Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala
Föreningen Vårda Uppsalas bok Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala utkom den 25 november 2011 och kan beställas via Föreningen Vårda Uppsala på adressen info@vardauppsala.se eller per telefon 018-10 50 46.
____________________________________________________________________________________________________________
A t t p l a n e r a f ö r 2 0 0 0 – t a l e t – e x e m p l e t U p p s a l a
.
2011 utkom lagom till föreningens 40-årsjubileum Föreningen Vårda Uppsalas andra bok om stadsmiljön i Uppsala: Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala.
Boken är skriven av sakkunniga författare, rikt illustrerad i färg och har ett påkostat yttre. Det är för dem som intresserar sig för stadsmiljön och dess utveckling men också för dem som ansvarar för hur den formas i framtiden. Den finns fortfarande i lager och kan förvärvas genom hänvändelse till redaktören, tel 018-10 50 46 eller via föreningens infoadress: info@vardauppsala.se
.
INNEHÅLL
Anna Nilsén: Inledning
Kristina Berglund: Stadsbygd för framtiden
Lars Bagge: Spår och åter spår: Framtidens trafiklösningar i Uppsala
med kransorter
Johan Dellbeck: Att bevara för framtiden:
Bevarandefrågan i ljuset av erfarenheterna från det gångna seklet
Sven Georg Zeitler: Att formge staden – några reflexioner
Ingmar Messing: Uppsalaslätten i ett framtidsperspektiv
Henrik Widmark: Vision och verklighet:
Om tradition och innovation i synen på framtidens Uppsala
Bengt Jonsell: Grönyta mer än stadslunga: Kulturella och botaniska aspekter
på Uppsala
Kristina Dahlberg: Konstpromenad i Uppsala
Mats Wahlberg: Uppsalas kvartersnamn – ett kulturarv värt att vårda.
(inkl tio kartor över kvarteren med namnen utsatta)
Referenser
Register
Appendix med förteckning över de växter som nämns iartikeln Grönyta mer än stadslunga
Presentation av författarna
FÖRFATTARNA:
Lars Bagge (1944–2010), docent. forskare och konsult inom samhälls- och trafikplanering. Har bl a varit verksam som projektledare vid KTH och VTI, plan- och forskningsingenjör vid Lars Beskow Arkitektkontor AB, Stockholm samt anlitats som konsult vid Uppsala kommun och Banverket. Övrigt: Ordförande i Föreningen Vårda Uppsala (2009–10) och i Svenska spårvägssällskapets Uppsalaavdelning (2000). Har bl a författat Installation av Light Rail i Uppsala, VTI-notat 16-2000. (2000) och Framtida resmönster i Uppsala. Upplands lokaltrafik i flera omgångar, senast från 2006–.
Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA.
Utbildning: KTH, Konsthögskolans arkitekturskola, Nordiska Institutet för samhällsplanering samt konstvetenskap 60 p. Fd stadsarkitekt i Vallentuna, dessförinnan planchef i Täby, ledamot av Stadsmiljörådet 2000-2003. Publikationer: Hela staden – från mellanrum till stadsrum (2004), medförfattare John Sjöström och Birger Åström. Plan för byggd miljö, artikel i Bebyggelsehistoriskt tidskrift nr 55 (2008).
Kristina Dahlberg, arkitekt SAR/MSA, utbildad vid KTH (examen 1989) samt KKH (1986–87), fil kand i konstvetenskap, arkeologi och etnologi. Lärare vid SLU (1981), egen verksamhet. Medverkat i Polacksbacken och dess bebyggelse: från mötesplats till kasernområde (1982) samt skrivit uppsatsen ”Från mötesplats till campus” i boken Uppsala – då, nu och i framtiden (2004).
Johan Dellbeck byggnadsantikvarie på Bjerking AB i Uppsala. 1998-2009, tidigare vid Upplandsmuseet. Johan Dellbeck är utbildad vid Uppsala universitet och har en fil. kand. i konstvetenskap och etnologi. 1996-97 genomgick han Konsthögskolans arkitekturskola, avdelningen för restaureringskonst, i Stockholm. Han har bland annat medverkat med artiklar om stadsplanering och arkitektur i Uppsala i Upplandsmuseets årsbok Uppland 1990 och 2009 samt i boken Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala 2002.
Bengt Jonsell, professor Bergianus emeritus, föreståndare för Bergianska trädgården i Stockholm 1983 – 2002. Fil. dr och docent vid Uppsala universitet 1968. Omfattande författarskap i växtsystematik och växtgeografi samt i vetenskaps- och personhistoria, framför allt om Linné och dennes lärjungar.
Ingmar Messing, professor i markvetenskap. Agr dr. Utbildning: SLU (Agronom mark/växt 1981, disputation1993, docent 1998, professor 2004). Anställd på SLU sedan 1981. Forskning och undervisning med inriktning mot markfysikaliska processer och tillstånd av betydelse för uthållig markanvändning. Avhandling: Saturated and near-saturated hydraulic conductivity in clay soils (1993). Artiklar i dagspressen om behovet att undvika exploatering av åkermark för byggnadsändamål med tanke på dess betydelse i ett framtidsperspektiv.
Mats Wahlberg, fil dr 1988, docent, forskningschef vid SOFI (Institutet för bl a namnforskning). Omfattande författarskap inom namnforskning, bl a Gatunamnen i Uppsala (1994).
Henrik Widmark, fil dr i konstvetenskap 200x. Högskolelektor i konstvetenskap vid Högskolan på Gotland. Skrifter i urval: Föreställningar om den urbana världen. Identitetsaspekter i svensk stadsbild 1903-1955 med exemplet Helsingborg (Akad avh) Uppsala 2007, “Contested Spaces of Novelty and Heritage. Representing and Building New Universities in Post-war Britain and Sweden”, Finnish Quarterly for the History of Technology, 2/08 “Space, Materiality and the Politics of Leaving. Church of Sweden and Rosengård´s Social Segregation”, For the sake of the world: Theology, politics and the identity of the church, Eugene OR 2009.
Sven Georg Zeitler, FK, arkitekt SAR/MSA, verksam som arkitekt i Uppsala sedan 1977, numera inom Tengbom AB. Publikationer: “Gösta Wikforss – engagemang och realism” i Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala, “Normfritt byggande” (tillsammans med Örjan Wikforss) i Byggforskningens rapport R32:1986.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
TIDIGARE PUBLIKATIONER
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Föreningen Vårda Uppsalas bok
UPPSALA – DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN
ger en överblick av de faktorer bakåt i tiden som präglat det som idag är Uppsala. Den beskriver dessutom samtidens Uppsala, i synnerhet läget på utbyggnadsfronten samt ger en första skiss till hur den framtida utbyggnaden bör ske. Boken utkom 8 november 2004. Recension av boken finns att läsa i Upsala Nya Tidning, 24 december 2004, sid 16.
Bokens upplaga går mot sitt slut men distribueras ännu av Föreningen Vårda Uppsala och kan beställas på följande telefonnummer 018-10 50 46 (också fax).
Totalt innehåller boken elva artiklar. Den är trådhäftad och inbunden samt omfattar 192 sidor, rikt illustrerade med bilder i både färg och svart-vitt. Ett detaljerat register avslutar boken.
Utförligare information om boken via e-post info@vardauppsala.se eller på tel 018-10 50 46.
UTDRAG UR UNT:S RECENSION (recensent Bo-Ingvar Kollberg):
“Det är en förnämlig grundbok för alla intresserade av Uppsalas förflutna och stadens framtid som Föreningen Vårda Uppsala givit ut i dagarna. Här finns användbara basfakta att ta del av men också åtskilligt som väcker läsarens oppositionslusta…”
“Den börjar nämligen med rena deckaranslaget. Och den som fått stå fadder för öppningen är ingen mindre än kriminaldrottningen Ruth Rendell.[– – –] Nu är det dock ingen thriller Föreningen Vårda Uppsala givit ut. Snarare är dess färdriktning att vara ett diskussionsinlägg och skapa opinion. Men med det syftet har den ändå förutsättningar att väcka känslor som en riktig äventyrsbok.”
FRÅN BAKSIDESTEXTEN:
Uppsala – då, nu och i framtiden är den andra publikationen som Föreningen Vårda Uppsala ger ut. I boken ”20 år med Föreningen Vårda Uppsala” 1961–1981 (1981), gjordes en återblick på föreningens grundande och dittillsvarande verksamhet. Den nu aktuella boken vill genom tillbakablickar på stadens historia och studium av samtiden uppfånga de drag som är karakteristiska för Uppsala och som bör värnas om för framtiden. Tecken i tiden tyder på att en 60-talsliknande situation är på väg att återkomma. En tilltagande efterfrågan tenderar att skjuta i bakgrunden de dyrt förvärvade lärdomarna från 1960- ocH 70-talen, då en stor del av stadens äldre bebyggelse revs för att bereda plats för den anonyma arkitektur, som sedan dess präglar så många svenska stadskärnor. Kontinuiteten bakåt i tiden försvann så gott som helt i vissa stadsdelar. Idag är inte bara delar av kvarvarande äldre bebyggelsen ånyo i farozonen. Så är i viss mån också stadens lungor, parkmark och enstaka flikar av oplanerad natur samt – inte minst – omgivande slättland och grönbälten. Föreningen Vårda Uppsala har länge efterlyst en översiktlig utbyggnads- och trafikplan för hela kommunen, och därmed möjlighet till ett mera planerat byggande med stadens interessanta historia och dess kulturminnen i fokus.
__________________________________________________________________
20 ÅR MED FÖRENINGEN VÅRDA UPPSALA
Den som är intresserad av att veta mer om Föreningen Vårda Uppsala och dess grundande samt dess verksamhet under de första tjugo åren kan rekommenderas att läsa föreningens första publikation, som hade titeln “20 år med Föreningen Vårda Uppsala”. Boken är häftad och omfattar 84 sidor. Den innehåller, förutom upplysningar om föreningen, artiklar om Järnbron, f d Humanistcentrum, Saluhallen, Villa Åsen och Politiska knuten m fl uppsalamiljöer. Upplagan är slutsåld. Boken kan dock lånas på bibliotek.