Föreningen Vårda Uppsala
Till Stadsbyggnadskontoret Uppsala den 15 oktober 2007
753 75 UPPSALA
angående planeringsprocessen för utredningsområdet Bergsbrunna/Sävja:
Bergsbrunna och dess sammanhang med stad och region
Inför det förestående planeringsarbetet vill Föreningen Vårda Uppsala framföra ett antal synpunkter.
a.. Översiktsplanen för Uppsala stad (ÖP). Förutsättningar/problembild.
Totalt kan ÖP medföra ca. 250.000 innevånare i kommunen, varav uppemot 200.000 i staden till 2020/2025. Över 1 miljon m2 är avsatta till verksamheter (arbete och universitetsstudier), vilket omräknat betyder 50.000 – 70.000 nya verksamma.
ÖP, Banverket och trafikoperatörerna aviserar en kraftigt utökad pendeltågstrafik med bl.a. ny Enköpingsbana, Resecentrum och fyra nya pendeltågstationer inom staden (Bergsbrunna/Sävja, Gamla Uppsala, Stenhagen och Börjetull).
Sammantaget innebär dessa förändringar radikalt nya förutsättningar för trafikens generering, och fördelning över staden. Tillsammans med uppfyllelse av miljömålen betyder detta att en ny helhetssyn på problemlösning sannolikt måste etableras för att dessutom kunna infria en vision om god bebyggd miljö.
b.. Planering och tidsplan för pendel- /regiontåg.
Resecentrum (RC) är påbörjat och planeras vara klart 2011. En kraftigt ökad regional/interregional pendeltrafik förutses, vilket bidrar till ett mer än fördubblat antal resande (ca. 40 000 t.o.r.). Därmed kommer Uppsala C att bli en av landets allra högst belastade stationer (sannolik 2:a plats). Tillsammans med regional- och fjärrbussarnas resenärer och den tänkta utvidgningen av stadskärnans cityfunktion (bl.a. intilliggande verksamheter i Östra stationsområdet och Uppsala Konsert & kongress), kommer med stor sannolikhet RC att utgöra en av landets största mål- och passérpunkter överhuvudtaget.
Pendelstationer
Bergsbrunna/Sävja planeras med två lokaliseringsalternativ, norra respektive södra läget, för en permanent station utifrån nytt program för Bergsbrunna och Sävja.
Uppsala N (Börjetull): Efter 2010. Beroende av ny Enköpingsbana och ny bebyggelse inom Nordvästra staden.
Gamla Uppsala (Yrsaparken alt. Runebergsg./Vattholmav.): Efter 2010. Beroende av spårutbyggnad med åtföljande tunnel.
Stenhagen/Herrhagen: Efter 2015. Villkorad av ny Enköpingsbana och ny bebyggelse.
Enköpingsbanan: Prioriterad, men planeras att inte påbörjas förrän efter 2010 – 2015.
c.. Bergsbrunna. Befintliga förhållanden och problembild
Bergsbrunna utgör en del av förorten Sävja, belägen ca. 7 km från city. Invånarantalet är idag ca. 10.000 totalt, men kan inom planperioden uppgå till ca. 22.000. En betydande del av den nya bebyggelsen är villkorad av att en pendeltågstation etableras (och vice versa).
Bergsbrunna består huvudsakligen av småhusbebyggelse, med sin hittills största tillväxt mellan 1965 och 1975 och ligger i ett intressant kulturlandskap vars karaktär och tillgänglighet bör beaktas i samband med nybebyggelsen. Carl von Linné bodde på två gårdar, först Sävja gård och senare Linnés Hammarby någon kilometer sydost om den planerade bebyggelsen. Utbyggnaden bör ske så att siktlinjen från Linnés Hammarby över slätten mot nordväst påverkas så litet som möjligt, vilket innebär att exploateringsgraden bör vara låg i planområdets östra och norra delar, där även miljön med respektavstånd kring Linnés exkursionsstigar och Sävjaån skall beaktas.
Föreningen Vårda Uppsala föreslår att planområdet öster om järnvägen bebyggs med högst tre våningar mellan järnvägen och den nuvarande kraftledningsgatan samt att området i övrigt över slätten avsätts för t.ex. idrottsplaner, för- och lågstadieskolor och rekreation (gäller speciellt trädholmarna). Lunsens kuperade skogsområde kan däremot tåla en betydligt högre exploateringsgrad (jfr. västra Eriksberg) med viss stadskaraktär och anslutning till pendelstation (läge Tegelbruket) med handel och service.
ÖP aviserar en vägförbindelse, vars konsekvenser tecknar två scenarior. I det ena blir den aktuella vägen en lokal huvudgata mellan Rv 77 och Rv 255 och kan då utformas som en esplanad för en belastning på 4–6.000 fordon per dygn. Det andra scenariot innebär en trafikled med anslutning till E4 med en utformning för uppemot 8–10.000 fordon per dygn.
Ca. 370 m öster om järnvägen löper en större kraftledning, vilken kan komma att grävas ner om kostnaden kan bäras av effektivare markanvändning.
Framtida funktion av Bergsbrunna station
Syftet med denna stora investering måste vara att den gör största möjliga nytta, vilket medför att den skall betjäna resenärer i båda riktningarna. Detta innebär dels boende inom primärt och sekundärt upptagningsområde för resor inom staden och över Uppsala/Stockholmsregionerna samt dels boende inom regionerna för resor till verksamheter inom primära och sekundära målområden. De sekundära upptagningsområdena nås genom attraktiv tvärgående kollektivtrafik som matar till stationen från öster (t.ex. Boländerna, Fyrislund, Årsta/Salabacke och Gränby Centrum) och väster (t.ex. Nåntuna, Utuna, Ulleråker, Rosendal och Gottsunda). Härigenom erhålls ett väsentligt större resandeunderlag och avlastning av RC och City samt möjlighet till lokal matning från Nåntuna, Vilan, Sävja och norra delen av Bergsbrunna. Tidsvinsten är avsevärd under förutsättningen att matarlinjerna har hög turtäthet, alternativt spårtaxi, jämfört med att resenärerna skall passera RC och därefter resa “tillbaka” mot exempelvis Fyrislund/Boländerna eller Ultuna/Ulleråker. Givetvis är det en förutsättning att stadens och regionens restaxor är samordnade.
Stationsläget Tegelbruket är tänkt att ligga norr om stambanans korsning med det i ÖP anvisade vägreservatet. Läget är gynnsamt med tanke på sammantaget högt resandeunderlag i närområdet väster om järnvägen, då detta bedöms kunna få centrumbildning, verksamheter och bostäder. Topografin medför att planskild tillgänglighet till perronger kan anordnas till måttlig kostnad. Parkerings möjligheter bör kunna skapas omedelbart öster om järnvägen och kollektivtrafiken kan angöra vid den nya huvudgatan.
Norra stationsläget ligger i väsentligt känsligare miljö med ringa möjligheter att etablera motsvarande centrumfunktion som i alternativet Tegelbruket med åtföljande lågt primärt resandeunderlag. Läget medför att ytterligare stora gatuinvesteringar måste göras och att kollektivtrafiken inte kan angöra utan omvägar, medförande längre restider och omloppstider, dvs negativt för såväl resenärer som trafikutövare. Planskild tillgänglighet till perronger blir sannolikt dyrare att installera. Mycket talar för att trycket på hög exploatering av område 34 (sid. 2 Workshop Sävja-Bergsbrunna) kommer att uppstå, vilket är oacceptabelt med beaktande av Linnéstigar och naturmiljön kring Sävjaån. Här förordas en måttlig småhusbebyggelse på respektavstånd från ån.
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken omfattar i dag tre linjer (5, 20 och 22) med totalt 11 turer per timme samt förstärkningslinje 35. Den lokala kollektivtrafikens belastning 2025 för hela Sävja (260 resor t.o.r. per invånare och år) kan skattas till ca. 5,7 miljoner resor per år eller ca. 29.000 resor per vintervardag. Till detta skall adderas tågresenärer via tvärförbindelserna till och från arbets- och serviceområdena i öster, Boländerna och Fyrislund samt i väster Ultuna, Ulleråker och Rosendal. Vidare tillkommer ett antal resande via tvärlinjerna från bostadsområdena i väster och öster. Sammantaget medför detta en belastning på uppemot 40.000 lokala kollektivresor (t.o.r.) per vintervardag, vilket kan motivera att två spårvägslinjer ersätter de fyra nuvarande busslinjerna, förutom pendeltågstation.
Biltrafik
Förbindelsen E4 – Bergsbrunna/Sävja/väg 255. En nytta för Sävjabor som vill nå E4 inses, men olägenheterna med förslaget framgår också. Förbindelsen kommer sannolikt även att belastas med E4- trafik destinerad till bl.a. Sunnersta, Gottsunda, Ultuna, Ulleråker och Vårdsätra som följaktligen kommer att trängas på Flottsundsbron samt genom Sunnersta på Dag Hammarskjölds väg och Graneberg på Vårdsätravägen.
I ett förlängt tidsperspektiv inses en risk för att påkalla behovet av att förbinda Västerleden med E4 via Bergsbrunnaavfarten med åtföljande anspråk på ytterligare markanvändning längs Dag Hammarskjölds väg, eller ännu värre, i södra Rosendal/Hammarby för att utnyttja Bäcklösaleden för angöring av Ultuna och ny väg över Fyrisån för att nå väg 255.
Sättet att förekomma detta scenario är givetvis att minska behovet av bilanvändningen. För att utnyttja de föreslagna satsningarna på regional pendeltågstrafik i kombination med en utvecklad lokal kollektivtrafik på den aktuella problembilden gäller, att åstadkomma en förbindelse enbart för kollektivtrafik och gc mellan Bergsbrunna station och Ultuna. Även detta leder till en bro över Fyrisån och därmed en intressekonflikt, vilken är mindre svår, då utformningen kan göras betydligt smäckrare än en bilbro och dessutom övriga markanspråk är eliminerade eller avsevärt mildrade.
Sammanfattning av föreningens synpunkter
a.. Bevarande av slättlandets kulturlandskap och siktlinjer genom mycket låg exploatering av planområdets östra delar, förutom inom nuvarande kraftledningsgata, där tre våningars byggnadshöjd kan tillåtas mot järnvägen.
b.. Endast måttfull småhusbebyggelse i norra Bergsbrunna med hänsyn till Linnéstigar och Sävjaåns strandängar.
c.. Det södra stationsläget mellan tegelbruket och den planerade vägförbindelsen förordas på grund av bättre tillgänglighet och nyttjandekvalitet genom möjlighet till centrumbildning.
d.. Planområdet inom Lunsen kan tillåtas få en delvis hög exploatering med upp till åtta våningars byggnadshöjd.
e.. Vägreservatet i ÖP bör förbinda endast väg 77 med väg 255 och ansluts därmed inte till E4. Gatan kan gärna utformas som esplanad och kunna trafikeras med spårväg.
f.. Prioritering av kollektivtrafik genom att södra stationsläget angörs av tvärgående, matande kollektivtrafik åt öster och väster, vilket medför en ny bro mellan Nåntuna och Ultuna, endast för kollektivtrafik och gång- och cykel.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan
Anna Nilsén Lars Bagge
ordförande Styrelseledamot