FÖRENINGEN VÅRDA UPPSALA

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                              2016-07-04

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Vattentornsparken, Ulleråker, PBN 2014 – 000508 samråd.

Planen föreslår, som inramning av parken, ca 400 lägenheter, ca 2000 m2 lokaler och en förskola.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har följt arbetet med Södra staden och har redan innan den egentliga planeringen påbörjades gjort egna studier, särskilt av Ulleråkersområdet. FVU har redovisat sin syn på bevarandeintressen och utvecklingsmöjligheter i en skrivelse till Uppsala kommun 2013-06-18 och har därefter avgivit yttranden över ett antal planförslag, särskilt bör här nämnas yttranden 2014-09-30 ang. Dag Hammarskjöldstråket och 2015-02-03, Södra staden samt 2015-09-14, planprogram för Ulleråker. Yttrandena bifogas.

Arbetet i kommunen går nu i rasande fart och det etablerade plansystemet med stegvis detaljering från översiktsplanenivå till detaljplanenivå åsidosätts systematiskt. Det första detaljplaneförslaget skickas således för samråd innan den fördjupade översiktsplanen för området som helhet är klar. Förvirringen blir inte mindre av att ny översiktsplan för hela kommunen samtidigt processas.

Vad gäller det nu aktuella detaljplaneförslaget deklarerar kommunen att man avser att spara detaljerna vad gäller bebyggelsens utformning till bygglovsfasen, vilket i och för sig är möjligt när kommunen äger marken. Men det förstärker intrycket av att planarbetet nu skenar utan fasta tyglar! Risken är stor för att det på grund av brådskan blir ett kvalitetsmässigt sämre underlag för den stora exploatering som föreslås tillkomma. Genom den nämnda plantekniska manövern kan också kretsen besvärsberättigade riskera att minskas (13 kap. 12§ PBL). Det noteras särskilt, att den känsliga frågan om hushöjdernas bestämmande och byggnadernas närmare utformning skjuts till bygglovfasen. Ett medvetet drag från kommunens sida som förstärker intrycket av att kommunmedlemmarnas synpunkter saknar relevans för kommunen. Det är desto mer beklagligt som den närmare gestaltningen av tillkommande bebyggelse är av mycket stor betydelse med tanke på områdets betydande bevarandevärden.

FVU avstyrker förslaget till detaljplan eftersom det inte svarar upp mot rimliga krav på säkerhet, miljöhänsyn och respekt för kulturvärdena på plats.

I det följande ges synpunkter på en del av de konkreta förslagen:

Kommunen är medveten om risken för betydande miljöpåverkan (MB 6:11). Trots det föreslås omfattande bebyggelse på randområdet närmast ås-kärnan, där det alltså finns ökad risk för skador på grundvattnet.

Risken för störning, pga infiltrationen av dagvatten på den mark som bebyggs, som hårdgörs och som förlorar vegetation, kan kommunen inte bortse ifrån, men man föreslår ändå byggnader på upp till 11 – 12 våningar. Frågan om det alls är lämpligt med så pass bokstavligen tung bebyggelse på ett så känsligt område ställs egentligen inte. Kostnaderna för skyddsåtgärderna i form av dammar mm kan förväntas bli betydande och än större blir förlusterna om det visar sig att de inte håller måttet.

Den vegetation som går förlorad genom exploateringen är gamla och viktiga bestånd av lärkträd och tall, som har stor betydelse för områdets karaktär och historia. Den föreslagna bebyggelsen sträcker sig på höjden högt över det gamla vattentornet, som ska ge området dess namn. Tornet sparas i och för sig som inslag i lekpark, men förvinner ändå visuellt bland de höga byggnaderna.

Vad gäller utformningen av bebyggelsen som sådan så är den alltså skissartad. Ambitionen att bygga för lokaler i markplan är positiv. Den här planen har tack vare parken hyggliga solvärden i sin södra del, däremot skuggas nuvarande bebyggelse i öst och sydöst av de nya höga byggnaderna, särskilt sommarkvällar. FVU har utförligt utvecklat sina tankar om gestaltningen av området i tidigare ingivna yttranden och vill här hänvisa till dessa.

Enligt FVU:s bedömning blir bebyggelsen under alla förhållanden för tät och för hög. Därutöver tillkommer på den negativa sidan den allvarliga förlusten av naturmiljö och den uppenbara risken för skador på grundvattnet och även på Fyrisåns vattenkvalitet, vilket är skäl nog för avstyrkan.

FVU vill dock ge ett par ytterligare synpunkter.

Bedömningen av biltrafikflödena känns mycket optimistisk. Alla nya bostäder och lokaler kommer att alstra trafik långt in i området – servicetrafik, varuleveranser, färdtjänst, hämtning och lämning, angöring efter större inköp etc. Kommunen hyser en närmast naiv tilltro till att den ökade trafik som uppkommer till följd av att 400 bostäder tillkommer lätt kan omdirigeras till huvudsakligen cykeltrafik, ja, man vill inte ens tillåta bilparkering för rörelsehindrade intill bostäderna! Den sålunda begränsade rörelsefriheten för den berörda kategorin, tillika för den allt större andelen äldre, som inte klarar av att cykla längre, tycks inte vara något som bekymrar kommunen nämnvärt, men den frågan har ett rättsligt diskrimineringsperspektiv, som måste belysas ytterligare i det fortsatta planarbetet. Hänsyn till personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är inskriven i PBL:s detaljplaneregler.

Man bör enligt FVU:s mening också inventera möjligheten att bygga om befintliga byggnader.

Härvid är följande att ta hänsyn till. Uppsala behöver inte bara nya familjelägenheter i takt med en förväntad befolkningstillväxt. Studentboenden, asylboenden och liknande har det varit stor brist på länge och då handlar det snarare om enkelrum med gemensamma kök och diverse andra utrymmen, typ ”studentkorridor”. Även behovet av särskilda äldreboenden kommer att öka i takt med allt fler blir allt äldre. En kategori som ju också bidrar till att ”vanliga” bostäder lösgörs på den allmänna marknaden. Säkert kan en del av det befintliga bebyggelsebeståndet på Ulleråkersområdet lämpa sig för enkel och snabb ombyggnad för ovan nämnda ändamål. Som en bonus kan privatbiltrafiken förväntas bli mer begränsad i anslutning till dessa boendetyper än i familjebostadsområden.

Detaljplanens MKB bekräftar våra farhågor, och konstaterar stor negativ påverkan på såväl natur- som kulturmiljö samt bullervärden. Här konstateras också stor negativ påverkan på landskapsbilden genom att de höga byggnaderna bryter åsens silhuett – och därmed en grundregel i all tidigare planering.

Till sist en reflexion kring stadsmiljövisionen, som den beskrivs i de bilder som visas i planen och i media. Höga, påkostade och uppseendeväckande byggnader, med karaktär av kontors- och affärsbyggnader, kring rymliga stadsrum, med uppvuxna träd och med ett vimmel av stadsbor i aktiv ålder, flanerande eller fyllande de överallt förekommande uteserveringarna.

En för Uppsala helt ny miljö, där man får gå till Stockholms Sergels torg och Klarabergsgatan, eller kanske rentav till större städer på kontinenten, för att finna en motsvarighet. Miljonstadens centrala delar alltså. Också 2050, då Ulleråker står komplett, är det endast en förort i ett Uppsala med mellan 300- och 350 000 invånare. Kommer banker, butiker och restauranger att finnas här? Bibliotek, lokaler för kultur? Vilka människor fyller lunchrestaurangernas uteserveringar – här jobbar ju inga. Hur verklig kommer den vackra visionen att bli?

FVU anser alltså avslutningsvis att en mer genomtänkt helhetsbild av det framtida Ulleråkersområdet bör avvaktas innan ny, fläckvis bebyggelse beslutas.

Sammanfattning

Det är anmärkningsvärt

• att för den planerade bebyggelsen som sådan och för stadsbilden så viktiga faktorer som hushöjdernas bestämmande och byggnadernas närmare utformning skjuts till bygglovfasen.

• att detaljplaneförslaget skickas ut för samråd innan den fördjupade översiktsplanen för hela området är klar.

• att risken för skada på grundvattnet nonchaleras.

• att inte mer hänsyn tas till gamla bestånd av lärkträd och tall av stor betydelse för områdets karaktär och historia. Sådana mervärden kan inte återskapas.

• att planförfattarna så hänsynslöst och i strid med gällande regler förbiser handikappades och äldres behov av att kunna förflytta sig.

• att den illustrerade stadsmiljövisionen inte känns realistisk.

FVU avstyrker sålunda det aktuella förslaget till detaljplan för Vattentornsparken i Ulleråker eftersom det inte svarar upp mot rimliga krav på säkerhet, miljöhänsyn och respekt för natur- och kulturvärdena på plats, samt att det bygger på en vision som inte är trovärdig.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                           Ulla Björkman, styrelseledamot