Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                            2016-11-14

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang. detaljplan för Studenternas IP, Dnr: PLA 2012-020161. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerat förslag till detaljplan utsänt för samråd t o m  2016-11-14 och vill avge följande synpunkter:

Nyordningen av Studenternas är på alla sätt av centralt intresse för Uppsala stad. Anläggningen med sin funktion och inramning har ett högsta kultur- och symbolvärde. En plats tillgänglig för alla i staden, länge präglad av sociala skrankor och revir som skilde akademiker, borgerskap och arbetare. Platsen betydelse framhålls också i de övergripande handlingsprogrammen för stadsförnyelsen av centrumområdet: Innerstadsstrategin och Södra Åstråket.

Detaljplanen utgår från det förslag som valdes i den avgränsade arkitekttävlingen för området och som man såg bäst svara mot uppställt program. FVU kan konstatera att förslaget hanterar planfrågan på ett rimligt sätt. Planuppgiften fick bli att få arenan ”på plats”, då mycket en fråga om landskapsarkitektur, där årum, åsrygg och stadspark angav ramar. Men genom funktion och läge finns dessutom en relation till  och påverkan på andra delar av stadsområdet.

FVU vill här i korthet kommentera ”byggnadsvärdet” och utifrån det vidga och diskutera anläggningens betydelse för staden och det offentliga rummet.

Arenan

Arenaområdet med sina  snäva avgränsningar jämte sänkta kostnadsramar har lett till en mer måttfull lösning – i stället för en solitär en anläggning som utgår från omgivningen. Huvudläktaren kopplad till en höghusdel med  publika lokaler har fått plats mot väster men underordnad åsen och sjukhusområdet, där då  också  med en välgörande, mer mjuk fondverkan. Anläggningen med sin sammanhållning ger allmänt en bättre stadga åt årummet än idag.  Anläggningen skall präglas av ”höga arkitektoniska kvaliteter”. som det brukar framhållas i alla nya planer. Upprepat som ett mantra och därmed innehållslöst. Men förslaget med illustrationer och i modell, som nu åter tagits till heder, har ett gott uttryck. Här finns anslag av nygammal modernism från  epoker som präglat 1900-talets  svenska arkitekturhistoria. Den höga byggnadsdelen med fönsterband och mjuk konturteckning har exempelvis drag av Gunnar Asplunds byggnader på Stockholms-utställningen 1930, en mjukradikal funkis. Paviljongen på entrétorget mot Stadsparken, på pelare och med lanternintak, kunde ha stått på Parapeten i Helsingborg, 1955, på H55-utställningen: en nyfunkis, lite stramare men samtidigt mer varierad än 30-talets pionjärstil.

Förslaget är inte utvecklat i detalj. Vad man skulle vilja se vore en studie av hur avgränsningarna av lågläktarna kunde utformas. Takkonturen framstår som onödigt stereotyp, lagd runt om som en tavellist. Varför inte hellre varierad som en mjuk dynamisk båglinje som kunde ge mervärde också åt läktarrummet. Inramningen av lågläktarna är också viktig. Mot årum och stadspark faller det sig naturligt med en varm textur i fråga om material och färgverkan, med lugn som komplement till accenterna i höghus och paviljongbyggnad. Ytorna kring arenan med torg och angöringar borde på motsvarande sätt bilda en behaglig övergång från park och åstråk.

Arenan i den gestalt som föreslås ger möjlighet att utveckla stadsrummet, hela Uppsala, i en positiv riktning. Den bekräftar betydelsen av det äldsta gemensamma rekreationsområdet: Stadsträdgården med Flusterpromenaden mot Kap. Förslaget till verksamheter med vårdcentral och skollokaler (varför inte ett idrottsgymnasium här?) har koppling till aktiviteterna vid Svandammen, i Svettis och Bollhuset. Tennishallen är en ikon, en av få bevarade anläggningar i renlärig ”idrottsfunkis.

”Torget” med utrymme för all slags tilldragelser i och kring paviljonger, kan ses som en resurs som tillsammans med Stadsträdgård  och Promenad kunde bli en ”Folkets Park”: en institution som  aldrig haft plats i Uppsala! Här är nu ett centralt bästa läge.

Arenan och det offentliga rummet

Vägen till och från arenan är av lika stor vikt som platsen. I folkhemssverige låg anläggningarna på cykelavstånd  eller nära hållplats. Nu verkar vi börja se lokalfrågan på liknande sätt. Planen föreskriver ett begränsat utrymme för parkering, huvudsakligen för servicefordon. Evenemangsdags sker tillströmning utan bil. Nya Studenternas är lättillgänglig, centralt och med omgivningar som inbjuder till entré i gångfart. Evenemangsplatser behöver uppmarschvägar: stråk som bokstavligen är ”tillgångar”, som bidrar till en god stämning innan föreställningen.

Med arenan och vägarna till och från, kan och bör staden visa upp sig från sin bästa sida med satsning på omsorg om stadsrummet i alla detaljer. Besöket på Arenan kan vara det första mötet med Uppsala, där kvalitetkänslan kan ge ett bestående intryck. Från Resecentrum finns tre strategiska stråk: Bäverns gränd, som redan nu är en tillgång, Strandbodgatan och rutten Fjalarsgränd – Samariterhemmet – Hamnsesplanaden fram till Hamnspången. Området kring Kungsängstorg och hamnen, har en stor potential, där i 1800-talsplanen komplement med parken, Hamnesplanaden och torget gav resning och rening åt den dåtida industrimiljön och ännu utgör en stor tillgång som andningshål i den tätnande bostadsbebyggelsen. Det finns all anledning att bibehålla detta område och behandla det som en förlängning av arenaprojektet. Behåll alltså, utveckla och komplettera Livsmedelsverkets och f d Länsstyrelsens byggnader för offentligt bruk liksom platsen i hamnen invid Tullkammaren. Även om initiativet till hur Ångkvarn ska nyttjas nu ligger i privat hand, måste kommunen se till behov och möjligheter att använda fastigheten för publika ändamål. Byggnader med unika lokaler, rymliga och flexibla: kvarnen men också pumphuset. Här är platsen att tillföra kultur som utvecklar staden i stort – inte bara området – med upplevelser som berikar besöket på den nya arenan.

Nya Studenterna kan få fungera som riktmärke för hur idrottens hus skall formas för framtiden. Fyrishovs nya hallar skulle kunna platsa i Librobäck. I Gränby ser vi idrottsfältet anlagt med hangarer. Nu väntar vi på ett bästa rum för Bandyn.

Idrottsanläggningar skall vara det som ger stadens dess kvalitetsstämpel, utformade med sådan omsorg och med trevnadsvärden, där bortalagssupportern, trots att laget kammat noll, ser fram emot att komma åter.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, tf ordförande                                       Carl Erik Bergold, styrelseledamot