presenterar långsiktiga strategiska vägval för markanvändning och stadsstruktur och ytterligare 5000-7000 lägenheter inom Gottsundaområdet som en del av stadsnoden Gottsunda-Ultuna. En bärande idé i förslaget är att skapa en socialt stärkande stadsmiljö som motverkar segregation och främjar mötet mellan människor. Det görs genom att målpunkter i området knyts ihop av stråk som blir strukturerande för tillkommande bebyggelse. FVU uppskattar särskilt att programmet i stor omfattning föreslår att tillkommande bebyggelsekvarter kan ske på parkeringsytor och grönytor som inte kan betraktas som särskilt värdefulla (annat än dekor till trafikytor). Ett exempel som vi tror kan bli en positiv förnyelse av Gottsundaområdet är Östra entrén. Där är ytorna för nya kvarter i ett område som idag är tämligen trist och svårorienterat som boendemiljö.

Vi är också positiva till viss bebyggelse på parkeringar kring Gottsunda centrum om ytorna inte behövs för Gottsundas regionala serviceroll? Däremot är vi med hänsyn till Gottsunda kyrkas kulturhistoriska värde mycket tveksamma skalan på bebyggelsen. Vi är därför helt emot att Gottsunda kyrka ska kantas på tre sidor av kvarter med 5-7 våningar.
FVU ser (också) vidare positivt på en varsam kompletteringsbebyggelse på parkeringsytor längs Musikvägen och Orkestervägen. Områdets täta planstruktur med jämnhöga låga volymer ger en småskalig prägel som vittnar om tidens reaktion mot rekordårens storskalighet och är exempel på bebyggelse som är värd att bevara. Där kan bebyggelse på parkeringsytor bli ett tillskott för området. Den mest omfattande nya bebyggelsen föreslås utefter stadsstråket. Det är logiskt men måste ske så att kvalitén inte försämras. För att minska risken av alltför hård exploatering föreslår vi att kommunen bestämmer att alla tillkommande lägenheter ska ha minst två timmar sol vid vårdagjämning.

Ett stort värde är även den grönska som finns idag i Gottsunda. För att minska risken att värdefull växtlighet och natur försvinner föreslår vi att kommunen i samråd med boende i området väljer ut och med Alnarpsmodellen prissätter de träd som man önskar ha kvar i bebyggelsekvarter på grönområden. Naturmiljön med flera mycket fina bergsknallar mellan kvarteren Bikupan och Bandstolen vid Bernadottevägen är också värda att bevara.

Vi kan förstå de presenterade fördelarna med att skapa sammanhängande stråk och platser genom att ta vissa grönområden i anspråk. FVU anser dock att man behöver belysa de målkonflikter som finns med förtätning i befintlig bebyggelse och att matargator öppnas för genomgående trafik.

Strukturen med ett koncentrerat stadsstråk längs Hugo Alfvéns väg och Gottsunda Allé och sammankoppling av Slädvägen och Elfrida Andrées väg kan skapa en tydlig och lätt orienterbar stadsmiljö. Musikvägen nämns i strukturen men man får lätt intryck av att Orkestervägen hamnar utanför huvudsakliga rörelsestråken i Gottsunda, särskilt som kollektivtrafiken går i fel riktning idag.

Noden Gottsunda- Ultuna måste för att vara en attraktiv boende- arbets- och besöksplats ha en god regional tillgänglighet med alla trafikslag till arbetsmarknaden i hela Uppsala- Stockholmsområdet och Mälardalen. Den föreslagna utbyggnaden av spårväg till Gottsundaområdet kan innebära snabbare resa till innerstaden och till byten vid regionala målpunkter. Vi är emellertid mycket oroliga att den stora investeringen på 7-9 Mdr kr som spårväg kommer att leda till problem. För att finansiera utbyggnaden kommer antagligen marken runt omkring säljas till ett mycket högre pris vilket i sin tur kommer leda till dyrare bostäder som de flesta inte kommer att ha råd att flytta till. Det finns även risk att spårvägen kommer sluka en alltför stor del av de medel som finns avsatta för kollektivtrafik och att de innebär att det inte finns pengar över till andra nödvändiga trafikinvesteringar.

Den föreslagna spårvägen medför även att avstånden mellan hållplatserna ökar jämfört med dagens busshållplatser. Den ensidiga satsningen på spårväg innebär att många av de föreslagna ny- bebyggelsekvarteren får långt till kollektivtrafik. Uppskattningsvis över hälften av de nya kvarteren kommer att ha längre än 500 m till spårvägshållplats. Ett jämförande alternativ med ledbuss alt. dubbelledbuss borde snarast tas fram som kostnads- och bekvämlighetsjämförelse under samrådstiden. För att Gottsundaområdet ska kunna få ett ökat kollektiv resande måste även busstrafiken nära samplaneras med ny bebyggelse och presenteras. All kollektivtrafik med buss måste finnas med i den långsiktiga planen för utveckling av området inte bara eventuell spårväg.

En första prioritet när det gäller Gottsundas fortsatt utveckling är att tillståndet som särskilt utsatt område åtgärdas före alla andra åtgärder. Det gäller särskilt för de som redan bor i området men också för hela Uppsala. Om Gottsunda ska tillföras värden som stärker identiteten, motverkar segregation, stärker den sociala samhörigheten samt främjar mötet mellan människor anser FVU att kulturen kan ges en avgörande stor roll vid förnyelsen av Gottsunda. För detta krävs en samordnad satsning och finansiering på Uppsala kommun och Region Uppsala. Det behövs en markant kulturinvestering i Gottsunda t.ex. i form av ett karaktärsfullt kulturhus med en regional betydelse t.ex. teater, dans och andra aktiviteter.

Naturmiljö
Gottsunda är omgivet av stora grönområden. Vi anser det inte minst för barns och äldres hälsa och välbefinnande är oerhört viktigt att det finns ett finmaskigt nät av grönstråk mellan bostadskvarter och ut till de större grönområdena. Strävan ska vara att alla prioriterade gröna rörelsestråk hänger ihop och har anslutning till omgivande större grönområden. Mellan Malma Gård och Monica Zetterlunds park bör finnas ett tydligt grönt stråk. För att markera stråkens vikt bör alla ges namn och skyltas väl.

Långsiktigt hållbar utveckling
Stadsutvecklingen i Gottsunda bör söka lösningar som är långsiktigt hållbara. Exempel på ett långsiktigt hållbart samhälle är att hänsyn vid planeringen tagits till kommunikationerna till området. Minst lika stor inverkan har energianvändningen i området. Genom att planera för byggnader med värme från lågtempererade värmekällor får man en mer effektiv energiomvandling och lägre förluster vid värmelagring och distribution. Tillsammans med fjärrvärmeleverantör bör man utreda potentialen att försörja nya kvarter med Fjärde generationens fjärrvärmesystem
Även vilka krav en plan ska kunna tillgodose om kommunen och fastighetsägare ska skapa en resurseffektiv förvaltning av ett område. Det kan till exempel avse lösningar för rationell snöröjning och för att slippa bortforsling av snö eller ytor som är enkla att rengöra och underhålla såsom naturmark med berghällar.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf, Mats Börjesson, PO Sporrong, Carl Erik Bergold , Sten-Åke Bylund

2018-05-21

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Plantan, Uppsala kommun. Dnr. PBN 2015-002019. Granskning.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende och vill anföra följande.
FVU ser till stora delar positivt på detaljplanen och den illustrerade arkitektoniska lösningen för fastigheten. De nedbrutna volymerna och variationen i fasadmaterial kan leda till en positiv förbättring av stadsmiljön. FVU uppskattar också att behovet av cykelparkering blivit bättre tillgodosett i det nuvarande planförslaget.

Däremot beklagar FVU att fasaderna mot student- och forskarhotellet i vinkelbyggnaden inte har förbättrats. För att tillgodose närliggande fastighetsägares och hyresgästers krav är det väldigt viktigt att de stora ytorna utan fönster mot forskar- och studenthotellet ges en tilltalande detaljering och finish. Att liva upp den stora fönsterlösa ytan blir extra viktigt då den kommer mycket nära grannhuset och den nya byggnaden kommer att skugga både gård och grannfastighet. FVU hoppas att denna brist kommer att åtgärdas under bygglovsprocessen.

Genom förslaget bedömer FVU att den vegetationstäckta ytan som går att nås av boende och besökare minskas inom kvarteret. Det räcker inte med gröna tak för att kompensera minskade gårdar. FVU anser att den kvalitativa vegetationen i innerstaden är av så stor vikt att den inte får minskas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Mats Börjesson, styrelseledamot

18-04-11

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående detaljplan för del av Norby 31:74PLA 2012-20122, granskning.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planbeskrivningen avseende detaljplan för del av Norby 31:74, vill anföra följande synpunkter.
Föreningen har i yttrande 2012-06-10 avstyrkt ett tidigare, likartat detaljplaneförslag avseende samma område (Dnr 2012/21122-1) och så även i yttrande över planprogrammet 2016 avseende Eriksberg och Ekebydalen (Dnr PBN 2015-000015).
Stadsdelen Eriksberg har varit aktuell för utbyggnad länge och man kan kanske tycka, att kommunmedlemmar och boende haft flera chanser att ge synpunkter på olika förslag och att det nu är det dags att gå från ord till handling. Ändå hade man kunnat förvänta, anser FVU, att en så stor exploatering som den som är aktuell för Eriksberg skulle föregåtts av en fördjupad översiktsplan för området som helhet innan detaljplanerna för de skilda delområdena lagts fram för beslut med tanke bl.a. på möjligheten för berörda att påkalla en formell rättslig prövning av processen. Det räcker inte att kommunen varit aktiv när det gäller information till de boende, även om det i och för sig varit värdefullt att sådan getts i form av planprogrammen 2016 och 2017 jämte informationsmöten.
Det är alltså FVU:s första invändning, att en fördjupad översiktsplan borde framtas för hela stadsdelen innan detaljplaner för de olika områdena framläggs.
Den andra invändningen gäller ställningstagandet ifråga om bebyggelse av området och behovet av en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap. 11§ vad gäller Norby 31:74.
Det har nu gjorts vissa begränsade utredningar vad gäller bl.a. skyddade arter av olika slag inom det berörda området och det har påvisats förekomst av sju rödlistade arter svampar och insekter som är beroende av bl.a. de gamla träd, särskilt 180 – 200-åriga tallar, som området ifråga innehåller. Härtill kommer tre fladdermusarter varav en rödlistad.
På det underlaget påstås nu att planförslaget inte innebär något hot på nationell nivå mot arterna och det anses, att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ miljöbalken (MB) inte behövs.
I sak har FVU alltjämt samma inställning som tidigare vad gäller bebyggelse av det berörda markområdet. Det höga ekologiska värdet av framförallt de gamla tallarna som sådana och som biotop för rödlistade arter har en stad som Uppsala råd att respektera, även om det finns gamla träd också på andra håll, vilket i planförslaget anförs som någon sorts kompensation.
Området är särpräglat tack vare de gamla tallarna och bör ej bebyggas utan ges samma skydd som omgivande naturområden, alltså som naturreservat. De boende i området och naturintresserade i allmänhet får då behålla de gamla träden, som ger en speciell kvalitet och en alldeles särskild upplevelse. Ett naturreservat bevarar också den viktiga kopplingen mellan Stadsskogen och Hågadalen.
Om området förblir oexploaterat behålls alltså inte bara ett viktigt naturområde som sådant utan också ett bostadsnära grönområde för rekreation och inte minst aktiviteter för skolbarnen i de omgivande skolorna.
Skulle exploateringsintresset anses ha företräde hävdar FVU alltjämt, att en fullständig miljöbedömning enligt MB krävs innan beslut fattas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2018-03-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kv. Oden/Ygg, dnr PBN 2014-000019. Granskning.
Förslaget innebär förändring och utbyggnad i Sparbankskvarteret, centralt i Uppsala och avgränsat av Kungsgatan, Vaksalagatan, S:t Persgatan och järnvägen. Man vill ta en större del av kvartersytan i anspråk och öka våningshöjden. I förslaget tillkommer en ny byggnad i hörnet Kungsgatan/S:t Persgatan. I hörnet S:t Persgatan/järnvägen ligger det gamla Tingshuset med sin trädgård mot järnvägen, vilket är skyddat som byggnadsminne och som nu fungerar som kontor.

FVU vill härmed avge följande synpunkter:
Stadsarkitekten Gunnar Leche hävdade en princip för stadens utbredning att bebyggelsen skulle hålla en enhetlig takhöjd som tillåter Uppsalaåsen med Domkyrkan, Slottet och Carolina att dominera utsikten från öster. Denna princip har med några undantag följts fram till idag. I föreliggande förslag vill man öka takhöjden ”bara lite” i detta centrala kvarter, dvs en våning högre än husen mittemot på Vaksalagatan, vilket FVU absolut motsätter sig.

FVU är även kritisk mot att exploateringen blir så hög. Utöver att bygga på en våning vill man fylla upp varje möjlig del i kvarteret. I andra våningen byggs det nya huset samman med sparbankshuset. Samtidigt kragar det nya huset ut 5 m över trottoaren på Kungsgatan och lite mindre mot Tingshuset viket är ett ytterligare sätt att tänja på byggnadsvolymen. Fasaderna i glas gör inte volymen osynlig vilket man kan få intrycket av i planhandlingarna, men för övrigt kan det bli ett ganska vackert tillskott i stadsbilden om det håller sig inom givna ramar.

S:t Persgatan har nyligen beslutats gå i en undergång under järnvägen. Detta beslut är synnerligen olyckligt och bör rivas upp! I den aktuella planens syfte framhålls att nybyggnaden ”skall förstärka stadsbilden och stadslivet utmed S:t Persgatan och Kungsgatan. Vidare under rubriken Ställningstagande står det att: ”entréer som ger liv och rörelse i stadsrummet skall vara riktade mot gatan.” Hur stämmer detta överens med planerna på den planskilda korsningen? Stråket har idag en ”småstadsbredd” med trafikföring i ”flanörfart”, garanterad av passagen över järnvägen. Det är en positiv faktor för affärsläge vid gatan. Med underfart blir läget långt mindre gynnsamt. Passagen kommer då ske i ett snabbare tempo. Gående och cyklande blir också mer inriktade på själva ”trafikrörelsen”, att och hur man passerar underfarten. Också kopplingen till trafiken längs järnvägspromenaden blir komplicerad. Kontenta: Underfarten begränsar tillgängligheten till lokaler och dränerar affärslivet.

Under rubriken Allmänt i planhandlingarna står att ”kulturmiljön skall värnas och göras mer tillgänglig.” Men ”kulturmiljön” här omfattar också S:t Persgatans gaturum, som ingår i 1643 års rutnät vilket är skyddsklassat enligt riksintresse och då skall värnas till riktning, bredd och gatuprofil. Så blir ju inte fallet här. Planen förutsätter och utgår från den drastiska förändring som sker genom 2016 års plan med sänkning av gatan ledd under järnvägen. Förutom våldförande på kulturhistoriska värden motverkar den också kvaliteten i den aktuella planen, med verksamheter avsedda att förstärka den kvalitet man nu anser att gatan besitter, med läge och utförande.

Tillgängligheten allmänt till kvarteret försvåras också genom underfarten. Angöring från S:t Persgatan sker i en gradäng och blir svår för fordon och utrycknings- och servicefordon (t.ex. sopbilar) och där inne i kvarteret ändrade rörelseriktningar måste ske genom en särskild vändskiva! För funktion och ekonomi i planen måste ju alternativet med S:t Persgatan i bibehållet skick vara självklart bäst.

Förutsättningen för ett bästa genomförande av nybyggnadsplanen måste vara att återkalla 2016 års plan och behålla korsningen till ytläge. Inte minst angeläget ur säkerhetsaspekt! I planhandlingarna framhålls risken med översvämning, men som ”med riskreducerande åtgärder bedöms… vara acceptabel”. Under rubriken Hälsa och säkerhet står att: ”att gården höjdsättes så att vattnet kan ledas ut mot S:t Persgatan”, och ”I och med att gatan skall läggas till planskild korsning kommer vattnet troligtvis ansamlas i tunneln”. Och så får det bli – ett tecken på ett helt undergrävt säkerhetstänkande!

Sammanfattningsvis.
FVU motsätter sig starkt den smyghöjning av hushöjden i Uppsala centrum som planen innebär.
FVU anser att beslutet att låta St Persgatan gå i tunnel under järnvägen måste rivas upp.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand,                    Kristina Dahlberg,                     Carl-Erik Bergold
ordförande                                         styrelseledamot                          styrelseledamot

2018-03-15

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Naturreservat Årike Fyris, dnr PBN 2018-0001. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU), som tagit del av förslaget från Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun 2018 avseende bildande av ett naturreservat Årike Fyris, vill anföra följande synpunkter på förslaget.
Förslaget är i och för sig inte nytt. Det har funnits tider då ambitionerna från kommunens sida vad gäller natur- och kulturminnesvård varit högre än idag och under en period fanns rent av ett förslag om en nationalstadspark Uppsalaåsen – Fyrisån (1997), som skulle avse ett betydligt större område än det nu aktuella.
Det är dock andra prioriteringar som gäller numera i kommunen och FVU tillstyrker bildandet av ett naturreservat Årike Fyris för att hindra ytterligare exploatering av ett från natur- och kultursynpunkt klart värdefullt område. Också friluftslivets intressen, såsom skidåkningen vid Sunnerstaåsen, gynnas av ett fredande. FVU hoppas dock att naturreservatet i sig inte kommer att hindra en satsning på ett längdskidspår vid Sunnersta.

Man skulle dock kunna tänka sig en mer offensiv satsning på skötseln av våtmarkerna och t.ex. hämta inspiration från Örebro, där en sjönära f.d. avstjälpningsplats utvecklats till en stadsnära natur- och rekreationsmiljö. Sand- och grusmarkerna har uppmärksammas som speciellt skötselområde, men skulle kunna omfattas av mer offensiv satsning på dem. Det är motiverat speciellt eftersom denna naturtyp har minskat kraftigt i och med de senaste årtiondenas exploateringar runt Polacksbacken och Kronåsen. I det planerade reservatet skulle man kunna kompensera för en del av dessa förluster genom mer offensiva satsningar. Sunnerstagropens södra sluttning och många smärre områden i närheten av Ultuna lämpar sig för sådana projekt, och en fördjupad undersökning kan troligen definiera några till sådana områden.

Ett stort problem med förslaget är dock, att det i verkligheten blir två reservatsområden, det ena ganska litet om man ser till naturskyddets behov. En trafikled emellan kommer i sig att utgöra ett ytterligare intrång på flera sätt, inte minst genom att förstöra habitat för djurlivet kring ån och innebära risk för viltolyckor. Också rekreationsvärdena förstörs av trafikljud och byggnationerna som sådana.

Trafikledens närmare utformning framgår visserligen inte av detta förslag och inte heller vilka trafikslag som är aktuella. Men vare sig det blir bil- eller spårtrafik så måste framhållas, att intrånget av leden kommer att resultera i nya skador på de värden man säger sig vilja skydda.

I det fortsatta utredningsarbetet måste andra alternativ för trafiken utredas. Om planerna på en bro över Fyrisån kvarstår måste alternativ för en sådan presenteras, såsom att den flyttas eller förlängs och dras på pelare över det berörda området.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand      Ulla Björkman    Mats Jonsell
Ordförande                         ledamot                ledamot

2018-02-12

Kulturnämnden i Uppsala kommun
kulturnamnden@uppsala.se

Ang. framtida konstverksamhet i Uppsala kommun. Förstudie.
Föreningen Vårda Uppsala(FVU) är positiv till att kommunen tagit fram den företagna förstudien för framtida konstverksamhet i Uppsala kommun.

FVU delar i allt väsentligt utredningens uppfattning att konstmuseilokalerna på Slottet upplevs som alltför otillgängliga, anonyma och dessutom svårnavigerade inomhus. Det finns, som också antyds i studien, en motsättning mellan samtidskonst och Slottets historiska roll och uppgifter bl.a. som landshövdingeresidens. Till detta kommer den mycket sparsamma eller obefintliga skyltningen samt de otydliga grafiska symbolerna för såväl Konstmuseet som för Fredens Hus.

Uppsala och Uppland har ett vitalt, nutida konstliv. Uppsala konstmuseum har visat goda ambitioner att spegla detta, men visar även annan svensk och internationell samtidskonst. FVU delar därför utredarens slutsatser att ett växande Uppsala behöver ett konstmuseum av större format för att attrahera kommuninvånare och besökare, aktiva inom konstområdet eller besökare från såväl Sverige och som från utlandet. För detta ändamål är dagens lokaler och lokalisering helt otillräckliga. Utvecklingspotentialen saknas helt med den nuvarande dåliga tillgängligheten och synligheten med dagens lokaler och placering. Föreningen delar också utredningens syn på en vidgad roll för Uppsala konstmuseum.

Det har i många olika sammanhang sagts att det för landets fjärde största kommun är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft och besökare. Särskilt viktigt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och många kvalificerade verksamheter och företag. Ett problem har som antyds under många år varit svårigheten för Uppsala att locka flerdagsbesökare. En av orsakerna kan vara utspriddheten och de vidsträckta områdena mellan Uppsalas många tillgångar när det gäller konst och kultur som Uppsala Slott med Konstmuseet, UKK, Gamla Uppsala museum, Bror Hjorts Hus, Fredens Hus, Linnéminnena m.fl.

Under den nuvarande mycket expansiva utbyggnadsepoken som Uppsala genomgår är ett nytt konstmuseum en nödvändig framtidsinvestering. Uppsala behöver fler publika offentliga rum och institutioner. De utgångspunkter och kriterier som anges i studien är mycket väl underbyggda. Det är därför mycket vällovligt att denna gång flera lokaliseringsalternativ utretts samtidigt.

Det finns skäl att i valet av alternativ söka optimala lösningar när det gäller den framtida stads- och livsmiljösituationen i Uppsala. Idag är stadskärnan alltför liten för en större befolkning och en stad med en vidgad regional roll. Pågående förtätning av Uppsala och dess stadskärna är idag starkt inriktad på nya bostäder. De centrala delarna av staden och stadskärnan måste dock få en långsiktigt hållbar och blandad sammansättning. De får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer. Omsorgsfullt utformade stadsmiljöer med attraktiva offentliga rum är särskilt viktiga såväl för dagens som för framtidens integrationsutmaningar.

Mycket är på gång enligt kommunens olika planer, bl.a. i dess innerstadsstrategi. Förutom en omfattande nybebyggelse i Kungsängen kommer en ny bro att byggas i Kungsängsesplanadens förlängning. Det kommer att frigöra Östra Ågatan som tillgängligt offentligt rum/gaturum för olika ändamål. Snart kommer det att vara möjligt att koppla ihop Ulleråker med Kungsängen, nya Studenternas mm samt avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från stora delar av biltrafiken. Med det inledda planarbetet för Ångkvarn öppnas äntligen möjligheterna för en nödvändig vidgning av stadskärnan med möjligheter att öka dess kulturella innehåll och med fler besöksaktiviteter. Kv. Ångkvarn med sitt läge och med sina byggnader är en unik miljö med offentliga rum som är lika imponerande och uttrycksfulla som området kring Domkyrkan. Kvarteret är ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet. Här i å-rummet finns kv. Ångkvarn på endast en vattenspegels avstånd både som kontrast till och i symbios med borgar- och akademikulturen. Ån som förr var en gräns, är nu en möjlig länk som med satsningar kan föra stadens olika karaktärer samman.

Den vattennära kulturmiljön i hela stadskärnan längs Fyrisån och Östra Ågatan ger förutom goda möjligheter till kulturresor längs ån, korta gångavstånd till många centrala shoppingstråk, arbetsplatser, till Uppsala Resecentrum, Stadsbiblioteket, till Akademiska sjukhuset, till nya Studenternas, Stadsparken mm. Den östra å-stranden i de utpekade museikvarteren kv. Hugin och kv. Ångkvarn är här en stor tillgång.

Kvarteret Hugin med intilliggande torg och grönytor är till stora delar i sin nuvarande gestaltning och form mycket värdefull. Det handlar här om märkesbyggnader från 1970-talet som borde bevaras och utvecklas. Det är extra viktigt att kvarteret fortsätter att hysa olika typer av verksamhet eftersom denna del av stadskärnan redan idag domineras av bostäder.

Ett sätt att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas å-rum vore att i området satsa på ett konstmuseum av minst nationell klass. Uppsala är redan en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad, dessutom lättillgänglig från hela Stockholmsområdet och hela landet. Ett konstmuseum och gärna ytterligare tillskott av kulturinstitutioner skulle kunna öka kvaliteten och mängden självklara besöksmål och medelpunkter i centrala Uppsala.
Mot den bakgrunden förordar FVU alternativ B, kv. Ångkvarn. Det alternativet tillgodoser bäst möjligheterna att samlokalisera flera kulturinstitutioner och museer. Det är dessutom den lokalisering som bäst förlänger stadskärnan och blir ett uppskattat tillskott som offentligt rum längs Fyrisån. Med läge i Ångkvarnskvarteret får kulturlokalerna en, minst sagt, uttalad skylteffekt. Med en arkitektur, som (bokstavligen) står för sig själv, med tillägg för att ge ytterligare dynamik och spänning åt kvarteret.

Om Uppsala vill följa med sin tid och bli ”världsstad” av den attraktiva medelstora karaktären är det läge att följa de spår som finns anlagda i några metropoler utomlands, med industrilandskap omvandlade till platser och stråk för kultur: ex. i Hamburg, Essen, Bilbao, London, Newcastle, Liverpool, Oslo, Köpenhamn och Tammerfors eller i övriga Sverige, Norra Älvstranden (Göteborg), Holmen-området (Norrköping), ”Aseastaden” (Västerås),”Järnverksön” (Avesta) m.fl. . En återanvändning som ger livskraft och bidrar till stadens hållbarhet. Precis det som eftersträvas i Uppsalas innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Kommunen bör därför med alla medel se över möjligheter att nyttja Ångkvarns anläggning mot ån.
De befintliga industribyggnaderna, med sin volym och konstruktion, har kapacitet att härbärgera skiftande verksamheter också med möjlighet att expandera. FVU ser gärna att lokalfrågan inte begränsas till ett konstmuseum eller Konstens Hus. I Ångkvarnen finns möjlighet till samlokalisering av flera verksamheter. Upplandsmuseet lider t.ex. brist på utrymme. Här skulle kunna finnas plats för ett särskilt stadsmuseum, då också kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet, borde samtidigt utredas. Som annex i verksamheten finns redan, på gångavstånd, ”Köttinspektionen” och nästgårds ”Pumphuset”, båda med möjlighet till originella visningar. Sommartid kan å-rummet vara lokal för visningar, med verk ”installerade” längs ån och i Stadsträdgården.

Utöver utredningens lokaliseringsförslag finns ytterligare ett alternativ, sett till funktion och gestaltning. Ett nybyggt museum i å-rummet, i hamnen söder om Tullhuset, skulle efter en internationell arkitekttävling kunna ge Uppsala en byggnad med arkitektur av mycket hög klass. En besöksmagnet för staden såväl till form som till innehåll.

Utredningens förslag om en bred samverkan mellan stat, Region Uppsala och Uppsala kommun borde här kunna medverka till att långsiktigt tillskapa ett utvidgat och bevarat östra å-stråk med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranger mm. För trovärdigheten är det också en stor fördel att kommunen fullt ut anammar 1 % regeln vid offentlig byggnation.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand, ordf.
Sten Åke Bylund vice ordf.             P.O. Sporrong 2 vice ordf.           Carl- Erik Bergold, ledamot

2018-01-19

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015–003611. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tidigare tagit del av och lämnat synpunkter på rubricerade förslag vid föregående samråd och vill när planförslag nu föreligger anföra följande:

Planförslagets syfte och idé
Detaljplanen för Årsta torg syftar enligt den senaste översiktsplanen till att skapa en ny central plats för stadsdelarna Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av intilliggande Östra Sala Backe sker enligt en plan som har ”människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga mellan och mötesplats för berörda stadsdelar. Samtidigt är torget en del i att omvandla Fyrislundsgatan från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU: s synpunkter
Det är både naturligt och rimligt att Uppsala söker möjligheter att förtäta Sala backe och Årsta med såväl nya bostäder som service, arbetsplatser och mötesplatser av olika slag. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur och god livsmiljö av en bebyggelse från skilda tidsepoker är dock en mycket genomgripande och utmanande uppgift. Det kräver en ordentlig analys och eftertanke när det gäller natur- och kulturmiljöhänsyn, trafikflöden, servicestruktur, integrationsförutsättningar mm. I det aktuella fallet har inte alla dessa frågor utretts eller belysts. Det gäller såväl i översiktplanearbetet som i detaljplanearbetet. Ett dilemma i det aktuella fallet är vidare att marktilldelningen (enligt den s.k. Uppsalamodellen) skedde långt innan flera av dessa förutsättningar klargjorts. Marktilldelningen för Årsta torg till Midrock Property Development AB skedde redan 2015, d.v.s. långt innan översiktsplanen, de tidiga plansamråden och detaljplanen var genomförda. Med stor sannolikhet har planarbetet därför inte kunnat bedrivas helt förutsättningslöst. Det innebär i sig stora risker för detaljstyrning och låsningar inte minst ekonomiskt som hindrar en förutsättningslös öppenhet och långsiktighet i planprocessen.
Det kan ifrågasättas om ett gemensamt, nybyggt större centrum för Sala backe och Årsta på ett bättre sätt bidrar till ökad trivsel och samvaro än vad de befintliga stadsdelscentrumen gör? Närhet är vanligtvis en viktig kvalitet när det gäller närservice och attraktiva mötesplatser.
Förändringen av Fyrislundsgatan till ett s.k. stadsstråk med minskad trafikkapacitet och en helt förändrad roll bör snarast och före definitiv och total omgestaltning noga övervägas. Förändringen kommer förutom en förändring av närområdet att få en stor regional effekt. Den påverkar tillgängligheten i hela den östra och sydöstra delen av kommunen med sina tätorter och omfattande glesbygd inklusive Boländernas regionala handels-, service-och arbetsplatsutbud. Det handlar här om ett omfattande regionalt samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har med åren fått en allt viktigare roll för många boende och arbetande i den östra och sydöstra delen av kommunen och regionen. Dessutom har de nuvarande kostnadsfria parkeringsplatserna vid Gränby centrum och vid Årsta centrum en stor betydelse för det minskande trafikflödet i de mer centrala delarna. Att enligt förslaget omvandla parkeringsplatsen vid Årsta centrum till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt de framtida möjligheterna till ett större kundunderlag.
Tanken bakom planen sägs vidare vara att fortsätta variera arkitektur och kvartersformer, att skapa mer brutna siktlinjer, en mindre rätvinklig struktur med stor variationsrikedom på kvartersnivå o.s.v. De fyra nya kvarteren är därför jämförelsevis små. De uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar, men i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som ligger utan solljus och är mörka stora delar av året. Många uterum och balkonger kommer därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum.
Det kan med hänvisning till ovanstående och till Boverkets normer för barnens lek- och friytor ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att långsiktigt bli en god boendemiljö i Uppsala. Det kan också ifrågasättas om Årsta torg långsiktigt har förutsättningar att bli en väl fungerande gemensam plats för service, sociala möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.
Den rika variationsrikedomen i arkitekturen med allt för livligt utformade fasader riskerar vidare enligt FVU att minska attraktiviteten och trivseln i de för stadslivet och integrationen allt viktigare offentliga rummen. Sök harmoniska helheter åtminstone för varje kvarter. Dela inte upp varje kvarter i fyra eller fler särpräglade arkitektoniska former!
Om trafikflödena trots planens genomförandeintentioner ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer det att bli växande miljöolägenheter för allt fler närboende, särskilt intill gaturummen. De kan på sikt visa sig bli mycket omfattande och besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras och allsidigt övervägas innan planen verkställs.

Sammanfattningsvis är det djupt olyckligt om det i den tidiga marktilldelningen finns bindningar som hindrar genomförandet av en oberoende planprocess. Det bör i så fall klarläggas och redovisas offentligt. Konsekvenserna av föreslagen samordning av servicen mellan Sala backe och Årsta samt dess trafikmässiga följder för stad och region är inte fullständigt analyserad och belyst. Det mesta kan idag tala för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta även fortsättningsvis bäst betjänas av sina respektive näraliggande sociala kontaktytor och stadsdelscentra. Detta möjliggör ett mer begränsat och tätt bebyggelsetillskott än de föreslagna längs Fyrislundsgatan samt vid Årsta centrum. Förändringen av Fyrislundsgatans roll och kapacitet kan långsiktigt förväntas bli mycket olycklig såväl för de närboende och för dess serviceutbud. Fyrislundsgatan kan dock gärna göras mer trafiksäker. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör enligt de lokalboendes önskemål härmed även fortsättningsvis fylla rollen i en allt viktigare cykelled mot Uppsala stadskärna, ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand ordförande                       Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande