Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 081027
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang program för Kungsängen, Uppsala kommun. Samråd. Dnr 2005/20003-1.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över
rubricerade samrådshandling och ber att få framföra följande.

Allmänt
Programmet avses tjäna som ledning vid en successiv förnyelse av
Kungsängens arbetsområde, under mer än 30 år framåt, och ligga till grund
för kommande detaljplaner. I programmet redovisas en omvandling av området
till en blandad stadsmiljö för bostäder, arbetsplatser, handel och annan
service samt en utveckling av årummet i dess avsnitt utmed programområdet
och på Fyrisåns östra sida. Inriktningen är att området skall uppfattas som
en direkt fortsättning på stadskärnan med dess rutnätsstruktur och gaturum.

FVU:s synpunkter
Det är utmärkt att lägga fast en långsiktig struktur utifrån huvudidén att
utforma Kungsängen som en blandad stadsmiljö som anknyter till det
befintliga stadsmönstret och dess gaturum. Det är också positivt – och
nödvändigt – att som i programmet ange gemensamma principer för utformning
av byggnader och offentliga rum för att resultatet skall bli en
sammanhållen stadsmiljö.

Kulturhistoriskt värdefull befintlig bebyggelse
Den gamla köttbesiktningsbyrån, bostadsområdet i kvarteren Verkstaden och
Hovstallängen samt Uppsala buss gamla kontorsbyggnad är försedda med
q-bestämmelse enligt gällande detaljplaner. För den gamla pumpstationen vid
Östra Ågatan, gjuteriet (företagshotellet, ursprungligen Tullgarns gjuteri)
samt Nord Mills tegelbyggnader föreslås bevarande och q-märkning vid
kommande planläggning. Samtliga dessa byggnader är rödmarkerade på
situationsplanen.

I programmet anges också andra byggnader i området som pekats ut i
inventeringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse nämligen: Övriga
delar av Nord Mills kvarnanläggning, hela Lantmännens anläggning med silos
i kvarteret Ångkvarnen, Odals fastighet i kvarteret Ångkvarnen samt Osmunds
anläggning vid Sågargatan. Eventuellt skydd av dessa byggnader nämns dock
ej vidare i programmet och byggnaderna är inte heller rödmarkerade på
situationsplanen.

FVU:s synpunkter
Föreningen tillstyrker att de rödmarkerade byggnaderna får
skyddsbestämmelser i kommande detaljplaner. Det bör dock övervägas om inte
vissa av dessa byggnader bör erhålla beteckningen Q, i stället för q.
Q-beteckning innebär att användningen ej preciseras men att den skall
anpassas till bebyggelsens kulturvärden. Användningen är med denna
beteckning således fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet
eller stör omgivningen. Härigenom bygger man in en
flexibilitet i detaljplanen vilket ger största möjliga garanti för att
byggnaderna får en bra användning. (Detta gäller dock inte byggnader där
användningen skall preciseras, t ex för bostadsändamål. Då bör beteckningen
q användas, dock med ett index som innebär rivningsförbud.)

Det saknas analys och ställningstagande i programtexten till inriktning för
bevarande vid kommande planläggning när det gäller de övriga
kulturhistoriskt värdefulla/intressanta byggnaderna enligt ovan som
utpekats i inventeringarna. Programmet bör kompletteras i detta avseende.
(Enligt riktlinjen i översiktsplanen: “Bebyggelsemiljöer, med tillhörande
parker eller enstaka byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde eller av
betydelse för stadsbilden ska bevaras och får inte förvanskas.” s.44)

Även om företaget Nord Mill enligt programmet “förväntas ligga kvar i
området inom överskådlig framtid” antyder programmet annan användning av
kvarnbyggnaderna och rivning av silobyggnaderna på sikt. Föreningen vill
med kraft framhålla vikten av att vid planeringen skapa förutsättningar för
att denna verksamhet kan bestå även på lång sikt, inte bara
tegelbyggnaderna som sådana i kvarnanläggningen. Inriktningen är ju att
Kungsängen skall utgöra en blandad stadsmiljö med både bostäder och
verksamheter till skillnad mot den separering av funktioner som länge rått
i stadsplaneringen. Naturligtvis bör då i första hand befintliga
verksamheter värnas och ges förutsättningar att leva vidare. Ett bevarande
av verksamheten är också synnerligen angelägen eftersom den berättar om
områdets historia. Uppsala ångkvarn etablerades redan 1864 och ombildades
1874 som Upsala Ångqvarns AB, numera Nord Mills AB. Anläggningen är
dessutom som helhet arkitektonisk värdefull och intressant och utgör ett
spännande inslag i stadsbilden med inte bara vacker tegelarkitektur utan
också stiliga silobyggnader. Silobyggnadernas “ansenliga och höjd och
skuggverkan” är inget skäl att försöka få bort dessa. Tvärtom bör denna
snart hundrafemtioåriga levande verksamhet ses som en tillgång och
planeringen anpassas till detta förhållande! Det bör klarläggas om
industrispåret är ett villkor för verksamheten. Om så är skall detta
beaktas vid fortsatt planering av området. (Enligt riktlinjer i
översiktsplanen: “Byggnader och miljöer av industrihistoriskt värde bör
bevaras och får inte förvanskas”. s.118)

Trafiksystem och buller
I programmet anges att “Trafikfrågorna i och omkring Kungsängen är viktiga
att klarlägga.” Det planerade trafiknätet inklusive förlängning av
Kungsängsesplanaden med en bilbro över Fyrisån beskrivs. En eventuell
framtida underfart under järnvägsspåren till Boländerna nämns som en
möjlighet. Ansenliga prognostiserade trafikmängder redovisas för
huvudgatorna varför bullernivåerna torde bli höga. Det saknas dock
bulleranalyser i programmet.

FVU:s synpunkter
Det är viktigt att trafik- och bebyggelseplanering sker samordnat.
Trafikfrågorna kan inte klarläggas i efterhand eftersom de i så hög grad
påverkar markanvändning, skyddsavstånd m.m. Trafiksystemet med
utbyggnadsetapper samt trafikmängder och bullernivåer bör beskrivas mycket
tydligare, kanske för olika alternativ (med respektive utan Kungsängsledens
bilbro om denna utbyggnad är osäker, med respektive utan underfart till
Boländerna). En fråga som överhuvudtaget ej nämns i programmet är om
området berörs av transporter med farligt gods vilket i så fall medför krav
på stora skyddsavstånd. Trafik- och bullerfrågor bör således belysas och
analyseras på ett mycket djupare sätt och avvägas mot andra sektorsfrågor i
programmet.

Kollektivtrafik
I programmet nämns att utöver de busslinjer som trafikerar Kungsgatan
lokalbussar bör kunna dras in i området t ex längs Kungsängsgatan –
Siktargatan – Muningatan eller på Sågargatan. Om spårbunden trafik blir
aktuell kan den dras längs Kungsgatan.

FVU:s synpunkter
Det är viktigt att från början klarlägga hur kollektivtrafikstråken skall
läggas i planområdet som underlag för kommande detaljplaner. Hållplatser
skall placeras på ett genomtänkt sätt i
förhållande till gång- och cykeltrafikstråk och viktiga målpunkter i
området. I översiktsplanen anges att “Kungsgatan kan komma att ges en helt
ny roll som kollektivtrafikstråk varvid biltrafiken på gatan kraftigt
reduceras genom en kombination av trafikregleringar, avstängningar och ny
utformning.”. Denna fråga sammanhänger givetvis med hur trafiksystemet som
helhet utformas enligt föregående punkt och aktualiserar än mer behovet av
att klarlägga trafiksystem och kollektivtrafik jämsides och i samverkan med
övrig planering. Planprogrammet bör kompletteras med en mera noggrann
redovisning av hur kollektivtrafiken skall ordnas, eventuellt olika
alternativ.

Parkering
Tanken enligt programmet är att parkering skall lösas på den egna
fastigheten i parkeringsgarage under mark. Gästparkering föreslås ske som
kantstensparkering. Utmed Kungsgatans östra sida föreslås kundparkering.

FVU:s synpunkter
Det är en bra lösning att få till stånd garage inom området för att slippa
ytkrävande markparkering, framförallt för den omfattande boendeparkeringen.
Några frågor när det gäller övrigt parkeringsbehov: Bör det inte
förutsättas att anställda och kunder färdas med kollektivtrafik till ett så
centralt område i staden? På vilken grund föreslås att ett parkeringshus i
sex våningar skall byggas? Bör inte inriktningen vara att så långt möjligt
försöka undvika att biltrafik dras in i staden där ju
kollektivtrafikförsörjningen är god? I programmet saknas en diskussion om
de möjligheter till dubbelutnyttjande av bilplatser som finns i ett område
med både bostäder och arbetsplatser. Programmet bör kompletteras med en
analys av det totala parkeringsbehovet mot bakgrund av inriktningen att så
långt möjligt minska biltrafiken i innerstaden.

Glädjande nog är cykeln ett vanligt transportmedel i Uppsala. Detta medför
också krav på ytkrävande cykelparkeringar vilket är ett stort problem på
många håll i staden. I programmet anges att utrymme härför finns på
förgårdsmark. Programmet bör kompletteras med ytterligare riktlinjer i
denna fråga, bl a för gaturum utan förgårdsmark.

Årummet
Det anges i programmet att de resultat beaktas som framkommit vid
parallella uppdrag angående årummet på Fyrisåns västra sida, från Ulleråker
fram till Islandsbron, samt även på östra sidan strax söder om
Kungsängsesplanaden.

FVU:s synpunkter
Planeringen av hela årummets utnyttjande söder om Islandsbron hänger nära
samman med planeringen av Kungsängen. De resultat och de alternativ som
redovisas i uppdragen borde sammanfattningsvis ha redovisats i
programhandlingen för att under samrådet ge möjlighet för remissinstanserna
till en helhetsbedömning av hur Kungsängen och årummet bör utvecklas.

Årummets avsnitt utmed Kungsängen är idag en lugn oas delvis med lummig
grönska. Här promenerar man med hunden, joggar, sitter i solen eller
pysslar med sin båt. I programmet föreslås en kraftig förändring av
karaktären. Enligt programmet skall den östra sidan av årummet utmed
Kungsängen ges stadskaraktär. Här föreslås handel, ett torg, en arena och
en fotbollsplan med läktare. Årummet blir inte längre den lugna lite vilda
oas den är idag och som med varsamma tillägg skulle kunna förbli sådan även
i framtiden. Behovet att i huvudsak behålla dess nuvarande karaktär
förstärks av det faktum att Kungsängen, trots avsikten att “grönskan skall
vara närvarande såväl i gaturum som inne på gårdarna”, nästan helt kommer
att sakna parkrum för närrekreation. Visst är det positivt om verksamheter
som småbutiker, utställningslokaler, kafé, restaurang m.m. tillkommer men
en evenemangsbyggnad med arena och stort torg och en stor fotbollsplan med
läktare för publik skulle förändra karaktären på ett avgörande sätt. Det är
överhuvudtaget mycket tveksamt att förlägga verksamheter längst in i ett
bostadsområde som drar till sig mycket biltrafik och ger stora störningar
vid olika evenemang. Föreningen anser därför att publikdragande
anläggningar som arena och stor fotbollsplan bör
förläggas i andra mera lämpliga lägen i staden. (Enligt riktlinjen i
översiktsplanen: “Park och närnatur bör i huvudsak detaljplaneläggas som
park eller natur och skötas så att deras kvalitet och funktion bevaras”. s.
93)

Inom planområdet finns idag ett stort område som används för
båtuppläggning. På situationsplanen i programmet står ordet “båtupplägg”
utan närmare precisering strax söder om Kungsängsleden. Tanken är väl inte
att förlägga en stor båtuppläggningsplats i det läget på ängen? Båttrafiken
är en viktig del av livet i årummet, inte minst på våren när alla båtägare
pysslar om sina båtar inför sommarsäsongen. En lösning skulle kunna vara
att dela upp båtuppläggningen i mindre områden omgärdade av grönska i
lämpliga lägen utmed den fortsatta åsträckningen söderut. Möjligheterna att
genomföra detta på ett bra sätt med erforderliga tillfarter m.m. bör dock
klarläggas innan man avhänder sig uppläggningsplatsen i programområdet. En
sådan redovisning bör därför ingå i programmet.

Kungsgatan – entré till staden
I programmet nämns att “Entrén till staden skall förstärkas genom ett
stadsmässigt gaturum längs Kungsgatan”.

FVU:s synpunkter
Denna infart till staden, via rondeller på Kungsängsleden och
Kungsängsesplanaden och synlig på långt håll över slätten, är en av stadens
tydligaste infarter både för bilister och tågresenärer. På situationsplanen
i programmet antyds framtida kontorsbebyggelse schematiskt i det första
kvarteret öster om Kungsgatan och endast som en yta i kvarteret norr därom.
Ambitionen måste vara att när möjligheter ges skapa ett vackert och
sammanhållet stadsrum kring infarten med god arkitektur, grönska, belysning
och konstnärlig utsmyckning. En särskild aspekt vid utformningen är att
området tydligt skall markera stadens omedelbara möte med slätten och
därmed bibehålla ett av Uppsalas särdrag, “Staden på slätten”.
Intentionerna när det gäller gestaltningen av stadsmiljön kring denna
infart bör redovisas mycket mera utförligt i programmet.

Riktlinjer för gestaltning
Programmet innehåller vissa förslag till riktlinjer av “bör”-karaktär vad
beträffar utformningen av byggnader, gårdar och gaturum. Det anges i
programmet att “En viss styrning av utbyggnaden måste till för att undvika
kaos. Styrningen får dock inte vara starkare än nödvändigt..”

FVU:s synpunkter
För att få en sammanhållen helhetsverkan när det gäller skala, form,
material, färg och grönska krävs riktlinjer för gestaltningen av bebyggelse
och offentliga rum. Med den stora valfrihet som finns idag när det gäller
utformning och material är det särskilt viktigt att sådana riktlinjer
tydligt inarbetas i processerna från idé till färdigt bygge dvs i hela
kedjan: program – detaljplan- bygglov – genomförande – förvaltning. Många
av dessa riktlinjer är så viktiga att det inte räcker med bör – de bör vara
krav. Föreningen föreslår att riktlinjerna sammanfattas i ett
gestaltningsprogram som biläggs detaljplanerna och som läggs fast antingen
genom lämpliga planbestämmelser eller genom klausuler i
exploateringsavtalen. Detta är särskilt viktigt i ett område som Kungsängen
där genomförandet kommer att ske under lång tid av många olika byggherrar
och med över tiden olika företrädare för alla de aktörer som är
representerade i processen. Ett sådant förfarande ger en garanti för att
viktiga aspekter för att få en god stadsmiljö genomförs genom att de blir
tydliga för alla de parter som under lång tid kommer att delta i
omvandlingen.

I programmet anges att byggnadernas höjd inte bör överstiga 6 våningar samt
att husen utformas med en indragen vindsvåning och med tydligt markerad
bottenvåning med högre våningshöjd för att medge verksamheter. Dessa
höjdregler är väl motiverade för att få en god anpassning till angränsande
del av innerstaden och för att nu eller i framtiden alltid ha möjligheten
att få till stånd verksamheter i bostadshusens bottenvåningar. Höjdreglerna
är dock så avgörande för områdets framtida kvalitet både estetiskt och
innehållsmässigt att dessa regler bör anges som krav. Även andra föreslagna
riktlinjer t ex avseende gårdsmått, entréer både mot gata och gård och
portvalv in till gårdarna bör vara krav eftersom de är så betydelsefulla
för områdets kvalitet.

Det är utmärkt att programmet innehåller tydliga typsektioner för
gaturummen och att dessa ska förses med träd- och i vissa fall planterade
förgårdar. Programmet bör dock kompletteras med en sektion också för
gåfartsgatorna. Dessa typsektioner inklusive alléträd, planterade
förgårdar, materialanvisningar m.m. föreslås ingå i det gestaltningsprogram
föreningen förordar och vara krav vid genomförandet. Sektionerna bör också
kompletteras med uppgift om hur cykelparkering skall ordnas (Se ovan under
punkten “Parkering”).

Föreningen anser vidare att riktlinjerna för gestaltning bör kompletteras i
flera avseenden:

Både i innerstaden och i Kungsängen är rött tegel samt puts, framförallt i
skalan från rött till ockragult samt grått, förhärskande fasadmaterial och
färger. Detta förhållande bidrar starkt till känsla av helhet och
sammanhang. Dessa fasadmaterial och en varm färgskala föreslås därför
utgöra krav vid genomförandet.

Där stora parkeringsytor kan förekomma bör dessa delas upp i mindre enheter
som omgärdas av buskar eller träd för att bryta ner skalan.

Stadsmiljöer, som vi uppskattar, kännetecknas nästan alltid av en omsorg om
helheten. Det handlar inte bara om skala, hushöjd, material, färg och
grönska utan också om alla detaljer som bidrar till helhetsintrycket. I ett
gestaltningsprogram, som föreningen föreslår, bör därför ingå skyltprogram,
dvs anvisningar för placering och utformning av skyltar. Detta är särskilt
motiverat i Kungsängen med stort inslag av verksamheter med behov av
skyltning. Principer för belysning och armaturer bör redovisas liksom
viktiga drag i markbehandlingen. Programmet kan gärna också innehålla
intentioner när det gäller konstnärlig utsmyckning för att säkerställa att
denna utformas inom ramen för och i samverkan med övrig planering. Även ett
tillgänglighetsprogram bör ingå med detaljanvisningar i syfte att nå god
framkomlighet för funktionshindrade till byggnader och i offentliga rum.

Sammanfattning

FVU anför följande synpunkter i sammanfattning:

.. Det är utmärkt att lägga fast en långsiktig struktur med vissa
riktlinjer för utformningen utifrån huvudidén att utforma Kungsängen som en
blandad stadsmiljö som anknyter till det befintliga stadsmönstret.

.. Det bör övervägas om inte vissa av de kulturhistoriskt värdefulla
byggnaderna bör erhålla beteckningen Q i stället för q. Härigenom uppnår
man största möjliga flexibilitet i användningen så länge den anpassas till
bebyggelsens kulturvärden.

.. Programmet bör kompletteras med analys och ställningstagande till
inriktning för bevarande vid kommande planläggning när det gäller de
kulturhistoriskt värdefulla/intressanta byggnader som utpekats i
inventeringar och som ej föreslås skyddade i texten.

.. Föreningen framhåller med kraft vikten av att vid planeringen skapa
förutsättningar för att Nord Mills och Lantmännen Lantbruks siloverksamhet
kan bestå även på lång sikt, med hänsyn till att tillvarata i första hand
befintliga verksamheter för att få en blandad stadsmiljö, att verksamheten
berättar om områdets historia samt dess arkitektoniska betydelse för
stadsbilden.

.. Trafiksystemet med utbyggnadsetapper samt trafikmängder och bullernivåer
bör beskrivas och analyseras mycket tydligare och i samspel med planeringen
av övriga sektorsfrågor, kanske för olika alternativ.

.. Om området berörs av transporter med farligt gods bör programmet
kompletteras med en redovisning av dessa jämte erforderliga skyddszoner.

.. Programmet bör kompletteras med en djupare redovisning av hur
kollektivtrafiken skall ordnas inklusive hållplatslägen, eventuellt olika
alternativ. Inte minst konsekvenserna av spårförbindelse på Kungsgatan, bl
a för trafiksystemet som helhet, måste belysas.

.. Möjligheterna till parkering bör, förutom boendeparkering, kunna
begränsas med hänsyn till det centrala läget med god
kollektivtrafikförsörjning samt i syfte att minska biltrafiken i
innerstaden.

.. Programmet bör kompletteras med ytterligare redovisning av hur
cykelparkering skall ordnas.

.. Resultaten och de alternativ som redovisas i förslagen från de
parallella uppdragen för årummets utnyttjande bör i sammanfattande form
redovisas i programmet för att ge möjlighet till en helhetsbedömning av hur
stadsdelen Kungsängen och årummet bör utvecklas.

.. Årummets avsnitt utmed den nya stadsdelen kan med fördel varsamt
kompletteras med vissa verksamheter och ändå förbli en attraktiv och
relativt lugn parkoas för närboende och andra. En lokalisering till årummet
av publikdragande och för omgivningen störande verksamheter som
evenemangsbyggnad, arena och fotbollsplan med läktare skulle dock förstöra
områdets värde som en lugn parkoas, varför sådana publika anläggningar bör
förläggas i andra mera lämpliga lägen. Den omfattande trafik dessa
verksamheter för med sig är också mycket negativ för planerade närbelägna
bostäder.

.. Möjligheterna att flytta båtuppläggningen till andra platser i årummet
bör klarläggas innan man avhänder sig uppläggningsplatsen i planområdet. En
sådan redovisning bör därför ingå i programmet.

.. Programmet bör tydligt redovisa förslag hur entrén till staden vid
Kungsgatan bör utformas för att få hög arkitektonisk kvalitet och med
hänsyn till att området utgör stadens möte med slättlandskapet.

.. För att säkra att genomförandet leder till en god och sammanhållen
stadsmiljö bör riktlinjer för utformningen av byggnader och offentliga rum
sammanfattas i ett gestaltningsprogram som biläggs detaljplanerna och som
läggs fast antingen genom lämpliga planbestämmelser eller genom klausuler i
exploateringsavtalen. Viktiga riktlinjer för stadsmiljöns kvalitet bör vara
krav i detta gestaltningsprogram.

.. Gatusektionerna bör kompletteras med sektion för gåfartsgata samt
kompletteras med ytterligare riktlinjer för cykelparkering.

.. Riktlinjerna bör kompletteras med krav på rött tegel eller puts i varm
färgskala i syfte att bidra till helhet och sammanhang i stadsbilden.

.. Där stora parkeringsytor förekommer bör dessa delas upp i mindre enheter
som omgärdas av buskar eller träd för att bryta ner skalan.

.. I det gestaltningsprogram, som föreningen föreslår, bör också ingå
skyltprogram, principer för belysning och armaturer, anvisningar för
markbehandling och offentlig utsmyckning samt ett tillgänglighetsprogram.

.. Programmet för Kungsängen bör kompletteras och fördjupas i ovan
beskrivna avseenden och därefter sändas ut på nytt samråd.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot