7 september 2020

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss vill Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anföra följande:

Vi ser positivt på detaljplanens intentioner att bidra till näringslivets utveckling i Uppsala och att göra Främre Boländerna till en del av innerstaden, bl. a. genom att skapa levande bottenvåningar, att värna befintlig grönska och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Positivt är att de tre tiangelformade parkrummen för framtiden bevaras och utvecklas. Likaså välkomnar vi de uttalat arkitektoniska ambitionerna även om vi anser att illustrationerna och villkoren i planbeskrivningen sammantaget ger ett alltför vildvuxet och spretigt intryck. Vi förstår att avsikten är att skapa en omväxlande och spännande stadsbild. Inte desto mindre vill vi att stadsdelen och dess offentliga rum ges ett mer sammanhållet arkitektoniskt uttryck vad gäller husens höjd och gestaltning, för att svara mot planens ambition att detta skall bli en del av den centrala staden. Vi tror att ett sådant förhållningssätt vinner i längden. En alltför ”häftig” och utpräglad up-to-date-arkitektur riskerar å andra sidan att snabbt kännas omodern.

Det byggnadsförslag som Bjarke Ingels Group lämnat ser utan tvekan spännande ut men vi undrar om det inte skulle komma mer till sin rätt i ett friare läge än som ännu en byggnad i raden längs Säbygatan? T.ex. i ett läge motsvarande Juvelens på andra sidan Strandbodgatan.

Vi ser också mycket positivt på detaljplanens ambitioner att skydda områdets kulturhistoriskt intressanta bebyggelse. Då krävs också en anpassning av form och skala till de bevarandsvärda kulturhistoriska byggnaderna. I kv. Gudur anser vi då att den nytillkommande bebyggelsen bör skalas ner rejält i höjd jämfört med vad illustrationen i planbeskrivningen visar. Detta kvarter bildar tillsammans med det intilliggande lilla kvarteret Vale vad som skulle kunna kallas områdets enda sammanhållna äldre miljö och är därmed också en stadshistorisk årsring i östra Uppsala, borgarnas och arbetarnas Uppsala, som förtjänar respekt på sina egna villkor.

Planbeskrivningen talar om en ”tydlig entré med torgbildning närmast resecentrum”. Ett bra förslag. Vi tolkar det som att platsen för detta torg är ytan mellan Söderbergska huset och Pianofabriken/Holmens bryggeri, vilket vi i så fall skulle välkomna. En torgbildning här skulle kunna binda ihop den äldre småskaliga bebyggelsen i kv. Gudur med Söderbergska huset samtidigt som torgbesökaren erbjuds såväl en fin utsikt in mot Uppsala innerstad som en god orienterbarhet.

Vad hushöjderna beträffar anser vi att man som högst ska hålla sig till den höjd, på åtta våningar, som husen på andra sidan järnvägen i Industristaden har och inte överträffa denna. Jämfört med det sammanhållna uttryck som denna sida visar upp ter sig motsvarande sida i kv. Ställverket som osammanhållen och ostuderad. Detta är en del av Uppsalas ansikte mot ankommande resenärer, och bör därför ges en betydligt mer representativ framtoning.

En fråga vi ställer oss är hur en helkontoriserad stadsdel utan bostäder kommer att upplevas ur trivsel- och trygghetssynpunkt, särskilt kvällstid och nattetid? Är detta ett absolut krav?  Så är det förvisso idag men problemet kommer att accentueras än mer i en storskaligare och tätare stadsmiljö. Hur trygg och säker kommer stadsdelen att kännas när mörkret faller på och kontorsfolket har gått hem för dagen? Bostäder innebär en aktiv närvaro och en utblick mot gaturum och parker 24 timmar om dygnet.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter i sammandrag:

1.  Området och dess offentliga rum behöver stramas upp. Vi saknar en tydligare avgränsning av park- och gaturum och en bättre anpassning till den kulturhistoriska bebyggelsen för att området skall få en mer stadsmässig helhetsmiljö. Exemplet Bjarke Ingels unika bebyggelseform bör kunna ges ett friare läge.
2. Skala ner den tillkommande bebyggelsen i kv. Gudur, så att den bättre samverkar med de befintliga husen i volym och karaktär och låt den också få ett uttryck som överensstämmer formmässigt, t ex med sadeltak.
3. Begreppet levande stadsdel är med enbart kontorsbebyggelse i praktiken svårt att åstadkomma, inte minst ur trygghets- och trivselsynpunkt. Är tillkommande bostadsbebyggelse helt uteslutet inom planområdet? Läget är ur flera synpunkter mycket attraktivt.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala