2026-05-08
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Avstyrkan
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avstyrker rubricerade förslag till detaljplan och förordar att planarbetet avbryts tills det finns ett tydligt identifierat behov av att utöka vårdverksamheten vid sjukhuset.
FVU:s skäl och kommentarer
Planens syfte
FVU ser i princip positivt på en utökning av vårdverksamheten vid Epidemisjukhuset. Av planen framgår dock inte vad denna vårdverksamhet ska bestå av och inte heller vilken omfattning den ska ha. Det går därför inte att bedöma vilka krav som bör ställas i detaljplanen och inte heller om det är rimligt att utöka bruttoarean från dagens 17 000 kvm till 28 000 kvm. Vid kontakt med Region Uppsala framkommer att planens syfte är att möjliggöra en markreserv för ett framtida vårdbehov, men att det för närvarande inte finns några konkreta planer på vilken verksamhet som ska svara upp mot detta vårdbehov.
Eftersom det inte går att bedöma vilken samhällsnytta en utbyggnad av sjukhuset skulle ge, är det inte heller möjligt att bedöma skäligheten i de rivningar som planen förutsätter. Fastigheten ligger inom riksintresset för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (Uppsala stad C 40 A), vilket innebär att varje rivning noga måste vägas mot den nytta som kan vinnas.
Planens skala
Den plan som gäller idag, Stadsplan för kvarteret Epidemisjukhuset (akt. 0380–271), fastställd 1965, tillåter en högsta byggnadshöjd på 16,6 m över marken. Det beräknades på sin tid motsvara en femvåningsbyggnad. Eftersom dagens högsta hus på området, hus C, endast består av fyra våningar plus ett sadeltak, är det rimligt att anta att nockhöjden på detta hus ligger något under den högsta tillåtna höjden på 16,6 m.
Den nu framlagda detaljplanen öppnar för att öka den högsta byggnadshöjden till 26 m över marken, vilket är en avsevärd skillnad. Tillsammans med dubbla korridorer, vilket beräknas medföra en 25 m bred byggnad, möjliggör planen därmed för en ny och väsentligt större skala i kvarteret, vilket FVU tar bestämt avstånd från. En så hög och bred byggnad skulle bryta mot flera av de riktlinjer för ny bebyggelse som anges i Plan för innerstaden, som exempelvis att nya byggnader ska anpassas till omgivande, befintliga byggnader, att de ska utveckla kulturmiljön och utgå från områdets karaktär. Plana tak bör därför undvikas.
Skalan på ny bebyggelse bör, enligt FVU:s uppfattning, inte i första hand stämmas av mot bebyggelsen på andra sidan S:t Johannesgatan, utan mot bebyggelsen på Epidemisjukhusets eget område och mot kyrkogården. Dagens högsta tillåtna byggnadshöjd på 16,6 m bör därför gälla även fortsättningsvis. Att kravet på installationer i dagens sjukhusbyggnader ofta kräver högre våningshöjder bör inte ses som en godtagbar anledning att överskrida denna höjd.
Ett positivt inslag i planen är att den syftar till att bevara sjukhusets äldsta byggnad, det gamla Epidemisjukhuset från början av 1900-talet, och att dessutom belägga huset med rivningsförbud. Byggnaden har tidigare haft en central funktion och placering i området. Tyvärr innebär planförslaget att byggnaden kommer att få ett undanskymt läge bakom nya byggnader som är betydligt mer voluminösa och dominanta.
Vad beträffar sjukhusets befintliga bebyggelse i övrigt anser FVU att man generellt bör låta bedömningarna och rekommendationerna i Nyréns kulturmiljöutredning vara vägledande vid en eventuell framtida utbyggnad av sjukhuset. Strävan att bevara stadens årsringar i form av kulturhistoriskt värdefull och intressant bebyggelse bör i alla sammanhang betraktas som central när Uppsala växer och byggs om.
Planens struktur och utemiljö
Epidemisjukhuset var i början av 1900-talet ett småskaligt sjukhus i en lummig och välordnad parkmiljö. Successiva utbyggnader har därefter gjorts på parkmiljöns bekostnad. Idag består stora delar av marken av hårdgjorda ytor för trafik och parkering. Av parken återstår fragment i en splittrad struktur. Inslagen är ändå viktiga för förståelsen av områdets kulturhistoriska värden och för trivseln på gårdarna.
I planen beskrivs Region Uppsalas vision för hur sjukhuset ska utvecklas i tre olika delmål:
Mål 1: En flexibel, effektiv, robust och framtidssäkrad vård.
Mål 2: En välkomnande, tillgänglig och lättorienterad vård med människor och grönska i fokus.
Mål 3: En utformning som tar särskild hänsyn till grönska, kulturvärden och den mänskliga skalan i området.
Det är lovvärda ambitioner, som vi dock tror kommer att bli svåra att uppfylla, särskilt när det gäller utemiljön. Den storskaliga bebyggelse man vill öppna för kommer definitivt inte att göra det lättare att höja kvaliteten på de gårdar och de vistelseytor som finns idag. FVU menar att utformningen av planen inte tillräckligt har beaktat målen om grönska, kulturvärden och mänsklig skala. Det gäller särskilt möjligheten att tillgodose behovet av mer kvalitativa vistelseytor, grönska och tydliga siktlinjer utomhus samt anpassning till befintliga kulturhistoriska värden inom och runt planområdet.
Planförslaget medger en ny, tätare struktur i kvarteret där stora, sammanhängande byggnadskroppar bildar barriärer i utemiljön. Siktlinjer, orienterbarhet och möjlighet att röra sig mellan olika delar av utemiljön begränsas. Gårdarna kommer att bli skuggigare, och vistelsevärdet utomhus kommer att minska. I det gamla Epidemisjukhuset fanns goda förutsättningar för både patienter och personal att koppla av i parken eller bara njuta av grönska genom fönstren. Det vore beklagligt om man i det framtida sjukhusområdet inte tar vara på den kunskap som numera finns om grönskans hälsofrämjande betydelse i sjukhusmiljöer och den potential som finns i området för att skapa omväxlande, lugna, gröna och vackra gårdar för människor i olika åldrar och livssituationer. Utan en hög ambition här blir regionens Mål 3 och delvis Mål 2 meningslösa.
Tyvärr styrs förslaget av att trafiken och parkeringsplatserna ska kunna utökas ännu mer. Givet den bristfälliga utgångspunkt som planen har finns det dock inte någon rimlig och trovärdig beräkning av hur stora ytor som behövs för trafik och parkering. Sett till struktur och disposition är detta i själva verket en av planens stora knäckfrågor. Det borde därför ha varit självklart att utreda förutsättningarna för ett underjordiskt garage.
Trafik- och parkeringsfrågorna är problematiska inte bara för sjukhusmiljön, utan också för kontakten med den angränsande kyrkogården, som ligger lägre än sjukhusområdet. I planbeskrivningen sägs att träden på kyrkogården ”ger sjukhuset en rumslig inramning” samt att ”Inom fastigheten består dock marken av asfalterade parkeringsytor som inte tar hänsyn till den intilliggande kulturmiljön på Gamla kyrkogården”. Längs den nordöstra gränsen finns nästan ingen vegetation alls. Längs den sydöstra gränsen finns en gles rad med träd och en karaganhäck som inte förmår att ge ett berättigat skydd mellan parkering och gravar. Denna brist avhjälps inte i planförslaget. Tvärtom, bilar samt hårda ytor – såväl horisontella som vertikala – kommer att dominera miljön och störa lugnet på kyrkogården.
En fråga som måste studeras noggrant är hur höjdsättningen mot sydost ska kunna klara både vattenavrinning och befintliga träd. FVU förordar att ett fortsatt planarbete gör ett omtag av hela trafiksituationen inom fastigheten och att hela zonen mot kyrkogården planeras på ett betydligt mer respektfullt sätt vad gäller såväl byggnader som trafik och vegetation. I sammanhanget vill vi också påpeka att det finns vissa otydligheter i planbeskrivningens illustrationer och texter vad gäller vegetationens omfattning inom planområdet.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten-Åke Bylund ordförande
Tomas Klang styrelseledamot
Kerstin Lokrantz styrelseledamot
