Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-07-27
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för del av kv. Hovstallängen. Dnr 2008/20014-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställt för granskning t.o.m. 2012-08-09. Planområdet ligger i Kungsängen och föreslås nyttjas för bostäder, ca 400 lägenheter i 6-8-våningshus, samt skola/förskola och inslag av centrumverksamheter i bottenvåningarna. Tillåtna våningshöjder enligt förslaget är åtta mot Kungsgatan, sex mot Kungsängsgatan och sju mot tvärgatorna mellan Kungsgatan och Kungsängsgatan.

FVU ställde vid samrådet frågan – varför bygga med så låg kvalitet? Varför bygga med så hög exploatering att det blir skuggiga gårdar och balkonger och snålt med närbelägna grönytor? Varför bygga hela kvarter med förutsättningen att avstegsfallen för buller kan tänjas till det yttersta? Hur stämmer detta med “Vision Uppsala 2030” i den antagna Översiktsplan 2010 där mål anges vara att skapa en livsmiljö i Uppsala av hög kvalitet, där barnperspektivet ska genomsyra förändringsarbetet och där grönstrukturen i staden ska skapa en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling?

Av samrådsredogörelsen framgår att länsstyrelsen framför liknande synpunkter. Länsstyrelsen ”vill generellt betona att det är av vikt att byggnaderna inom Kungsängens bostadsområde inte ges för hög höjd då positiva värden i bostadsmiljön och för stadsbilden i Uppsala lätt kan förstöras”.

Kontorets kommentar i samrådsredogörelsen till synpunkterna om för hög exploatering och för höga hus är att gårdarna är av samma storlek som i intilliggande kvarter samt att hushöjden är densamma som på övrig bostadsbebyggelse, med undantag för husen mot Kungsgatan som är en våning högre. På plankartan redovisas samma totala byggrätt i utställningshandlingen som i samrådshandlingen.

FVU:s synpunkter
Det är som FVU tidigare framhållit synnerligen positivt att utveckla Kungsängen som en fortsättning söderut på kvartersstaden. Som FVU också framfört i flera remissyttranden över förslag till detaljplaner i den nya stadsdelen innebär dock den höga exploateringsgraden att det kommer att bli stora kvalitetsbrister i stadsmiljön, brister som strider mot de uttalade målsättningarna om en attraktiv stadsmiljö och en utveckling enligt klimatmålen i den av kommunfullmäktige antagna Översiktsplan 2010.

En viktig aspekt för att bevara och utveckla ett attraktivt Uppsala är bostadsområden av hög kvalitet. Stadens äldre bostadsområden bl.a. från stadsarkitekten Leches tid är goda förebilder, områden med måttlig exploatering, behagliga hushöjder, varierad arkitektur och mycket sol och grönska. Trots alla vackra ord i planbeskrivningarna för detaljplanerna i Kungsängen innebär dock den höga exploateringsgraden att de nya bostadskvarteren får en rakt motsatt framtoning med höga hushöjder, trånga mått, stor andel hårdgjorda ytor, solfattiga gårdar och gaturum och en bullrig miljö. Varför inte i stället bygga vidare på och inspireras av alla de utmärkta äldre exempel på goda bostadsmiljöer som finns i staden?

En avgörande förutsättning för god kvalitet i stadsmiljön är närhet till parker och grönområden. Forskning har visat den stora vikt som vistelse utomhus har för hälsan samt att det förutom större parker i stadsdelen också bör finnas närgrönytor på högst 300 m avstånd från bostaden för att man ska besöka den ofta. I Kungsängen råder det brist på sådana närgrönytor för daglig utevistelse. De hårdgjorda och solfattiga gårdarna erbjuder ringa kompensation i detta avseende. Detta innebär en stor brist som inte minst drabbar de barn som kommer att bo i området. Varför åsidosätts denna för befolkningen så viktiga kvalitet i detaljplan efter detaljplan?

Grönytor behövs också för att få ett gott klimat i den täta stadsmiljön – sänkning av temperaturen under värmeböljor, omhändertagande av dagvatten och minskning av partikelhalten i luften. Av en artikel i SvD 2012-07-10 framgår att enligt en färsk analys från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) på grundval av ett EU-direktiv 2007, finns det 18 tätorter i Sverige med en betydande risk för översvämningar, bl.a. Uppsala. Trots det byggs de nya kvarteren i Kungsängen med så hög exploateringsgrad och med så stora arealer hårdgjord mark att knappast några gröna infiltrationsytor återstår för den normala tillförseln dagvatten än mindre för dammar för att mildra effekterna vid översvämningar. Källargarage i kombination med hög grundvattennivå minskar inte sårbarheten. Var finns riskanalysen?

Sammanfattande kommentar
FVU vill med kraft framhålla att det är dags att låta kvalitetsaspekterna få större utrymme i stadsbyggnaden. Det handlar inte bara om att få till stånd så många bostäder som möjligt. Det handlar om att fortsätta att utveckla en attraktiv och långsiktigt hållbar stad med tillvaratagande av Uppsalas särart för att staden och kommunen ska kunna svara mot de av kommunfullmäktige beslutade målen i ÖP 2010: ”Uppsala har dragningskraft” och ”Uppsala är på väg mot klimatneutralitet”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande