Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020 02 12

Storvreta är utpekad som en av de prioriterade tätorterna i Uppsala kommun. Gemensamt för de prioriterade tätorterna är att de ligger bra geografiskt i det regionala kollektivtrafiksystemet, med god turtäthet. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle enligt FÖP Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Genom utbyggnaden av Fullerö hage har man frångått denna princip och förstört Storvretas möjligheter att skapa en sammanhållen tätortsutveckling.

Den nu föreslagna detaljplanen förstärker denna utveckling. Planen innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner som skulle kunna vara värdefulla för Storvretas utveckling, men som nu inte möjliggör en sammanhållen tätortsutveckling.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är av den mycket bestämda åsikten att utbyggnad av områden utanför Uppsala centralort måste byggas ut på ett sätt som stärker ytterområdena. Utbyggnaden av bebyggelsen i Fullerö stämmer inte med denna inriktning eller med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. FVU ser mycket positivt på att livsmedelshandel inte tillåts inom området för att inte slå ut dagens livsmedelsbutiker i Storvreta. Vår bestämda uppfattning är alltså att planens förslag innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner i planområdet som omöjliggör en positiv utveckling av Storvreta. En koncentrerad satsning på handel och service i Storvreta centrum med sina mycket goda kollektivförbindelser är mer uthålligt och stärker även omgivande glesbygd. 

Även övriga delområden måste ses som viktiga för Storvretas utveckling. Innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö bör därför den planerade vägförbindelsen till Storvreta byggas. Det är särskilt viktigt eftersom verksamhetsområdet i Fullerö måste ses som arbetsplatser och idrottsanläggning för boende i Storvreta

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis:

• att ingen yta för dagligvaruhandel eller centrumfunktioner ska tillåtas i Fullerö eftersom exploateringsområdets läge bör integreras med Storvretas utveckling  
• att vägförbindelsen mellan Fullerö och Storvreta byggs innan ytterligare etablering tillåts
• att Storvreta bör byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och
• att fortsatt exploatering av samhället söderut bör föregås av en genomtänkt plan som redovisar utbyggnad av bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Storvreta.

För Föreningen Vårda Uppsala

2020-01-17

 Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av rubricerade remiss vill Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Syftet med planförslaget är att möjliggöra bostäder och funktionella butikslokaler med en gestaltning som passar in i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

 FVU ser positivt på att större ytor tillskapas för gående och cyklister som härmed ökar vistelseytan på torget och minskar barriäreffekterna av trafiken på Torbjörnsgatan över torget.

Föreningens förslag att göra torget till gåfartsgata avfärdas med motiveringen det inte är lämpligt på en så kort sträcka. Motiveringen är tveksam eftersom det finns flera gåfartsgator i Sverige som är av liknande längd. Förslaget om gåfartsgata innebär att hela området kan upplevas som en enhet med väl tilltagen vistelseyta.

De kompletterande solstudierna styrker FVU: s uppfattning att gården som planeras på taket till första våningen kommer att hamna i skugga en stor del av dagen. I övriga Tuna Backar är gårdarna alltid öppna åt sydväst eller har större yta.

FVU förordar därför att byggnadskroppen i kvarterets sydvästra hörn endast ska få vara högst 3 våningar.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                                          Mats Börjesson

Ordförande                                                                   Styrelseledamot

2020-01-08

Mark och Miljödomstolen, Nacka tingsrätt                                                                                                                 

För kännedom

Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltningen

Överklagande av detaljplan för del av kvarteret Kvarnen. PBN 2015- 003445/ antagen 2019-12-18.

 Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed och med stöd av 13 kap 13§ plan-och bygglagen (2010:900) och 16 kap 13§ miljöbalken (1998:808), som ger en ideell förening, som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, överklaganderätt och att denna rätt tidigare prövats rättsligt och därvid godkänts. FVU har 223 medlemmar. Stadgar och medlemsmatrikel bifogas senare. Vår klagorätt har tidigare godkänts av Mark- och miljödomstolen, se dom den 7 december 2012 i mål P 6473-12.

Inledning

FVU har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till övergripande motiv i planen, med tillägg som, i det centrumnära läget, förstärker och utvecklar stadslivet. Sedan vad gäller utförande har vi funnit anledning att påtala vad vi ser som brister i planhanteringen med motiv till byggnadsskick som vi inte ser hävdade utifrån de kvalitetskrav på arkitektur, med hänsyn då till plats och omgivning, kulturmiljön, som nu föranstaltas i kommunen styrdokument, Arkitektur Uppsala (se bifogad skrivelse).

Planen har sitt ursprung i ett byggherreprojekt med inriktning på ett bästa privatekonomiskt utnyttjande och utbyte av fastigheten. I det skedet fanns inget fastställt styrdokument men som sedan inte lett till justeringar av planen. I planhandlingarna ingick en särskild kulturhistorisk utredning med klarläggande av kvaliteter att ta hänsyn till för att hävda ett bästa byggnadsskick på platsen. Stadsbyggnadsförvaltningen fann nu inga skäl att beakta motiv som utgick ifrån analys av platsens gestalt och historia. Planen framlagd till granskning efter samråd fick bestå med ursprunglig hög exploatering.

I samrådet, som det redovisas, riktas genomgående kritik mot utformningen av bebyggelsen, gruppering, skala, volym, som man ser ruinerar både plats och omgivningar. I inget fall får sakägare eller andra, gehör för synpunkter. Och inte i något fall med argument hämtade från värdeparagrafer i kommunens styrdokument, Arkitektur Uppsala. I stället svepande formuleringar med hänvisning till allmänna önskemål i Översiktsplan. Solvärden försummas medvetet: skrämmande tydligt att bostadsgården gården försätts i evig skugga. Kvantitet, inte kvalitet, är det som skall hävdas. Platsen har ingen betydelse.

Skäl för överklagande

Bristande anpassning till staden och platsen

Planens 11-våningshus, just utanför riksintresset Uppsala stad och bostadsområdet Kvarngärdet södra, enl. KF-beslut 1998-11-07 § 306, klassat som särskilt värdefull bebyggelsemiljö, kastar bokstavligen sin skugga in över dessa skyddade miljöer. Den nya bebyggelsen uppförs dessutom på Kvarngärdet norra, kommunalt kulturmiljöområde. En viktig del av riksintresset Uppsala stad är enligt översiktsplanen skyddet av Uppsalas karaktäristiska silhuett, huvudsakligen slottet och domkyrkan. 11-våningshuset påverkar påtagligt upplevelsen av silhuetten, genom att störa eller blockera den, särskilt då för de medborgare som bor, verkar och färdas i parkstråket från Gränby centrum in mot centrala staden. Efterkrigstidens stadsplanering har länge haft en bärande ide att orientera de nya bilfria grönstråken in mot centrum med siktlinjer mot endera slottet eller domkyrkan. Här bryter man nu mot denna princip.

Den höga byggnaden står helt i strid med Kvarngärdets 2-våningsskala och dessutom mot bostadsbebyggelsen i 4 våningar på andra sidan Torkelsgatan. Detta påtalas i den kulturhistoriska utredning som föregick planen, men som lämnats helt utan avseende. Detsamma gäller bevarande och återanvändning av den f d Konsumbutiken, uppförd på 1960-talet i ett sammanhang med bostäderna och med samme arkitekt.

Anmärkningsvärt är att i planbeskrivningen sid 10 har 11-våningshuset höjdbeteckningen 6 (VI) vån!

Övergripande gestaltning saknas

FVU saknar helt en samlande gestaltning av den för stadsdelen så viktiga avslutningen på grönstråket Gränby – Kvarngärdet. Ingen studie av miljön mellan S:t Perskyrkan och Torkelsgatan med grönska, hårdgjorda torgytor och gång och cykelstråk har gjorts. Inte heller en redovisning av den föreslagna bebyggelsens relation till kvarteret med de två 11-våningshusen, de s.k. Kvarntornen. En allvarlig brist i planen som pekar mot att den är ett hastverk.

De höga byggnaderna skapar skuggiga miljöer. Solstudierna talar sitt tydliga språk. På sid 8 i sammanfattningen av synpunkter från samråd/granskning säger stadsbyggnadsförvaltningen: ”Störningarna, med minskat sol- och dagsljus, bedöms inte utgöra betydande olägenheter i plan- och bygglagens mening”. Tveksam tolkning av PBLs mål med god bostadsmiljö.

De höga byggnaderna drar ner starka vindar och de korridoraktiga torggatorna liksom takterrasserna, som skall ersätta den skuggiga bostadsgården, riskerar att bli blåsiga och otrivsamma.

Schematisk redovisning av byggnadernas gestaltning

Ett byggnadskomplex med ett 11-våningshus i detta centrala läge och i den omgivande låga 2- till 4-våningsbebyggelsen, ställer mycket höga krav på den arkitektoniska gestaltningen. En jämförelse kan delvis göras med UKK, Uppsala konsert och kongress, ett per kvarter närmare centrum. En byggnad med liknande höjd, också belägen vid ett torg. Där ordnades en internationell arkitekttävling för att garantera hög arkitektonisk kvalitet. Här vid Kvarntorget redovisas ett ganska anonymt förslag i två perspektivbilder. Det är känt att Uppsala idag har stora ambitioner med ny arkitektur, och att man därför kopplar in bygglovshandläggaren för att redan i planskedet ställa krav på inte bara volym utan också fasaduttryck, material och kulör. En god ambition. I detta planförslag saknar FVU dessa kvaliteter.

Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande av synpunkter vid samråd/granskning

Ett starkt betonat mål i Uppsalas planering är medborgarinflytande. Trots detta har inga synpunkter från sakägare och allmänhet på något sätt beaktats.

Uppsala har en gällande arkitekturpolicy, Arkitektur Uppsala. På de båda inledande sidorna anges dess övergripande mål. Inget av dessa är enligt FVU: s mening beaktade i den aktuella planen.

Med beaktande av vad som ovan anförts yrkar FVU att detaljplanen på grund av sina stora brister dras tillbaka, omarbetas och bättre anpassas till staden och platsen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Biläggs: FVU: s skrivelse ang. detaljplan för del av kv. Kvarnen vid samrådet, daterad 20190830

2019-12-16

Till                           

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                          

Ang. detaljplan för ny skola i Gottsunda. Diarienummer 2018- 002675

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill med hänvisning härtill avge följande yttrande:

Gottsunda är idag en av Uppsalas s.k. stadsnoder med planerad spårvägstrafik såväl mot stadskärnan som mot Bergsbrunna. Stadsdelen står inför en planerad mycket omfattande förtätning på drygt 3500 lägenheter samt en omvandling och flytt av stora delar av dagens centrum till ett läge norr om nuvarande centrum.

Gottsunda är sedan flera år samtidigt ett särskilt utsatt område. Föreningen har i tidigare planyttranden därför bestämt förordat den samordning och koncentration av alla tänkbara samhällsinsatser som nu enligt UNT glädjande ska ske för att få slut på detta extraordinära och utsatta tillstånd, helst innan någon större nybyggnation och förtätning kommer till stånd. Skolan har härvid självfallet en viktig nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av stadsdelen.

Det nya skolkomplexet planeras för 1 350 elever. Planen består av två skolor men dessa byggs samman och ska samnyttja lokaler vilket innebär att den nya skolan måste ses som en samlad enhet och bedömas som sådan.

En omfattande forskningsöversikt gjord på Linnéuniversitetet visar dock specifikt att vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången. Omfattande studier i USA visar att det inte finns hållbara belägg för exempelvis bättre valmöjligheter eller resurser för större skolor. Tvärt om klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, har bättre tolerans och respekt samt har mindre våld och beteendeproblem. Forskningen visar således klart att mindre skolor ger bättre studieresultat och social utveckling. Storleken av den nya skolan riskerar även att bidra till ökad segregation, då föräldrar med valmöjligheter troligen väljer skolor med färre elever. Det genomsnittliga antalet elever i kommunala skolenheter är 226 elever. Motsvarande elevantal i friskolor är 197 elever vilket är betydligt färre än den planerade Gottsundaskolan.

Föreningen Vårda Uppsala är väl medveten om det stora behovet att snabbt ersätta den nedbrunna skolan i Gottsunda. Sett ur ett längre helhetsperspektiv motsätter vi oss dock bestämt den mastodontskola som nu planeras. Detta eftersom Gottsunda- Valsätraområdet av polisen pekats ut som särskilt utsatt område och där extraordinärt fokus måste inriktas på en planering av skolor som tar särskild hänsyn till elevernas möjlighet att utvecklas under trygga sociala förhållanden. Vi föreslår därför att storleken på den föreslagna nya skolan minskas väsentligt.

Föreningen är vidare emot placeringen av den nya separata idrottshallen i ett grönområde som dessutom kräver en förlängd angöringsgata från Vackra Birgers väg eller Valthornsvägen. Eftersom den föreslagna trafiklösningen innebär att vändplanerna på dessa vägar kopplas ihop med en ny gatukoppling vid skolan är placeringen av idrottshallen olämplig. Placeringen kommer att skapa mycket trafik särskilt som idrottshallen ska nyttjas med fler än bara skolelever. Trafiklösningen finns inte heller med bland rörelsestråken som tidigare beskrivits i planprogrammet för Gottsundaområdet. Föreningen Vårda Uppsala förordar därför att idrottshallen byggs på annan mer lämplig plats.

Det är sammanfattningsvis mycket positivt att polis och kommunala förvaltningar nu tillsammans och målinriktat tar itu med Gottsunda- Valsätraområdets särskilt utsatta sociala situation. Skolan har en grundläggande nyckelroll i vår samhällsutveckling. Det därför viktigt att ovanstående erfarenheter och forskningsresultat av mindre skolor omedelbart beaktas och tas tillvara vid den förestående skolutbyggnaden. Det samma gäller omsorgen om grönområden och säkra trafikflöden vid idrottshallens planerade eventuella samlokalisering med skollokalerna. Ur ett långsiktigt helhets- och uthållighetsperspektiv är det därför särskilt angeläget att detta sker innan den planerade och omfattande förtätningen och spårvägsutbyggnaden påbörjas.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                                             Mats Börjesson

Ordförande                                                                    Styrelseledamot

2019-12-12

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Samråd (31/10 – 12/12 2019) Dnr. PBN 2015- 001662

Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.

Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunns-gatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.

Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.

Vi noterar utan invändningar inglasningen av arkaden längs Dragarbrunnsgatan liksom inglasningen vid hörnet av Kungsgatan och Vaksalagatan. Möjligen skulle detta hörn kunna utformas på ett annat sätt än vad illustrationen i planbeskrivningen visar, t ex i 45 graders vinkel, för att bättre samverka med och spela mot hörnet i kv. Svalan.

Vi har heller inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.

När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                                           PO Sporrong                                        Tomas Klang

Ordförande                                                    Vice ordförande                                  Styrelseledamot

 2019-10-31

Till          
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planhandlingar och får med anledning härav anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala vidhåller samtliga invändningar mot detaljplanen som anfördes i föreningens samrådsyttrande av den 30 augusti 2019.

Om dessa invändningar trots allt skulle lämnas utan avseende vill föreningen ändå göra följande påpekande. Som framhålls redan i samrådsyttrandet är det uppenbart att gården med husens föreslagna placering kommer att få extremt låga solvärden och därmed också ett ytterst ogynnsamt mikroklimat. Om man däremot låter bebyggelsen rotera 180 grader så att höghuset kommer i NV, femvåningshuset mot NO och trevåningshuset mot SO kommer gården att ligga öppen mot SV. Den skulle då få helt andra och bättre förutsättningar vad antalet soltimmar beträffar och därmed också bli en betydligt trivsammare och hälsosammare plats för de boende att vistas på.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                            Tomas Klang

Ordförande                                     Styrelseledamot

                                                                                                                     2019-10-04

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kv. Assar. Granskning (6/9-4/10 2019) Dnr. PBN 2015- 002604

 Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill med anledning härav anföra följande:

Detaljplanen för kv. Assar tycks vara en del av ett pilotprojekt där Stadsbyggnadskontoret prövar möjligheterna till exploatering av innerstadsnära kvarter (samrådshandlingen s.16).

Planen som nu är till granskning är dock efter samrådet i princip oförändrad utan att invändningarna mot planförslaget bemöttes eller blev tillgodosedda. Hanteringen av kv. Assar ställer frågorna dels hur ”Arkitekturpolitiken” (bl.a. antagen Arkitekturpolicy) tillämpas samt dels hur kommunen i planprocessen hanterar samråd, dialog med och inflytande från medborgarna?

 Kv. Assar är en vital del av området Eriksdal, f.ö. ett av de 35 föreslagna skyddsvärda miljöerna i BN:s utredning (C E Bergold och PO Sporrong) från 1986. Området byggdes ut efter en plan från 1912, som tog sin utgångspunkt i Per Hallmans, trädgårdsstadens store planarkitekt, generalstadsplan 1910. Ett faktum som ytterligare förstärker områdets värde.

FVU anser att området Eriksdal idag har ett starkt och förhöjt kulturhistoriskt värde i första hand genom att de senaste ca 30 årens förändringar varit små. Andra trädgårdsstadsdelar av Uppsala som förverkligats utifrån Hallmans plan är Kåbo och delar av yttre Svartbäcken.

Assar är det kvarter som i sin helhet bebyggts i planens och tidens anda, och dessutom överlevt sina 100 år med obetydliga förändringar i form av nya fasadmaterial på två av byggnaderna. Något som på sikt kan rättas till. Så gott som alla kvarterets byggnader har ritats eller påverkats av stadsarkitekten Gunnar Leche – något som i Uppsala tillmäts stort arkitektoniskt värde.

 Vid FVU: s studium av samrådsredogörelsen finner vi att PBN i sin analys allvarligt felbedömt kv. Assars stadsbildsmässiga och kulturhistoriska värde. Detta trots att man haft kontorets egna och inte minst Upplandsmuseets kvalificerade dokumentation av bebyggelsens värden att tillgå.

De aktuella fastigheterna 21:3 och 21:4 har ingen fysisk kontakt med Börjegatans stråk, varför inga skäl finns för att i stadsbilden markera med högre hus och ökad exploatering. Byggnaderna redovisas i planen som lämpliga på platsen. Det är ingen rimlig avvägning mellan intressena stadsbild, kulturvärden, bostadsförsörjning, genomförbarhet och grannpåverkan. Bostadsytan blir nära fyra gånger så stor som den befintliga. I sektionsritningarna (sid 15 i planbeskrivningen) ser man tydligt hur de föreslagna byggnaderna helt bryter med den omgivande trädgårdsstadens (vars karaktär man säger sig vilja upprätthålla) skala. I begreppet stadsbild spelar skalan, d.v.s. byggnadernas storlek och framför allt höjd, en avgörande roll. Ändå framhåller man byggnadernas lämplighet på platsen. Man hänvisar också till att 3-våningshöjden finns i grannkvarteret Enar, en putsad byggnad uppförd på 1940-talet, som inte har någon anknytning till 1920-talets trädgårdsstad.

I de skrivelser från grannar och föreningar som presenteras i samrådsredogörelsen framförs andra och mer insiktsfulla analyser av förutsättningarna. Och som en följd av detta en kritik av detaljplaneförslagets ödeläggande ingrepp i kulturmiljön. Särskilt besvärande är den föreslagna rivningen av 21:4, en nyckelbyggnad i kvarteret, som har alla de egenskaper som efterfrågas i och värnas av kommunens Arkitekturpolicy. Se bilddokumentationen på nätet av hus och trädgård från 2013, som visar en vacker miljö i utmärkt skick. En rivning går tvärt emot kommunens omhuldade hållbarhetskrav.

 Förslag

Mot denna bakgrund föreslår Föreningen Vårda Uppsala att berörda byggnader i kv. Assar istället bevaras och återanvänds för boende. Byggnaden på 21:3 måste då återställas till det yttre. För att ändå medge ökad byggrätt kan de båda brandgavlarna på 21:2 motbyggas med 2 våningar.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                             PO Sporrong                                   Carl Erik Bergold

Ordförande                                      Vice ordförande                              Styrelseledamot

Skrivelse angående rivningslov för rivning av restaurangbyggnad Blå Korset på Fjärdingen 32:1

Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala kommun
753 75 Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har från medlemmar och anställda på akademiska sjukhuset uppmanats se på ärendet. Vi konstaterar, som dessa, att rivning av själva matsalen inte är förenad med den hållbarhet kommunen och regionen eftersträvar.

Matsalen och de konferenslokaler som är knutna till matsalen utnyttjar souterrängläget på ett spännande sätt och tar väl vara på läget med utsikt över Stadsträdgården, vilket resulterat i en ljus interiör med stor rymd och vackra för den tiden karaktäristiska material.

Exteriört en låg byggnad med fasad av ljus marmor, en angenäm paus i den i övrigt täta och höga byggnadsmassan på sjukhusområdet.

Vad restaurangen och sjukhuset behöver är ett modernt storkök med kapacitet att förse hela sjukhuset med lagad mat, varför köket måste rivas och ersättas med nytt.

Det är FVU:s förhoppning att man kan stanna vid att riva köksdelen, men bevara och återanvända matsalsbyggnaden, som enligt vår bedömning har stora arkitektoniska kvaliteter.

För Föreningen Vårda Uppsalas styrelse, enligt uppdrag

PO Sporrong, vice ordförande

po.sporrong@telia.com, tel. 0730-530982

Kvarteret Ångkvarnen 2019-10-02

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

Detaljplan för Ångkvarnen (PBN 2016- 000384)

Med anledning av plan- och byggnadsnämndens remiss i rubricerade ärende får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Kvarteret Ångkvarnen, är med sitt läge, sin historia och sina byggnader ett strategiskt viktigt storkvarter i Uppsala stadskärna, i kommunen och i Uppsalaregionen. Här finns en potential för att tillsammans med omgivande kvarter skapa en miljö som kan mäta sig med delar av området på västra sidan om Fyrisån och bli en viktig del av hela Uppsalaregionen. Ångkvarnen inrymmer flera värdefulla element från Uppsala som industristad. Det är därför mycket positivt att planen fastslår att de byggnader som är högst värderade i den kulturhistoriska analysen och som är industristaden Uppsalas ansikte utåt bevaras, såsom som Tegelsilon, Kvarnbyggnaden, Jästfabriken, Skeppselevatorn samt Pumpstationen. Med hänsyn till kvarterets centrala läge är det också positivt att området med sitt innehåll ska kunna ges en hög arkitektonisk kvalitet samt med en variation av sammanbindande gator och torg bidra till att Uppsalas förhållandevis lilla stadskärna kan vidgas.

Planbeskrivningen saknar dock ett mycket viktigt helhetsperspektiv med sin huvudbetoning på byggandet av 900 nya bostäder, tre förskolor och verksamheter, även om här också ryms ett mindre kulturstråk. Den liknar i sin form och till sitt innehåll snarast beskrivningen av en ny bostadsstadsdel. Kv. Ångkvarnen var ju jämte kv. Hugin ett av tre huvudalternativ i den tidigare utredningen om ett nytt konstmuseum. Även Hamnplan fördes av många fram som ett attraktivt lokaliseringsalternativ. Först i februari år 2020 när plansamrådsperioden är över kan dock enligt planbeskrivningen frågan om lokaliseringen av ett nytt konstmuseum bli aktuell. Ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt är det olyckligt. Lokaliseringsfrågan för det nya konstmuseet borde lämpligen ha varit löst innan föreliggande plansamråd inleddes. Risken är därför stor att Uppsala för framtiden går miste om en attraktiv lokalisering för ett eventuellt nytt konstmuseum.

Sedan 1980-talet har kommunen genomfört en mycket uppskattad upprustning av å-rummet. Vid Kungsängsesplanaden kommer därför snart en ny bro som avlasta Östra Ågatan och Islandsbron. Med det inledda planarbetet för de centrala å-kvarteren kv. Hugin och Ångkvarnen, öppnas härmed nya möjligheter att för framtiden öka stadskärnans attraktivitet såväl lokalt som regionalt och nationellt. Det gäller såväl till innehåll som till skapandet av nya offentliga rum och aktiviteter. Det senare är särskilt viktigt för denna del av stadskärnan som redan domineras av bostäder.

För att skapa liv och rörelse, ”stadsliv”, krävs erfarenhetsmässigt långsiktigt medvetna, väl genomarbetade och samordnade satsningar för dess besöksmässiga och kulturella innehåll. Annars är risken stor att södra å-stråket i stadskärnan för framtiden permanentas som ytterligare ett bostadsområde.

Uppsala har redan fördelen av att vara en nationellt och internationellt välkänd kultur- och kunskapsstad. En stad som dessutom är lättillgänglig från hela Stockholmsområdet samt från hela landet genom närheten till Arlanda.

Med målsättningen att skapa ett kulturstråk och en attraktiv sammanbindande förbindelse stadskärnan tas i planförslaget ett viktigt första steg. Men det räcker inte. Kvarteren måste vara öppna, attraktiva och lättillgängliga för alla för såväl kulturinstitutioner som arbetsplatser inom besöksnäringen. Nytillskottet bör därför inte begränsas till ett eventuellt framtida konstmuseum med konsthall. Ska attraktiviteten långsiktigt säkras måste kommunen genom kommunstyrelsen skapa och ta vara på alla möjligheter till en samlokalisering av flera, gärna självständiga, kulturinstitutioner, -aktiviteter med hotell, restauranger, kaféer mm. Varför inte planera för ett kluster av kulturinstitutioner med tillgång till flera hörsalar, utställnings- och möteslokaler?

Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymmen. Kv. Ångkvarnen skulle inom området kunna inrymma ett stadsmuseum knutet till Upplandsmuseet samt ett industriminnesmuseum kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. I samband med utredningen av ett nytt konstmuseum väcktes också frågan om möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, båda idag inrymda i Slottet. Ett läge som av de flesta upplevs alltför otillgängligt, anonymt och med lokaler som är långtifrån ändamålsenliga. Och varför inte ett Dansens Hus samt ett Litteraturens Hus i området?

FVU instämmer med slutsatsen i den senaste förstudien för konstverksamheten i Uppsala att en regional samverkan måste vara mer strategisk och mer målinriktad än den varit hittills om nytillskott och samlokalisering av museer ska kunna till stånd. Det är både naturligt och självklart att en region värnar om och utvecklar sitt regionala centrum. Om inte Uppsalas museer till sitt innehåll och sin utformning har hög relevans på den regionala nivån blir tilltron på den nationella nivån självklart lidande.

Till sin struktur karaktäriseras planförslaget vidare av relativt små kvarter och smala passager med delvis höga hushöjder. FVU noterar de ständigt allt högre byggrätterna i den senaste tidens detaljplaner.  I Ångkvarnen borde industrikvarterens tegelbyggnad ha fått dominera stadsrummet. Bostadshusen mot norr och öster bör lämpligen begränsas till att ha högst 6 våningar och mot väster 4-5 våningar. Detta för att ge möjligheter till solljus i lägenheter och på gårdar men också en viktig, högst rimlig hänsyn till omgivande kvarter.

Ska ett attraktivt och lättillgängligt kulturstråk- strövstråk tillskapas i södra å-rummet krävs att det ges tillräckligt med utrymme samt att Ångkvarnen och omgivande kvarter får en översiktligt mer sammanhållen utformning. Detta mot bakgrund av att i kvarterets närhet finns såväl Resecentrum, Akademiska sjukhuset, Stadsträdgården och Studenternas samt flera universitetsinstitutioner. En långsiktigt uthållig stadsstruktur förutsätter goda ekonomiska levnadsvillkor, hållbara transporter, allmänt lättillgängliga, ljusa och trygga offentliga rum med omsorgsfull estetisk utformning, bostadsgårdar som underlättar sociala kontakter, gröna ytor, vegetation samt tillgång till kultur och kulturmiljöer. Med Ångkvarnen och närmast omgivande kvarter finns en stor potential att för framtidens Uppsalabor och besökare tillskapa möjligheter att kombinera boende, arbete och tillfällig vistelse med besök på stimulerande och intressanta kulturinstitutioner, kafé- och restaurangbesök, shopping mm.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                  PO Sporrong                        Tomas Klang

Ordförande.                            Vice ordförande                     Styrelseledamot