2022-11-23
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har granskat rubricerat planförslag och vill med anledning därav anföra följande:

Innehåll och utformning

Det är en viktig uppgift för kommunen att tillgodose näringslivets behov av planlagd mark för såväl nyetableringar som befintliga verksamheters utveckling. I fråga om det nu framlagda planförslaget ställer vi oss dock frågande till om det redovisar lämpliga lösningar för framtiden. Den i planbeskrivningen presenterade visionen uttrycker en hög ambition i sin vilja att omforma de aktuella delarna av kvarteret Fyrislund från karaktären av ett extensivt utnyttjat industri- och verksamhetsområde till en tät stadsstruktur med ett blandat innehåll. Det är ett förhållningssätt som avviker från det som eftersträvats i tidigare planering, där Fyrislund i stället har setts som Uppsalas största samlade utbyggnadsområde för verksamheter av industrikaraktär och där området mellan Rapsgatan och väg 282 har reserverats främst för ytkrävande/miljöstörande företag samt expansionsmöjligheter för befintliga anläggningar som exempelvis före detta Pharmacia. Enligt planförslaget ska denna del av Fyrislund nu i stället utvecklas till en tätare och mer funktionsblandad stadsdel än vad som tidigare har redovisats. Detta i syfte att utgöra en attraktiv plats för företagens utveckling och för att locka arbetskraft. FVU uppskattar de höga ambitionerna men ser ett antal grundläggande problem med planförslagets inriktning.

Med den nu aktuella detaljplanen fortsätter och förstärks utvecklingen av Uppsala utifrån modernismens zoneringsprinciper, vilket innebär att bostäder förläggs på en plats och arbetsplatser på en annan och det ofta i storskaliga strukturer. Resultatet är å den ena sidan bostadsöar som Rosendal, Bäcklösa, Lindbacken och Fullerö, å den andra sidan arbetsplatsområden som Boländerna, Östra Fyrislund och det nu aktuella planområdet. Denna uppdelning medför uppenbara svårigheter att skapa levande stadsdelar på det sätt som visionen för den nu aktuella detaljplanen eftersträvar. I stället riskerar vi att få ett arbetsplatsområde som nyttjas endast en begränsad del av dagen och upplevs som ödsligt efter klockan fem.

Visionen, såsom den beskrivs i planhandlingarna, är därmed inte trovärdig. En alternativ, mer krävande men effektiv väg för att på sikt utveckla staden är att arbeta för stadsdelar som rymmer både boende och arbetsplatser, vilka tillsammans kan ge förutsättningar för att skapa stadskvaliteter i form av mötesplatser, träningsfaciliteter, restauranger, kaféer, handel och service. Kort sagt det som på senare år i många sammanhang har kommit att benämnas blandstad.

FVU har förståelse för att den aktuella delen av Fyrislund inte låter sig omdanas till en blandstad enligt ovan och att det behöver tillskapas ett serviceutbud som kan tillgodose den efterfrågan som efterhand uppstår från alla de företag som kommer att finnas inom denna del av staden. Många befintliga och framtida företag kommer att ha en hög frekvens av affärsresenärer. Flera av dessa behöver ha tillgång till övernattning, någonstans att äta och möjligheten att röra på sig. Uppsalas centrum, med dess utbud, ligger flera kilometer bort och det är därför ett lovvärt initiativ att lägga ett hotell (med restaurang) och en träningshall i en strategiskt belägen del av området.

Detaljplanen innehåller en berömvärd genomgång av naturvärden och skyddsvärd natur och träd. Vi uppskattar att detaljplanen säkerställer ytor för ett genomgående parkstråk. Eftersom området planeras för ett stort antal arbetsplatser där många kommer att vistas dagtid så bör fler gröna slingor planeras. I ett i planförslaget redovisat stråk rör man sig fram och tillbaka, vilket kan upplevas torftigt för en lunchpromenad. Inom området bör det i stället finnas flera olika långa sammanhängande slingor. Slingorna bör vara planerade att passa både lunchpromenader och joggingrundor, gärna i så avskild natur som det är möjligt i ett område av stads- eller industrikaraktär (se skiss nedan)

Trafik och transporter

Modernismens zoneringsprincip innebär inte bara svårigheter att skapa efterfrågade stadskvaliteter, den medför även ett omfattande resandebehov och ofta även betydande svårigheter att skapa effektiva kollektiva transportsystem. I detaljplanen anges att 12 000 nya arbetsplatser kan tillkomma inom planområdet, vilket innebär över 15 000 totalt i området.

Den redovisade byggrätten ger möjligen utrymme för ännu fler om den nyttjas för en hög andel personalintensiva verksamheter.

Idag är bilpendlingen till Fyrislund och Uppsala Business Park relativt hög eftersom många där arbetande har långt till arbetet. Intilliggande bostadsområden är små och Uppsalas huvudsakliga utbyggnad kommer enligt nu gällande översiktsplan att ske i de södra stadsdelarna. Det är därför troligt att de som kommer att arbeta i Uppsala Business Park även i framtiden kommer att ha långt till arbetet. Om andelen bilresande ska kunna minska som planerat måste cykelvägarna vara extremt bra och gena och kollektivtrafiken kapacitetsstark, snabb, enkel och tillförlitlig.

Det planerade området föreslås bli intensivt utnyttjat och tätt utformat. Speciell hänsyn måste därför tas till att flera företag har tunga transporter till och från sina lokaler. Med den föreslagna utformningen kan det bli svårt att lösa. När det gäller parkering måste hänsyn tas till att området beräknas öka från 3 000 till 15 000 anställda. I detaljplanen planeras exv. byggnader på en stor befintlig parkering i norra delen av området vid infarten från Rapsgatan. Parkerande hänvisas i stället till det som kallas mobilitetshus, vilket inte verkar övertygande.

Detaljplanen utgår från en bilanvändning om högst 25 % av resorna år 2050. För kollektivtrafiken sätts målet att den ska svara för 40 % av resorna. FVU ställer sig frågan om inte detta är väl optimistiska bedömningar. I dagsläget är bilanvändningen klart högre och det är ett fåtal städer i Norden som utanför de direkt centrala delarna når upp till en kollektivandel i resandet om 40 %. Det är i princip endast huvudstäderna som når dessa nivåer och bakom det ligger betydande investeringar i pendeltåg, tunnelbanor, spårväg och andra kapacitetsstarka system.

Planförslaget saknar en beskrivning av hur cyklister eller kollektivtrafikresande ska kunna ta sig till Fyrislund från södra staden. Det är helt otillfredsställande att cyklister söder- och västerifrån bara kan ta sig till Fyrislund via Rapsgatan. Det är även otillfredsställande att inget nämns om hur kollektivtrafiken ska lösas från de södra och sydöstra stadsdelarna, inte heller om hur målet om en stärkt koppling till Uppsalas stadskärna ska kunna uppnås. Det räcker inte att rita in hållplatser inom planområdet. FVU befarar att följden kan bli en hårt ansträngd trafikmiljö och detta inte bara i de av detaljplanen närmast berörda delarna av Uppsala.

Övriga synpunkter

I förslaget till detaljplan sägs att området skall vara tillgängligt för allmänheten. Inom området finns tillverkningsindustrier (exempelvis Fresenius Kabi) som kommer att behöva skalskydd i form av inhägnader på samma sätt som idag. Detta är inte helt beaktat i förslaget.

FVU noterar slutligen med tillfredsställelse att planförslaget lyfter fram och har ambitionen att säkerställa de kvaliteter som såväl Fyrislunds gård med sin äldre karaktär, som Carl Nyréns mer sentida, ikoniska byggnader för Pharmacia, uppvisar. På samma sätt är analysen av och hänsynen till för Uppsala viktiga siktlinjer förtjänstfull.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson, Mats Börjesson, Jonas Tengborn, styrelseledamöter