2018-09-03

Till                                                                                                              

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till plan utsänt för yttrande t.o.m. 2018-09-03 och vill avge följande synpunkter.

I sin skrivning om planen utsänd för samråd (2017-10-05) ställde sig FVU positiv till huvuddragen: förnyelsen till ”stadsnod” med blandbebyggelse (boende, verksamheter, service) inom en mer ordnad kvarters-och gatustruktur, utvecklat med park- och grönstråk kopplat till befintlig omgivande naturmark också med ny förbindelse, GC-stråk över ån, mot friluftsområdet i Tunaberg/Svartbäcken. Dock ställde sig FVU frågande till gestaltningen av bebyggelse, lägen och dimensionering av huskroppar inom bostadskvarteren. En exploatering med täthet och skala som påverkade gårdarnas kvalitet genom skuggverkan. Vidare accenterna med tornhus satta att markera ”stadsnoden”.

Grunddragen i planen består med strukturer som FVU ser rimliga. Vad gäller byggnader har en för-ändring skett så till vida att klustret med tornhus utgått, begränsat till en ensam ”märkesbyggnad”. Detta då motiverat med hänsyn till verkan på stadssiluetten. Riktigt hur framgår inte av plandokumentet. Siluettbilden (s.14) är den samma som i förslaget till samråd och utan text som tydliggör förändringen. Bilden visar, oavsett, att takkonturerna i kvarteren går upp i nivå med domkyrkans takfot och då inte låter domen framstå som en fristående kropp. Bebyggelsen med sin höjd verkar nu ingå som en sockel, en utväxt till domkyrkan, som då tappar i symbolvärde.

Jämfört med samrådsförslaget medger planen en högre byggnadshöjd, utmed trafikgator konsekvent sex våningar (där tidigare varit femvåningshus), mot gatuhörn uppdraget ytterligare en våning.

FVU påvisade i samrådet att, i många fall, bostadsgårdens bredd=husens höjd, med skuggverkan stor del av dagen. Effekten framstår tydligt i illustrationen med solstudier. Bara under högsommaren är rimligt ljus på gårdarna. Här har nu läget ytterligare försämrats. Om arkitekturpolicyns propå om god livsmiljö skall beaktas måste ändringar ske i planen. Stor vikt är nu lagt på gestaltning av utanverk, hur husen uppträder mot gaturummet, mindre på egenskaper som ger kvalitet åt bostadsgården, som gott komplement till lägenheter, till barnfamiljer. Den eftersträvade stadsmässigheten hos gatan består även om hushöjderna krymper och då också ansluter till Uppsalas byggnadstradition med måttfull skala. I planen föreskrivs samverkan med omgivningen. Längs Fyrisvallsgatan ligger kvarteren på södra sidan med 4,5 våningar, som självklar utgångspunkt för samordning inom stadsdelen.

FVU föreslog i samrådet en byggnadshöjd som längs kvarterssidor i ”ljusläge”, mot söder och väs-ter, håller fem våningar med uppdrag någon våning i hörn mot öster/norr. Nu gäller motsatsen. I rondell-läget mot Börjegatan/Fyrsisvallsgatan, i sydväst, reser sig en byggnadskropp i sju våningar som solskärm mot gårdssida. Kvarteret här (Bonava/Uppsalahem/Sweco) är sedan hårt utnyttjat med insprängda ”grändhus” kring kvartersgata som tär på gårdsrummen. Detsamma gäller kvarteret i nordost (HSB/Metod) gestaltat med en ”expressiv strukturalism” men som med variationen på begränsad yta framstår närmast aggressiv. I båda fall en formalism som går ut över bostadsgårdarnas kvalitet. FVU förslog i samrådet en rensning av gårdshus och att kvarteren öppnas upp för att skapa gårdar med bättre ljusföring och rumssammanhang.  För att vinna tillbaka bostäder kan i HSB:s fall husen mot norr kopplas samman till en krökt vägg med tillfart i portiker.

Kvartersparken är ett centralt och välgörande motiv i stadsdelen. Detta kunde förstärkas med justering av planen med en ansning av bostadskvarteret (Sweco) som tillförde gårdsytor, ett grönrum med tydlig koppling vidare över Vallongatan till kvarterparken: då en grön spole genom området.

Till planen är kopplat ett gestaltningsprogram, om detaljer och utförande, som är något nytt inom planhanteringen, avhängigt kommunens antagna arkitekturpolicy. Ett i allt lovvärt tillskott. Frågan sen hur den brukas, med utgångspunkt från hur man definierar befintliga respektive tillkommande kvaliteter. I fallet Börjetull har ”stadsmässighet” varit ledord för gestaltningen. Läget med markkostnader har styrt mot hög exploatering som då kläs i dräkt av efter förebild i förnyelseområden i stor-Stockholm. Skalan bryter, som framgått, bokstavligen mot Uppsalas horisont. Den svarar med brokighet mot kvarter i Södra Rosendal, i skala och gårdsträngsel delvis jämförbar med de kvarter som är under uppförande i Kungsängen och på Norra Kvarngärdet. Positivt är hanteringen av gaturummen med planteringar och förgårdsmark, med betoning av sockelvåning där mallar med för material, färgverkan, port- och fönstersättning, ger riktlinjer. Men detaljerna leder inte till någon helhet: de drunknar i fasadmassor. Byggnaderna går över huvudet på dem på gatan. Arkitekturpolicyn förskriver anpassning till omgivningen. Längs Seminariegatan är fasaddräkter med material och färgverkan att samverka med det robusta i industrins byggnader på andra sidan gatan. Däremot med höjd och volym, helt överskugga anläggningarna. Ingen slank eller spänstig arkitektur.

En accent med artikulering av ”tornhus” vid Seminariegatan gör sig gällande också med mer begränsade mått. Med fem våningar som ljusgaranterande höjd längs Fyrisvallsgatan blir ett uppdrag till åtta våningar i hörnläget en tydlig markör i stadsbilden. Den kunde sen också i material och detaljer gärna anknyta till karaktären i själva seminariebyggnaden: trä, granit, tegel.

Planbestämmelserna har hög detaljeringsgrad, något som inte förekommit på länge i handlingarna, snarare då en återgång till ordningen som den framträdde i 1910- och 20-talens ”stadsbyggnads-konst” som instrument att säkerställa kvalitet – för all framtid. Omvandlingen av området sker inte omgående. Sanering av mark måste ske och konjunkturen på bostadsmarknaden är inte längre självklart stabil. Det finns tid för eftertanke och översyn av planen, då att följa principen i stadens arkitekturpolicy, att ”byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan.”  

För Börjetulls del: 1. allmänt sänkta byggnadshöjder, i sollägen söder/väster max 5 våningar, accentbyggnad max. 8 våningar; 2. utveckla kvaliteten på gårdar med rensning och sättning av hus som medger ljusa och samlade grönrum: gäller särskilt kvarteren formade av Metod och Sweco; 3. det senare kvarteret utvecklat med ”grönkil” som kan ses med koppling över Vallongatan till den centrala kvartersparken, då en ”grön spole” inom området.

Uppsala dag som ovan

 Sten Åke Bylund, tf. ordf., Carl Erik Bergold styrelseledamot, PO Sporrong styrelseledamot

2017-12-13

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnämnden@uppsala.se

Ang. detaljplan kv. Siv, Uppsala kommun. Dnr. PLA 2012–20256. Granskning
Kvarteret Siv är ett bostadskvarter uppfört på 1960-talet vid korsningen Storgatan-Vaksalagatan. Förslaget avser att komplettera kvarteret med fler bostäder och skapa en mer varierad fasad.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende och vill anföra följande.
Kv. Siv har idag en undanskymd roll trots en mycket central placering. Kvarteret kan utåt staden uppfattas som slutet och tråkigt. Bostäderna nås av loftgångar som vänder sig mot innergården. Loftgångar är utifrån svenska förhållanden en mycket dålig bostadstyp, men kv. Siv uppvisar en ovanlig hög kvalitet i utförandet av loftgången. FVU anser därför att det i planen ska specificeras att lägenhetsdörrarna och de smäckra smidesräckena måste bevaras.

Den nya trappan och gång- och cykelvägen längs järnvägen är ett mycket bra tillskott. Det är även positivt att påbyggnaden har sänkts en meter sedan det förra förslaget. Det hade dock varit önskvärt om höjden hade minskats ännu mer.

Genom att överdäcka gården kan mer lokalyta erhållas, men en överdäckning skapar alltid en torftigare gårdsmiljö. Så stora träd som illustrationerna av den nya gården visar kommer inte vara möjligt att ha på en överdäckad gård.

FVU har inget i sig att invända mot att kv. Siv får en delvis ändrad ytterfasad och kompletteras med ytterligare huskroppar, men beklagar att den förändring som huset kommer att genomgå inte kommer leda till en förbättring. Plåtfasader var redan på 60-talet en mycket dålig idé och idén är inte bättre idag.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf

Föreningen Vårda Uppsala                                                                                 2013-10-13

Plan- och byggnadsnämnden iUppsala kommun

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Östra Sala backe, etapp I, Uppsala kommun.

Dnr 2012/20208-1. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t.o.m. 2013-10-18.

FVU anförde vid samrådet sammanfattningsvis att Östra Sala backe är ett mycket intressant stadsbyggnadsprojekt med goda ambitioner, men att exploateringsgraden bör minskas genom att sänka hushöjderna någon våning och bredda tvärstråken för att få till stånd en större luftighet och genomsikt i den nya bebyggelsen. Härigenom skulle området kunna länka samman Sala backe och Årsta i stället för att bli en åtskiljande mur mellan dessa båda områden. FVU anförde vidare att det är nödvändigt att säkerställa att bebyggelsen inte bara blir varierad utan också sammanhållen för att ge en god helhetsverkan. Dessa synpunkter har dock ej beaktats i det nu utställda förslaget.

FVU:s synpunkter

Uppsala växer snabbt framförallt med stora bostadsprojekt. När tillväxten är snabb öppnas också möjligheter att förändra stadsbygden i önskad riktning och att komplettera staden med önskad infrastruktur. Om inte förändringarna sker enligt en väl genomtänkt framtidsbild kan emellertidde många och stora projekten sammantagna kraftigt förändra stadsbygden på ett negativt sätt, som blir uppenbart först när det är för sent,

Uppsala har en ovanligt tydlig egenart med silhuetten mot slätten, en bebyggelse i måttlig skala ofta av hög arkitektonisk kvalitet samt mycket grönska. Denna egenart bör vara utgångspunkten för fortsatt byggande. Nu genomförs emellertid projekt efter projekt med så hög exploateringsgrad att stadens karaktär snabbt förändras – höga hus som ska ”ge identitet” åt varje projekt, små gårdar, tämligen ensartad arkitektur och för lite grönska. Det innebär stora risker för stadsmiljöns kvalitet att låta staden på detta sätt växa med projekt efter projekt, utan att kommunen dessförinnan formulerat väl genomtänkta strategier för fortsatt utveckling utifrån platsens förutsättningar i de olika stadsdelarna.

Östra Sala backe är trots höga ambitioner ett exempel på ett projekt som borde anpassas bättre till platsens och stadens egenart. I planhandlingen anförs att ”den traditionella stadens uppbyggnad med tydliga gator och kvarter är förebild för Östra Sala backe”. Samtidigt är ambitionen att länka ihop Sala Backe och Årsta. Inget av dessa båda områden kan emellertid anses vara exempel på den traditionella staden. De är i stället exempel på den planeringsinriktning ”stad i park” som rådde på 1940- och 50-talen. Om man verkligen vill uppnå en sammanlänkning av stadsdelarna är det således stadstypen ”stad i park” som borde eftersträvas.

Sammanfattning

Frågor: Är avsikten verkligen att den trivsamma storstaden med småstadsprägel ska förvandlas till den täta storstaden med en stadsmiljö av en helt annan karaktär? Eller har det bara blivit så därför att det övergripande målet är största möjliga antal lägenheter utan större hänsyn till andra aspekter? Det långsiktiga målet för stadsutvecklingen måste väl ändå vara att utveckla den goda staden där stadens egenart bevaras, utvecklas och förstärks? FVU anser därför att det är hög tid att Uppsala i samråd med invånarna arbetar fram en stadsbyggnadspolicy för framtidens Uppsala, en policy som utgår från stadens goda förutsättningar!

Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                   2013-08-29

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Nåsten 1:1, Uppsala kommun. Dnr 2012/20189. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2013-08-30. Planområdet, som är i privat ägo, ligger på en skogbeklädd höjd ca 2 km väster om Stenhagen öster om väg 55 och intill naturreservatet Håga – Nåsten. Planförslaget innehåller 10–15 småhus och 40–50 lägenheter i små flerfamiljshus i två våningar.

Sammanfattning av FVU:s yttrande:

• FVU avstyrker förslaget helt. Skulle planarbetet ändå fortsätta ber FVU härmed att få framföra en annan uppfattning än länsstyrelsen. Vi anser att en fullständig MKB behöver utföras innan planarbetet går vidare. En eventuell tillkommande bebyggelse måste enligt FVU:s bedömning under alla förhållanden begränsas betydligt i förhållande till förslaget. Hela området söder om Hågaån borde undantas från exploatering i större skala för att bevara ett respektavstånd till naturreservatet Hågadalen –Nåsten, som också innefattar riksintresseområden för kulturmiljövården.

• Enligt FVU:s mening är lokaliseringen illa vald även från andra perspektiv och framstår som allmänt lösryckt, utan koppling varken till egentlig landsbygd, stadsdel eller kransort. Exploateringen kommer dessutom att kräva stora investeringar i nödvändig infrastruktur. FVU ställer därför frågan varför inte denna nybebyggelse i stället lokaliseras till en av kransorterna som ett led i inriktningen att successivt utveckla dessa till levande samhällen med boende, verksamheter och basservice.

• Den föreslagna exploateringen innebär en fortsatt utspridning av bebyggelse utan tillgång till närservice, vilket ökar bilåkandet i strid med miljömålen i ÖP 2010. Projektet avviker från ÖP 2010 även genom att en fördjupning av översiktsplanen saknas för området. Därmed finns inte den kunskap som krävs för att veta att projektet inte strider mot angiven inriktning i ÖP, dvs att området ska hållas fritt från bebyggelsetillskott och andra förändringar som kan försvåra en senare ändamålsenlig utbyggnad och/eller bevarande för rekreationsändamål.

FVU:s synpunkter

FVU vill först lyfta fram att det tilltänka bebyggelseområdet ligger i nära anslutning till naturreservatet Hågadalen – Nåsten, inte minst Rödmossen, som har den högsta skyddsklassen inom reservatet. Kommunen har också nyligen invigt en fjärilsstig mellan Rödmosseområdet och det tilltänkta bostadsområdet på Nåsten 1:1. Fjärilsstigen går genom ett område som är ett av de artrikaste i landet vad gäller förekomst av dagfjärilar. Även om det inte går att säga utan ytterligare utredning hur stor risk för känsliga arter som exploateringsförslaget kan innebära måste ändå konstateras, att området oundvikligen blir närområde till den tilltänkta nya bebyggelsen med risk för allmänt slitage. Det är ändå fråga om ett ganska stort tillskott av boende.  En fullständig MKB kan inte avvaras enligt FVU:s mening.

Det saknas knappast exempel inom Uppsala på att trycket kan bli alltför hårt på känsliga närområden till bostadsområden utan att fördenskull avsiktlig vandalisering kan sägas förekomma. Härtill kommer, att en viss privatisering är svår att undvika av gränszonen mellan reservatet och bebyggelsen, den föreslagna ”trädridån” till trots, vilket i sig påverkar reservatet negativt. Trädridån är för övrigt alltför smal. Det kan också bli ett hårt tryck på trädfällning för att få in mera sol i bostadsområdet, varvid området kan komma att exponeras ytterligare mot reservatet.

Det behöver också analyseras hur det går att undvika ökad trafik över Läbybron (1600-tal), nära Lillängens gravfält (äldre järnålder). I det sammanhanget bör understrykas, att även om planområdet formellt ligger utanför riksintresseområdet för kulturmiljön kring Hågahögen (bronsålder) är det ändå beläget i närområdet till en av de viktigaste fornlämningarna i vår historia. Riksintresseavgränsningarna är schematiska och Riksantikvarieämbetet påpekar också i en nyligen upprättad PM ”Riksintressen för kulturmiljövården – Roller och ansvar” (2012-11-08), bl a att ”även åtgärder utanför riksintresseområden kan medföra påverkan på riksintresset och bör beaktas.” FVU anser att även i detta avseende saknas erforderlig analys och beskrivning av konsekvenserna.

Miljöbedömningen i ärendet är således ytterst knapphändig ifråga om effekterna för det skyddade området och enligt FVU:s mening krävs som tidigare anförts en fullständig MKB innan planarbetet kan fortsätta.

Hågadalen – Nåsten är ett välbeläget rekreationsområde för stadsborna. Området har en lantlig karaktär och är idag förhållandevis opåverkat av bebyggelse. Vad gäller den föreslagna tillkommande bebyggelsen som sådan noteras att karaktären knappast är lantlig även om en viss anpassning eftersträvas i utformningen. De familjer som kan förväntas söka sig till området torde ha förväntningar på att leva ungefär som i en villaförort och kommer att ha sin dagliga sysselsättning i stan. Hur det ska gå att infoga en så stor grupp människor på ren landsbygd utan konflikter med lantbrukets berättigade intressen vad gäller djurhållning, gödsling, motorljud från arbetsredskap mm kräver också någon reflexion i planarbetet. Alltför ofta uppstår konflikter pga allergiproblem mm. Den ökade trafiken, som blir följden när många familjer ska resa till och från arbetet och affärerna, barn och ungdomar som ska skjutsas till och från skola, aktiviteter och annat, kan i sin tur innebära störningsmoment för dem som idag är bosatta i en etablerad lantlig miljö. Idag ger landskapet där bebyggelsen planeras ett harmoniskt intryck av småskaligt jordbrukslandskap med en del villor i anslutning till äldre bybebyggelse och skapar därigenom det önskade respektavståndet till naturreservatet Hågadalen Nåsten. Exploatering i större skala här bör inte komma ifråga.

En bostadsbebyggelse av föreslagen karaktär och omfattning innebär behov av nya lösningar för transporter, försörjning av vatten och avlopp mm, särskilt byggande av en helt ny vägförbindelse med rv 55, som dessutom innebär krav på arkeologisk utredning och kanske ytterligare åtgärder. Under samrådstiden har det separata förslag beträffande en ny vägförbindelse, som ärendet hänvisar till, inte stått att finna på kommunens hemsida, vilket i sig understryker behovet av en fullständig MKB, där också effekterna av en vägförbindelse visas och övervägs tillsammans med övriga effekter av den tilltänkta bebyggelsen.

Exploateringen kan med andra ord bli mycket kostsam i ekonomiska termer och frågan bör ställas om inte också priset för intrånget som sådant blir samhällsekonomiskt oproportionerligt högt, även om efterfrågan på bostäder är stor.

FVU är tillskyndare av en utveckling utanför staden i kransorterna för att förstärka dessa och få till stånd levande samhällen för boende och verksamheter och tillräckligt befolkningsunderlag för basservice. Denna, i och för sig ganska stora, bostadsenklav saknar emellertid helt den kopplingen och innebär i stället fortsatt utspridning av bebyggelse på landsbygden. Stadsdelen Stenhagen med skola och dagligvaruhandel mm ligger på andra sidan rv 55, ca 2 km från det tilltänkta nya bostadsområdet, ett avstånd som medför hög bilanvändning. Närmast finns, som sagts, utöver lantbruk mm en viss, äldre villabebyggelse i Nyborg. Det tilltänkta tillskottet av bostäder framstår som lösryckt i ordets alla bemärkelser.

Det anges i planhandlingen att enligt ÖP 2010 ingår planområdet i ett strategiskt område för framtida stadsbyggnad som ska hållas fritt från bebyggelsetillskott och andra förändringar som kan försvåra en senare ändamålsenlig utbyggnad och/eller bevarande för rekreationsändamål. FVU anser att det aktuella projektet helt strider mot denna inriktning i översiktsplanen. Att på detta sätt slänga ut en bebyggelsegrupp kan, på grund av bristande planering av helheten i en eventuell kommande stadsutveckling utmed väg 55, komma att försvåra en senare ändamålsenligt utbyggnad och/eller bevarande för rekreationsändamål, dvs just en sådan situation man enligt översiktsplanen vill undvika.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               Ulla Björkman                    Bengt Jonsell

Ordförande                         Styrelseledamot                  Styrelseledamot

NACKA TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2012-12-07
meddelad i
Nacka Strand
Mål nr P 6473-12
Dok.Id 300625
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Augustendalsvägen
20
08-561 656 00 08-561 657 99 måndag – fredag
E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00
www.nackatingsratt.domstol.se
KLAGANDE
Föreningen Vårda Uppsala, c/o Kristina Berglund, Skeppargatan 80, 1 tr
114 59 Stockholm
MOTPART
Uppsala kommun, 753 75 Uppsala
SAKEN
Detaljplan för Sydöstra Fullerö
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2012-11-07 i ärende nr 403-4440-12, se bilaga 1
_____________
DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen avslår Föreningen Vårda Uppsalas yrkande om
inhibition.
2. Mark- och miljödomstolen undanröjer Länsstyrelsens avvisningsbeslut
beträffande Föreningen Vårda Uppsalas överklagande och återförvisar målet i
den delen till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
_____________
1
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
YRKANDEN M.M.
Föreningen Vårda Uppsala har yrkat att Mark- och miljödomstolen ändrar Länsstyrelsens
beslut att avvisa föreningens överklagande rörande detaljplan för Sydöstra
Fullerö i Uppsala kommun och tillerkänner föreningen talerätt i detaljplaneärendet.
Föreningen har vidare yrkat att Mark- och miljödomstolen inhiberar det överklagade
detaljplanebeslutet.
Till grund för yrkandet i fråga om avvisningsbeslutet har föreningen anfört i det
väsentliga detsamma som framgår av Länsstyrelsens avgörande, men därutöver tilllagt
i huvuddrag följande. Den som uppfattar föreningen som en förening med enbart
estetiska ambitioner har helt feltolkat föreninges syfte. Skyddet för natur och
miljö är enligt föreningens uppfattning oupplösligen förenat med anordnandet av
människans levnads- och kulturmiljö. Tillvaratagandet av miljöskyddsintresset är
alltså inte en sidofråga, utan en huvudfråga för föreningen.
Föreningen har vidare, beträffande yrkandet om inhibition, anfört att det finns en
risk att planproceduren hinner avancera alltför långt om inhibition inte sker innan
föreningen åter får möjlighet att deltaga.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen prövar överklagandet med tillämpning av bl.a.
5 kap. 1 och 2 §§ lagen om mark- och miljödomstolar. Av bestämmelserna kan utläsas
att (i detta fall) ärendelagen är tillämplig processlag vid överklaganden trots att
saken betecknas som mål, och att den förvaltningsmyndighet som först beslutat i
saken (dvs. Uppsala kommun genom kommunfullmäktige) är den enskildes motpart
i målet.
Mark- och miljödomstolen har, med tillämpning av 15 § andra stycket 2 ärendelagen,
funnit att det är onödigt att kommunen ges tillfälle att yttra sig över överklagandet,
som gäller en rent processuell fråga.
Av 5 kap. 4 § lagen om mark- och miljödomstolar följer vidare att avgörande av
saken i målet ska ske genom dom. Så sker nu eftersom saken i det förevarande må-
2
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
let är frågan huruvida Länsstyrelsen har haft grund för att avvisa Föreningen Vårda
Uppsalas överklagande.
TALERÄTTSFRÅGAN
Som Länsstyrelsen har funnit rör överklagandet ett sådant beslut som enligt 13 kap.
6 § ÄPBL får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken
(MB).
Lika med Länsstyrelsen finner Mark- och miljödomstolen att Föreningen Vårda
Uppsala uppfyller kraven i 16 kap. 13 § MB såvitt gäller medlemsantal, verksamhetstid
och organisationsform.
Frågan gäller därmed huruvida föreningen – såsom sägs i 16 kap. 13 § första stycket
1 – har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen.
Mark- och miljödomstolen noterar vid prövningen att Länsstyrelsen synes ha uppfattat
det aktuella stadgandet i MB som att där skulle föreskrivas att den ideella föreningen
eller den juridiska personen har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds-
och miljöskyddsintressen. Så är inte fallet. Det är – enligt lagrummet –
tillräckligt att det huvudsakliga ändamålet är att tillvarata något av de uppräknade
intressena.
Av ändamålsbestämmelsen (1 §) i föreningens stadgar framgår att föreningens mål
är att verka för en god stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel, att den
ska verka för att förnyelse och nya miljöer är förenliga med detta mål och att ”stadens
klassiska miljöer värnas om”. Den redogörelse för sin verksamhet som föreningen
lämnat vid Länsstyrelsen ger också vid handen att föreningen till mycket
stor del engagerat sig i frågor som rör bevarandet av och skyddet för den yttre miljön
i Uppsala kommun, inte bara såvitt gäller innerstaden utan även i kommunen i
stort.
3
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
Det är alltså tydligt att föreningens huvudsakliga ändamål såsom det är uttryckt i
stadgarna också har omfattats av föreningens huvudsakliga verksamhet.
Frågan om föreningens talerätt blir därmed inte så mycket en fråga om det s.k. huvudsaklighetskriteriet
i 13 kap. 16 § (vilket kriterium i och för sig knappast kan sägas
vara helt förenligt med EG-domstolens uttolkning av Art. 10a i rådets direktiv
85/337/EEG av den 27 juni 1985 [MKB-direktivet], se EG-domstolens dom den 15
oktober 2009, p. 44 – 47; domen i nu aktuella delar intagen i NJA 2010 s. 419), utan
snarare en fråga om ändamålet är att tillvarata ”miljöskyddsintressen”, eftersom det
i alla händelser står klart att föreningens ändamål inte är att tillvarata naturskyddsintressen.
Begreppet ”miljöskyddsintresse” är inte närmare definierat i miljöbalken och inte
heller förekommer någon rekommendation rörande bestämning av begreppet i nu
relevanta delar av propositionen till miljöbalken (se prop 1996/97:45, del 1 s. 486
ff. [allmän motivering till miljöorganisationers talerätt] och del 2 s. 212 f. [författningskommentaren
till 16 kap. 13 §]).
Ordet ”miljö” har i allmänt språkbruk ett mycket vitt omfång. I Nationalencyklopedins
ordbok definieras begreppet miljö som ”omgivande förhållanden; särsk. med
tanke på deras inverkan på människor, djur el. växter; ofta om ngn spec. aspekt på
omgivningen”.
En förening som har till ändamål att vårda och bevara omgivningen ur ett kulturperspektiv
måste mot redan den nu angivna bakgrunden rymmas inom lagkravet att
föreningen ska ha ett miljöskyddsintresse.
Viss vägledning torde därutöver kunna hämtas ur MB:s portalparagraf (1 kap. 1 §).
Där sägs att bestämmelserna i balken syftar till att främja en hållbar utveckling som
innebär bl.a. en god miljö samt att balken skall tillämpas så att bl.a. värdefulla natur-
och kulturmiljöer (domstolens kurs.) skyddas och vårdas (se 1 § andra stycket
2). Vidare är det uttryckligen föreskrivet i 6 kap. MB att syftet med en miljökonsekvensbeskrivning
för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de
4
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan
medföra på bl.a. landskap och kulturmiljö. Anledningen till att en miljökonsekvensbeskrivning
över huvud taget ska upprättas är att det kan befaras att åtgärden (i detta
fall detaljplanen) kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varmed alltså avses
bl.a. påverkan på landskap och kulturmiljö.
En förening som har som ett av sina ändamål – och som i detta fall, sitt huvudsakliga
ändamål – att vårda och bevara något som utan tvekan kan beskrivas som kulturmiljön
inom Uppsala ryms har således alldeles klart ett sådant miljöskyddsintresse
som ändamål som bestämmelsen i 16 kap. 13 § MB förutsätter för att föreningen
ska ha rätt att överklaga ett detaljplanebeslut.
Länsstyrelsens beslut att avvisa överklagandet från Föreningen Vårda Uppsala bör
till följd av det sagda undanröjas och målet i den delen visas åter till Länsstyrelsen i
Uppsala län för fortsatt handläggning.
FRÅGAN OM INHIBITION
Detaljplanen får inte genomföras innan den har vunnit laga kraft. Det finns alltså
inte skäl att förbjuda fortsatt verkställighet av Uppsala kommuns beslut att anta detaljplanen.
________________________ _________________________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Åke Söderlind, ordförande, och
tekniska rådet Kristina Littke.
HUR MAN KAN ÖVERKLAGA, se bilaga 2
Överklagande senast den 28 december 2012.
5
NACKA TINGSRÄTT
INKOM: 2012-11-23
MÅLNR: P 6473-12
AKTBIL: 7
Bilaga 1

Bilaga
INFORMATION 1 (1)
www.domstol.se
DV 427, 2008-11
Hur man överklagar – dom i mål som har överklagats till
mark- och miljödomstolen
Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens
dom ska göra detta skriftligen.
Skrivelsen ska skickas eller lämnas till
mark- och miljödomstolen. Överklagandet
prövas av Mark- och miljööverdomstolen
vid Svea hovrätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och
miljödomstolen inom tre veckor från domens
datum. Sista dagen för överklagande finns angiven
på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
Mark- och miljööverdomstolen fordras att
prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen
lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som mark- och miljödomstolen
har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas
går att bedöma riktigheten av det slut som
mark- och miljödomstolen har kommit
till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen
att överklagandet prövas av
högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står
mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt
framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen
varför klaganden anser att
prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande
av mark- och miljödomstolens namn, datum
för domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens
dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd
för att prövningstillstånd ska meddelas,
samt
5. de bevis som åberopas och vad som ska
styrkas med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet.
Till överklagandet ska bifogas lika många kopior
av skrivelsen som det finns motparter i
målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt
antal kopior, framställs de kopior som behövs
på klagandens bekostnad.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och
miljödomstolen. Adress och telefonnummer
finns på första sidan av domen.
Dv 427
Bilaga 2

Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala 2012-08-15

Kära medlemmar!

Uppsalas snabba tillväxt stärker stadens roll som en del av Uppsala – Stockholm – Mälarregionen och skapar goda förutsättningar för att utveckla en attraktiv och långsiktigt hållbar miljö i stad, kransorter och landsbygd. Det är av största vikt att denna tillväxt sker på ett sätt som tar hänsyn till Uppsalas särart.

Uppsala stad förtätas emellertid så kraftigt att detta sker på bekostnad av kvaliteten i stadsmiljön i de nya områdena – solfattiga gator och gårdar och för lite parker och grönska. Samtidigt för många av kransorterna en tynande tillvaro med nedläggning av dagligvarubutiker och annan närservice. Föreningen har i år gett ut en skrift med titeln Utveckla Uppsalas kransorter – goda exempel som inspiration. Detta var också temat för programmet efter årsmötet 2012 i våras. Skriften är en fördjupning av en av de utgångspunkter för fortsatt stadsbyggnad i Uppsala kommun som FVU föreslår i sin folder Åtta principer för en god stadsmiljö – vikten av att utveckla kransorterna till levande samhällen. Med en utbyggnad av dessa orter med fler bostäder och arbetsplatser, god basservice, förbättrad kollektivtrafik och en attraktiv stadsmiljö skulle efterfrågan öka att bosätta sig där. Samtidigt skulle exploateringstrycket minska i Uppsala stad och härigenom möjliggöra en utveckling med måttlig täthet och rikligt med grönska, i den anda som kännetecknar stadsarkitekten Leches attraktiva bostadsområden. (De åtta principerna återfinns på FVU:s hemsida www.vardauppsala.se, se flik ”startsida”).

Tillväxten sker tyvärr också ofta på bekostnad av oersättliga värden. Som exempel kan nämnas detaljplanen för kv. Seminariet med dess för hela landet unika kulturmiljö där ett genomförande av det planerade bostadsprojektet skulle medföra att det kulturhistoriska värdet i denna helhetsmiljö raseras. Ett annat exempel är detaljplanen för Sydöstra Fullerö som med planerade 30000 m² handelsyta, vikingapark och hotell skulle innebära ett hårt ingrepp i det vackra kulturlandskapet i anslutning till Fyrisåns dalgång samt sannolikt också att befintlig närservice i Storvreta slås ut. FVU har överklagat kommunfullmäktiges bägge beslut att anta dessa planer. (Se flik ”skrivelser” på hemsidan).

En annan aktuell fråga är planerna på ett nytt konstmuseum i Uppsala. FVU anordnar under hösten 2012 och våren 2013 en serie föreläsningar under rubriken Nytt eller nygammalt konstmuseum: när, var och hur? Föreningen har bjudit in ett antal föreläsare som kommer att närma sig ämnet från olika utgångspunkter och olika uppfattningar. Även det eventuella innehållet i museet berörs i en föreläsning och i en annan föreläsning får vi får bekanta oss med ett antal nya museer på olika håll i Europa.

Programmet efter årsmötet 2013 kommer också att ägnas åt detta tema. Särskild kallelse kommer i vanlig ordning att skickas ut till årsmötet jämte inbjudan till efterföljande paneldebatt om konstmuseet. Datum för årsmötet är satt till den 25 april.

Detaljerat program för hösten 2012 och våren 2013 på nästa sida! Vi hälsar våra medlemmar varmt välkomna till dessa aktiviteter. Ta gärna med vänner och bekanta!

En riktigt trevlig höst önskas er alla!

PS. För att förenkla administrationen och lätt kunna nå medlemmarna med information och meddelanden är vi tacksamma för uppgift om e-postadress. Glöm inte heller att informera oss om ändrad e-postadress. Meddelas till info@vardauppsala.se eller på tel 018-10 50 46.

Föreläsningsserie hösten 2012 och våren 2013:

NYTT ELLER NYGAMMALT KONSTMUSEUM: NÄR, VAR, HUR?

Hösten 2012

11/10 Elisabeth Fagerstedt, museichef, Uppsala konstmuseum:
Slottet som konstmuseum. Fördelar och nackdelar

25/10 Sten Bernhardsson, kulturchef, Uppsala kommun:
Slottet i ny gestalt blir nytt konstmuseum

Våren 2013

7 /2 Konstnären Anders Rönnlund, tf ordförande i Konstens Hus Nu:
Varför Uppsala bör bygga ett nytt hus för konsten

21/2 Daniel Werkmäster, konsthallschef, Norrtälje: Smultron i Uppsalas
konstträdgård. En presentation av konstsamlingar i Uppsala

7/3 Lars Lambert, författare, kulturdebattör mm:
Fem eller femtio favoriter bland Europas konstmuseer

Tid: Kl 18.30 – 19.30.
Lokal: Stadsbiblioteket, Kerstin Ekman-salen. Hiss t h, 1 tr.
Inträde: Avgift per föreläsning: medlemmar 40 kr, icke medlemmar 60 kr.*

Årsmöte 2013 och efterföljande paneldebatt

25 april Årsmöte. Därefter: Hur kan konstmuseifrågan bäst lösas?
Paneldebatt med inbjudna inledare samt inbjudna intressenter i publiken.
Debattledare: Mats Törngren, journalist

Tid: Årsmöte kl 17.30 – 18.00
Paneldebatt kl 18.00 – 19.30. Ingen inträdesavgift.

Lokal: Stadsbiblioteket, Kerstin Ekman-salen. Hiss t h, 1 tr.

*Pga lokal- och annonskostnader har vi tyvärr nödgats höja inträdesavgiften något.

Protokoll för årsmöte 2012

Föreningen Vårda Uppsala PROTOKOLL fört vid årsmötet
den 19 april 2012 i Stadsbiblioteket,
Kerstin Ekmansalen.

§ 1. Årsmötets öppnande. PO Sporrong valdes till ordförande och Kristina Berglund till protokollförare. Ordföranden hälsade välkommen.

§ 2. Val av justeringsmän. Till justeringsmän valdes Ann-Christine Lindblom och Peter Söderbaum.

§ 3. Utlysning av mötet. Konstaterades att mötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.

§ 4. Verksamhetsberättelse. Styrelsens verksamhetsberättelse hade bifogats kallelsen till årsmötet. Verksamheten under det gångna året beskrevs: Firandet av föreningens 50-årsjubileum och med anledning därav utgivning av boken ”Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala”, utgivning av foldern ”Åtta principer för en god stadsmiljö” jämte tre seminarier på detta tema, föreläsningsserien under rubriken “Uppsala – stad med anor och ståtliga hus” som avslutades våren 2011, föreläsningsserien ”Uppsala: Glimtar av historia och blickar mot framtiden” som påbörjades hösten 2011 samt 30 remissyttranden i planärenden. Verksamhetsberättelsen godkändes.

§ 5. Revisorernas berättelse. Ordföranden föredrog revisionsberättelsen. Resultat- och balansräkningen för år 2011 godkändes.

§ 6. Ansvarsfrihet för styrelsen. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011.

§ 7. Val av ordförande. Kristina Berglund valdes till ordförande för föreningen, tillika styrelsens ordförande.

Kristina Berglund framförde föreningens tack till avgående ordföranden PO Sporrong för hans goda ordförandeskap som präglats av ett stort engagemang, breda kunskaper och en hög ambition att åstadkomma en attraktiv stadsmiljö.

§ 8. Val av ledamöter. Valberedningens ordförande anförde att Thomas Nybrant och Isabelle Petersson har meddelat att de avgår ur styrelsen. Ledamöter som omvaldes: Kristina Berglund, Sten Åke Bylund, Kristina Dahlberg, Bengt Jonsell, Wibjörn Karlén, Finn Landegren, Anders Lönnqvist, Anna Nilsén, PO Sporrong, Liliane Taube, Mats Wahlberg, Henrik Widmark och Sven Georg Zeitler. Nya ledamöter som invaldes enligt valberedningens förslag: Carl Erik Bergold och Ulla Björkman.

Ordföranden framförde ett tack till de avgående ledamöterna Thomas Nybrant och Isabelle Petersson för deras insatser.

§ 9. Val av revisorer. Revisorerna Torsten Lidberg och Ann-Christine Lindblom samt suppleanterna Gunnar Ekman och Anna Hultquist omvaldes.

§ 10. Utseende av valberedning. Till ledamöter i valberedningen omvaldes Anders Lönnqvist, Anna Nilsén och Elisabeth Zdansky med Anna Nilsén som sammankallande.

§ 11. Fastställande av årsavgift. Årsavgiften föreslogs oförändrad och fastställdes till 125 kr för enskild person med tillägg 25 kr för annan familjemedlem.

§ 12. Inkomna motioner. Inga motioner hade inkommit till årsmötet.

§ 13. Övriga frågor. Inga övriga frågor togs upp.

§ 14. Ordföranden förklarade årsmötet avslutat.

Vid protokollet Justeras

…………………………….. ……………………………….. …………………………….
Kristina Berglund Ann-Christine Lindblom Peter Söderbaum

Kallelse till årsmötet 2012
Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte äger rum torsdagen den 19 april kl 17.30 (precis) i Stadsbiblioteket,
Ekmansalen. Årsmötet beräknas vara avslutat ca kl 18.00.
Dagordning för årsmötet
1. Val av ordförande och protokollförare vid mötet.
2. Val av två justeringsmän.
3. Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.
4. Styrelsens verksamhetsberättelse.
5. Revisorernas berättelse.
6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
7. Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.
8. Val av ledamöter i styrelsen.
9. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.
10. Utseende av valberedning.
11. Fastställande av årsavgiften.
12. Behandling av inkomna motioner.
13. Övriga frågor.

I anslutning till årsmötet utdelas föreningens diplom för förtjänstfulla insatser för stadsmiljön till en mycket välförtjänt mottagare.

Inbjudan till program efter årsmötet – Utveckla Uppsalas kransorter!
Direkt efter årsmötet inbjuds medlemmarna till en offentlig diskussion med inbjudna politiker m fl, som beräknas starta kl 18 precis och pågå till kl 19.30. Syftet är att att propagera för en satsning på kransorterna. Goda kommunikationer, god service samt varierade och trivsamma boendemiljöer i några av dessa orter skulle utan tvivel kunna lätta på det krav på förtätning av stadsmiljön i Uppsala som för närvarande råder och förhoppningsvis stoppa utbyggnad på slätten med dess värdefulla jordbruksmark. Det gäller att få våra styrande att inse detta. Föreningen firade sitt 50-årsjubileum med en markering i denna anda genom broschyren: ”Åtta principer för en god stadsmiljö”, där den sjätte principen lyder: Utveckla kransorterna till levande samhällen

Det är lika angeläget med god stadsmiljö i kransorten som i staden. I stället för spritt byggande på landsbygden och på jordbruksmark bör bebyggelsen i första hand koncentreras till kransorterna. En blandning av bostadstyper innebär att efterfrågan från olika hushåll kan tillgodoses. Arbetsplatser, gärna i form av företagsbyar, kan med fördel lokaliseras till kransorterna. Med mer service, fler aktiviteter och snabba pendlingsresor till Uppsala får
orterna ökad attraktivitet. Låt gärna trädgårdsstadens principer inspirera. Seminariet inleds med en presentation av goda exempel som skulle kunna inspirera till att utveckla livskraftiga och attraktiva kransorter. Därefter ges tillfälle till diskussion för inbjudna politiker och föreningens medlemmar.
Missa inte detta tillfälle – Varmt välkomna!

Program för våren 2012
Uppsala: glimtar av historia och blickar mot framtiden
Höstens föreläsningsserie fortsätter under våren.

23 februari Ingemar Ehlin, arkitekturskribent och bibliotekarie
Uppsala universitet bygger: en arkitektonisk exposé

8 mars Gunnar Lund, uppsalaföretagare
Om Petterslund på 40- och 50-talen: Miljö och människor

22 mars Elsie Johansson, författare
Uppsala öster om ån – tankar, minnen

Tid: Kl. 18.30 – 19.30 för samtliga föreläsningar.
Lokal: Stadsbiblioteket, Ekmansalen.
Inträde: Avgift per föreläsning: för medlemmar 30 kr, för icke medlemmar 60 kr.

PS: Det under hösten inställda programmet med Roland Agius, titulerat Ångkvarnen: ett stycke kulturhistoria, skall förhoppningsvis kunna anordnas innan detta år tar slut. Håll utkik efter det i UNT under Föreningsnytt.

Medlemskap
Föreningen Vårda Uppsala värnar om att fortsatt stadsutveckling skall ske på ett sätt som innebär att en god stadsmiljö främjas samt att den klassiska uppsalamiljön och stadens speciella karaktär bevaras. Föreningen verkar i detta syfte genom att skriva remissyttranden i planfrågor, ordna föreläsningar, debatter och utflykter samt genom att skriva artiklar och utge böcker. I vår utåtriktade verksamhet har vi glädjen att träffa våra medlemmar och vi hoppas att alltfler vill stödja vår verksamhet. Hjälp oss gärna att intressera fler uppsalabor och andra att bli medlemmar!

Medlemskap tecknas genom inbetalning av årsavgiften på plusgiro 36700-3. Avgiften är oförändrad 125 kr samt 25 kr för ytterligare familjemedlem. Ange namn, adress samt ”medlem” på inbetalningskortet.
Meddela också gärna e-postadress till anders.lonnqvist@telia.com.

Verksamhetsberättelse
Styrelse: PO Sporrong (ordförande), Kristina Berglund, Sten Åke Bylund,
Kristina Dahlberg, Ingemar Ehlin, Bengt Jonsell, Wibjörn Karlén, Finn Landegren, Anders Lönnqvist, Anna Nilsén,
Thomas Nybrant, Isabelle Petersson, Liliane Taube, Mats Wahlberg, Henrik Widmark och Sven Georg Zeitler.
Revisorer: Torsten Lidberg och Kia Lindblom. Suppleanter: Gunnar Ekman och Anna Hultquist.
Valberedning: Anna Nilsén (sammankallande), Anders Lönnqvist och Elisabeth Zdansky.
Arkivarie: Lars Otto Berg.
Styrelsen har sammanträtt tio gånger under verksamhetsåret.

Utåtriktad verksamhet
50-årsjubileum. Föreningen firade 50-årsjubileum 2011. Efter årsmötet den 28 april redovisades ”Åtta principer för en god stadsmiljö” som var ett tema under jubileumsåret.

Föreningens diplom avseende värdefulla insatser för Uppsalas stadsmiljö överlämnades till MIAB FÖRVALTNING AB. Företaget representerades av Anna-Stina Johansson som efter mottagandet av diplomet redovisade ett urval av de objekt som MIAB äger och förvaltar. Kvällen avslutades med en jubileumssupé. Både årsmöte och supé kunde tack vare Bondkyrko hembygdsförenings generositet äga rum i den vackra och för ändamålet idealiska Stabby prästgård. Vädrets makter var föreningen gunstiga och ställde upp med sol, värme och
fågelsång.

Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala.
Med anledning av 50-årsjubileet gav föreningen ut en bok med denna titel. I boken diskuteras många olika aspekter av stadsbyggandet med fokus på en framtida attraktiv och långsiktigt hållbar stadsbygd. När boken kom ut inbjöd föreningen till pressrelease.

Seminarier. Föreningen inbjöd till seminarier på temat ”Åtta principer för en god stadsmiljö”; den 31 mars inbjöds arkitekter, den 27 september inbjöds föreningens medlemmar och den 8 november inbjöds byggföretag. Dessa seminarier fortsätter under 2012. Föreningen inbjöd politiker, medlemmar och övriga uppsalabor till ett seminarium den 3 november om förslaget till dpl för kv Seminariet.

Uppsala – stad med anor och ståtliga hus. Föreläsningsserie hösten 2010 – våren 2011.

To 10 februari Överbibliotekarie Ulf Göranson: Carolina Rediviva – dam med förflutet.
To 3 mars Museichef Ing-Marie Munktell: Gustavianum – monument med anrik historia
To 17 mars Akademiledamot Per Ström: Alma mater och dess boningar genom tiderna
Uppsala: glimtar av historia och blickar mot framtiden. Föreläsningsserie hösten 2011 – våren 2012.
13 oktober Bengt Andrén, stadsbyggnadsdirektör: Uppsala, stad med potential

Skrivelser. Föreningen har under året avgivit totalt 30 remissyttranden och skrivelser till kommunen:
2011-01-20 ang. dpl för Gottsunda och Ultuna, ny trafikförbindelse. Samråd.
2011-01-26 ang. dpl för Studentbostäder i kv Blåsenhus. Samråd.
2011-01-26 ang. dpl för Kv Gimo. Utställning.
2011-02-17 ang. ob för Rasbokils kyrkomiljö och del av Helgeby. Samråd.
2011-02-17 ang. föruts. för nybyggnad för Uppsala universitet i korsningen Dag Hammarskjölds v/Norbyv.
2011-02-17 ang. dpl för Migo, Kvarntorget. Samråd.
2011-03-24 ang. dpl för Bälinge-Nyvla 11:3. Programsamråd.
2011-03-25 ang. förslag till naturreservat för Årike-Fyris. Remiss.
2011-04-20 ang. planprogram / markanvisning för Östra Sala backe.
2011-06-06 ang. fördjupning av ÖP för Storvreta. Utställning.
2011-06-06 ang. dpl för Östra Fyrislund del 2. Samråd
2011-06-06 ang. dpl för kv Varpen och Spolen. Utställning.
2011-06-15 ang. dpl för Gottsunda och Ultuna, ny trafikförbindelse. Utställning.
2011-06-23 ang. dpl för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Samråd.
2011-06-24 ang. ansökan till Lst om byggnadsminnesförklaring för kv Seminariet.
2011-06-30 ang. dpl för Migo, Kvarntorget. Utställning.
2011-06-30 ang. dpl för kv Blåsenhus, delområde 6. Samråd.
2011-07-03 ang. dpl för S:t Olofsgatans och S:t Persgatans planskilda järnvägskorsningar. Samråd.
2011-07-03 ang. dpl för kv Stenbrottet, Kåbo 42:1. Samråd.
2011-08-23 ang. dpl för Lytta 5:1. Samråd.
2011-09-01 ang. dpl för kv Leopold. Samråd.
2011-09-22 ang. ianspåktagande av kajen i Uppsala hamn för serveringsändamål.
2011-09-25 ang. förslag till vindbruksplan för Uppsala kommun. Tematiskt tillägg till ÖP. Samråd.
2011-09-28 ang. dpl för del av Årsta 11:13, kv Brysselkålen. Samråd.
2011-10-30 ang. dpl för Danmarks-Kumla. Samråd.
2011-10-30 ang. dpl för del av Hovstallängen. Samråd.
2011-11-10 ang. kv Seminariet till kommunfullmäktige.
2011-11-14 ang. dpl för kv Seminariet. Utställning.
2011-11-17 ang. dpl för Sydöstra Fullerö. Utställning.
2011-12-07 ang dpl för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Dnr 2009/20031-1. Utställning.
Skrivelserna finns tillgängliga på föreningens hemsida: www.vardauppsala.se