Bästa ledamot i Uppsala kommunstyrelse!
Föreningen Vårda Uppsala har med intresse tagit del av förslagen till Översiktsplan och Innerstadsstrategi. Inför den snabba tillväxt som nu pågår är det av stor vikt att den långsiktiga inriktningen läggs fast på ett sätt som leder till goda stadsmiljöer i både staden och kransorterna.
Vi anser att översiktsplanen inte räcker till som verktyg för att uppnå en stadsutveckling med kvalitet.
Motivering saknas för befolkningssiffran 350 000 invånare år 2050
Bedömningen av vilken befolkningsutveckling som är möjlig måste baseras på en analys av förutsättningarna för en sådan kraftig utveckling i Uppsala sett i perspektiv av utvecklingen av hela Stockholm-Mälar-Uppsalaregionen.
Frågan är hur stor tillväxt kommunen kan ta emot och i vilken takt utan att väsentliga kvalitetskrav åsidosätts i den stadsmiljö som formas för framtiden. Avsaknaden av denna analys innebär att hela grunden för översiktsplanen kan ifrågasättas.
Begreppet hög täthet är inte preciserat
Begreppet hög täthet är ofta återkommande. Redan nu kan konstateras att målet att bygga tätt sker på bekostnad av parker och grönska och på ett sätt som stegvis förvandlar Uppsala från en trivsam stad med måttlig skala till en alltför tät stad med storstadskaraktär och stora brister i stadsmiljön, till men inte minst för barnens uppväxtmiljö.
Vi saknar ett alternativ som innebär en verklig satsning på en flerkärning struktur där kransorterna utvecklas till samhällen med eget liv och trycket på Uppsala minskar så att dess egenart inte förvanskas i fortsatt stadsutveckling. Forskning och erfarenhet i Skåne påvisar tydligt fördelarna med en flerkärnig struktur jämfört med en enkärnig, inte minst ur hållbarhetssynpunkt.
Inriktning och riktlinjer saknas för den arkitektoniska gestaltningen av stadsmiljön
Det saknas nästan helt riktlinjer för bebyggelsens och stadsmiljöns utformning. Upplevelsen av staden handlar framförallt om RUM – skala, hushöjder, arkitektur, samspel mellan äldre och ny bebyggelse, parkrum och övrig grönska. Oroande tendenser är industriområden som flyter ut på jordbruksmarken och eliminerar stadens tydliga möte med slätten samt det ökande antalet höghus som motiveras med att skapa identitet i snart sagt varje planområde.
Den klassiska stadens symbolbyggnader tappar på sikt sin roll i stadsbilden och ersätts av en oklar struktur med höghus här och var utan symbolisk mening – med andra ord utraderas en viktig del av stadens identitet som helhet. När en metropol som Paris inser att en sådan förändring av stadens egenart är otänkbar av kulturhistoriska skäl borde väl även Uppsala kunna inse detta.
Planhandlingarna har stora brister som styrinstrument och samrådsunderlag
Planhandlingarna omfattar fyra tjocka skrifter på totalt ca 440 sidor. De 12 målen bryts ner i 206 punkter. Texterna är långa, i vissa fall oklart strukturerade och innehåller många upprepningar. Kartorna har så liten text att det krävs lupp. I ÖP-handlingarna (A, B och C) saknas sammanfattningar och riktlinjer. Oroväckande många felaktigheter har konstaterats i handling B.
Dessa ordrika och allmänt hållna texter utan tydliga riktlinjer som har relevans för praktisk planering kan varken utgöra ett effektivt styrinstrument för den löpande ärendehanteringen eller förstås av medborgarna i kommunen. Översiktsplanen motsvarar därför enligt vår mening inte kravet enligt PBL att vara utformad ”så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår”.
Föreningen Vårda Uppsala utvecklar synpunkterna i bifogade yttranden.