Författararkiv: Maria Wold-Troell

Sydöstra staden är fel planerad

Publicerat av
1

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anser att kommunfullmäktige ska säga nej till och återremittera den fördjupade översiktsplanen för sydöstra staden. Skälen är att bebyggelsen är för omfattande, att den nya stationen bör flyttas söderut och låsningen av planen till fyrspårsavtalet.

Sydöstra staden är för tät. Planeringen har fastnat i den felaktiga föreställningen att tätt och högt byggande är den enda lösningen för en hållbar stad genom att ge underlag för spårväg. Planeringen bortser från att höga hus ger skugga och blåst samt att tät bebyggelse ofta leder till integrations- och hälsoproblem. En trivsam stadsmiljö behöver en mer småskalig och tryggare gatumiljö med öppna grönytor och platser. Det är inte enbart en gata med bostäder och mycket kollektivtrafik som skapar ett socialt liv, det är verksamheter, butiker, kaféer mm. Höga bostadshus med direktutgång till genomfartsgator bidrar inte heller till den trygga och trivsamma stadsmiljö som planeringen har som mål. Bebyggelsen vid Råbyleden är ett bland flera avskräckande exempel.

FVU har tidigare föreslagit att den nya stadsdelen istället bör byggas som ett traditionellt stationssamhälle kring en sydligare lokaliserad station. Där är nivåförhållandena mer gynnsamma och där kan stationen ges en koppling till verksamhetsområdet och trafikplatsen vid E4. Uppsalas planer påverkar även Knivstas planer för byggande till följd av fyrspårsavtalet. Om Knivsta och Uppsala ännu varit en kommun hade planerna sannolikt sett annorlunda ut. Ett omtag av hela planeringen med en mellankommunal samverkan vore därför högst rimligt.

Planens låsning till fyrspårsavtalet har minskat möjligheten till påverkan av planerna vid samråd. Plan- och bygglagen har utformats så att alla berörda ska garanteras möjligheter till inflytande över en plans innehåll och utformning. Skickligt genomförda samrådsprocesser, med lyhördhet för det som framförs, leder till ett bättre stadsbyggande och en större acceptans för det som byggs. Dessa möjligheter försvinner när alla synpunkter på planens omfattning, innehåll och lösningar avfärdas med hänvisning till fyrspårsavtalet. Då återstår endast att försöka påverka genom att överklaga, vilket är ett trubbigt instrument.

Tillsammans med osäkerheten kring den statliga finansieringen av fyrspårsavtalet borde bristen på demokratisk hantering vara skäl nog för en omprövning av den fördjupade översiktsplanen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                     Mats Börjesson

Ordförande                            Styrelseledamot

Yttrande över planbeskrivning Detaljplan för Rickomberga 9:5. Diarienummer PBN 2016- 001640

Publicerat av
Svara

21-11-26

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubr. remiss anföra följande:

Planens syfte: Att möjliggöra bygge av 25 radhus (upp till 3 våningar), utformat ”så att de möter gaturummet på ett intressant och respektfullt sätt.”

Förutsättningar

I planbeskrivningen framhålls att planen inte reglerar bostadstyp eller exakt placering utan möjliggör andra alternativ. Angivet förslag förutsätts dock skall komma till utförande. Bostäderna ses då till sin typ ”tillföra stadsliv och arkitektoniska kvaliteter” åt området.

Valet av byggnadssätt som medges kan innebära en stark förtätning. Radhustypen kan inte heller i någon stor utsträckning bidra till en mer blandad befolkning i området, varken gällande ålder eller inkomstnivå.

Den föreslagna byggnadsplatsen är dock ytterst attraktiv, ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö, i lugnt och centrumnära läge med direkt tillgång till naturområde och friluftsmark och stort utbud av service på gång- eller cykelavstånd. Förslaget handlar om lokalisering av enfamiljshus, s.k. ”stadsradhus” som ger optimal plats- och planlösning på begränsad tomtplats. Förutsättningen är en långsmal byggnadstomt, i sluttningsläge mot öster. Tomten är begränsad av lokalgata och naturmark vid en brant, där husraderna och kvartersgatan tar en stor yta i anspråk. Det lämnar minimalt utrymme för frirum vid bostaden. De mot gatan snedställda huskropparna har en smal spalt förgårdsmark med bakre husraden förskjuten mot tomtgränsen direkt mot en bergsvägg. Det ger få solbelysta uteplatser, särskilt på terrasserna på den tredje våningen. Planen ger en beskrivning som också belyser bristen på ljusstudier i planhanteringen. En trängd kvartersordning och en bebyggelse att likna vid industristadens beryktade ”back-to-back-houses”. I planbeskrivningen- en byggnadsordning som sägs utgå från och ”tar fasta på omgivande trähusbebyggelse”. Frågan är då hur planförfattarna sett och uppfattat platsen?

Trähus, två äldre fastigheter, förekommer i kvarter bortom Geijersgatan, utan koppling till gaturummet kring Hildur Ottelins väg. Här finns tomter med villor och flerfamiljshus från skilda skeden, 1920-talet och framåt. En heterogen bebyggelsegrupp med ett gemensamt tema, fasader i sten eller puts.

Slutsats:

Den föreslagna nybebyggelsen kommer att bli främmande på platsen. Inte bara med materialvalet. Det gäller hela byggnadsordningen. På en begränsad yta placeras uniforma hus, tätt ställda och för högt uppdrivna, närmast med stenstadsreferens. En anakronism i Rickomberga, detta lågmälda egnahemssamhälle. Trängsel hotar också gaturummen. Målgruppen, rimligtvis hushåll med tillgång till bil hänvisas till förstadsgator med bredd anpassad i huvudsak för gång och cykeltrafik.

FVU: s synpunkter:

FVU motsätter sig inte nybyggnad på platsen men hävdar det som Kommunens Arkitekturpolicy föreskriver: Varje byggprojekt måste utgå från den befintliga miljön och de kvaliteter som är värdefulla och möjliga att bevara. I detta fall ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö på en tomt med sluttningsläge mot öster nedanför en hög bevuxen bergsklack. En plats med dåligt ljusinfall särskilt årstiden mellan höst- och vårdagjämning. Planförslaget sätter byggnadsvolym framför bostadskvalitet. Den föreslagna exploatergsgraden är för hög.

FVU föreslår en lägre exploatering med bebyggelse som tar fasta på befintliga ljus- och terrängförhållanden. Vårt förslag är en friare gruppering av huskroppar i ett mer varierat utförande, lägenhetshus, ”stadsvillor” och längor med volym 2-2,5 våningar och med plan som tillåter bostäder i skiftande storlek och med sättning som bildar gårdsrum. Det är ett bebyggelsemönster som anknyter till variationen i det ursprungliga Rickomberga och som bidrar det som här eftersträvas, en social hållbarhet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Carl Erik Bergold Styrelseledamot
Per Hedfors Styrelseledamot