Föreningen Vårda Uppsala                                                                             2014-09-30

Uppsala kommun:

Kontoret för samhällsutveckling, att. Pernilla Hessling

Kommunstyrelsens kontor, att. Göran Carlén

Plan- och byggnadsnämnden

Kommunstyrelsen

PM ang. planering av Dag Hammarskjöldsstråket, Uppsala kommun.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, deltog 2014-04-28 i ett möte på kontoret för samhällsutveckling angående pågående programarbete för utvecklingen av Dag Hammarskjöldsstråket. FVU inbjöds vid mötet att återkomma med synpunkter på hur områdets grundläggande struktur skulle kunna utformas – ”gröna ryggar, stråk och skiften”.

FVU har tidigare översänt en PM ”Ang. utveckling av stadsdelen Ulleråker, Uppsala kommun” daterad 2013-06-18, till Uppsala läns landsting samt till kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun. FVU har också avgivit ett samrådsyttrande över förslag till detaljplan för Bäcklösa 2013-03-08. Skrivelserna biläggs detta yttrande.

Medlemmar i FVU:s styrelse har nu företagit en promenad i Ultunaområdet och anför följande (utöver vad som anförs i nämnda skrivelse om Ulleråker).

FVU:s synpunkter

Varför har inte kommunstyrelsen och dess kontor ansvaret för hela planeringen?

Det är positivt att staden tar ett helhetsgrepp på planeringen av områdena utmed Dag Hammarskjölds väg. Av de handlingar FVU fått ta del av framgår dock att planprogram för Ulleråker leds av plan- och byggnadsnämnden och strategiskt program för Dag Hammarskjöldsstråket leds av kommunstyrelsen.

Risken är stor att det kan uppstå styrningsproblem genom denna uppdelning på två politiska församlingar och två kontor och att frågor faller mellan stolarna. Projektet borde alltså i sin helhet ledas av i första hand kommunstyrelsen eftersom det handlar om översiktlig planering. En annan anmärkningsvärd omständighet är att detaljplanerna för Bäcklösa föregår denna planering av stadsdelen, dvs innan översiktliga riktlinjer för utbyggnaden fastlagts i en demokratisk process.

Ultunas markbehov är en avgörande förutsättning

Ultuna i Uppsala är landets största verksamhet för Sveriges Lantbruksuniversitet. Universitetets vision är ”ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper”. Av Ultunas utvecklingsplan framgår att huvudparten av de obebyggda fälten, som är i SLU:s ägo, anges som ytor för försöksodlingar mm. Samtidigt redovisar kommunen i programmet två strukturscenarier som båda visar en omfattande exploatering för bebyggelse på SLU:s mark.

Vi ställer frågan om det överhuvudtaget är möjligt att begränsa utrymmet för Ultuna utan att dess möjligheter att bedriva och utveckla verksamheten förhindras? Vissa delar av verksamheten är inte heller alltid så nyttiga att vistas nära för allmänheten, t ex brännugnarna för Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt.  Tänker man flytta de nödvändiga ytorna för försöksodlingar mm till andra områden? Vi läser i UNT 2014-09-03 att Uppsalahem köper 64000 m2 av SLU men hur ser överenskommelsen ut i övrigt mellan parterna – SLU, Akademiska hus, Akademiförvaltningen och kommunen?

Omfattningen av mark för Ultunas verksamhet är avgörande för huruvida Dag Hammarskjöldsstråket kan bebyggas och få karaktär av stad eller bli ett relativt öppet område med vissa mindre bebyggelseenklaver för bostäder utanför Ultuna campus. SLU:s behov av mark för framtiden är således en grundförutsättning för fortsatt planering.

En fråga är vad som händer med det nu utrymda mögelskadade djursjukhuset? Om huset inte går att rädda utan måste rivas skulle kanske en bostadsbebyggelse i form av en trädgårdsstad kunna förläggas till denna plats med hus i 2-3 våningar som därmed i skala ansluter till studentbostäderna intill.

Områdets höga kultur- och naturvärden bör styra planeringen

Både Ulleråker och Dag Hammarskjöldsstråket i övrigt innehåller många kultur- och naturmiljöer av högt värde.  Utanför Ulleråkerområdet, som innehåller många värdefulla miljöer som vi berör i ovan nämnt yttrande, kan som exempel nämnas Bäcklösaområdet med dess Natura 2000-objekt och den Genetiska trädgården som är en unik park och samtidigt en genbank av stor betydelse för den biologiska mångfalden, utblickar mot Årike Fyris som måste tas tillvara vid kommande exploatering i Ultuna, stadsrummet norr om Ultuna gård – Arrheniusplan, området i anslutning till Kronåsvägen med äldre institutionsbyggnader av hög arkitektonisk kvalitet och många fina exempel på villor från tidigt 1900-tal, Kunskapsparken, området med personalbostäder från 1940-tal, studentbostäderna på Gälbo – framförallt de äldre i södra delen, åsen mm. Naturpartierna i hela området är överlag mycket vackra och välskötta. Det finns påfallande många exempel på god arkitektur, både institutionsbyggnader och bostadshus. Områdets rika historia och höga miljövärden är en resurs som måste tas tillvara.

Mot bakgrund av områdets alla värden kan man fråga sig om ”tät bebyggelse” och ”centrala stadens förlängning söderut” som anges i det strategiska programmet är rätt ansats för utvecklingen av Dag Hammarskjöldstråket. Vi tror inte det. Denna inriktning låter slentrianmässig; Uppsala ska väl inte bli en enda sammanhängande tät rutnätsstad oavsett förutsättningarna? Varför inte i stället inspireras av planområdets många ovedersägliga kvaliteter och utveckla en struktur med generösa gröna stråk och bevarande av alla vackra skogsbryn som avgränsning av landskapsrummen samt med en varsam förtätning där så är möjligt som en mjuk övergång till omgivande landsbygd – en struktur i Linnés anda. Ny bebyggelse bör ha måttlig skala och samspela väl med befintlig bebyggelse. Högsta möjliga antal bostäder kan väl inte vara det enda målet i den fortsatta stadsbyggnaden?

Som FVU ständigt påpekar behöver inte all tillväxt ske i Uppsala. Det är av stor vikt för stadens framtida attraktivitet att stadens karaktär bevaras och inte byggs sönder. Det finns en mycket stor utvecklingspotential i kransorterna som bör tas tillvara. Med en kraftig utveckling av dessa orter skapas underlag för närservice och stadsliv. Forskning i Skåne har visat att en flerkärnig region minskar det totala resandet och motsvarar därför en mera långsiktigt hållbar struktur jämfört med en mera ensidig satsning på en regionkärna. En utveckling av kransorterna gynnar också landsbygden genom att levande noder skapas.

Stråk och noder/mötesplatser formar strukturen

Oavsett vilken täthet som väljs i Dag Hammarskjöldsstråket anser FVU att Dag Hammarskjölds väg bör behålla sin karaktär av trafikled i öppet landskap. Vägens sträckning kom till redan på 1600-talet och ännu 1960 var vägen en del av en riksväg, en av föregångarna till E4. Vägen har således varit och är ännu en viktig infart till Uppsala. Att utveckla vägen till någon form av stadsgata skulle strida både mot dess historia och dess nuvarande funktion.

Det viktigaste kommunikationsstråket för planområdet är förbindelsen från Polacksbacken genom Ulleråker, genom Ultuna via Ulls väg och vidare över gärdet in i Sunnersta på Åkerbyvägen. Detta stråk skulle kunna innehålla buss eller spårväg samt cykel- och gångvägar.  Det är mycket angeläget att utmed detta kommunikationsstråk utveckla mötesplatser med samhällelig och kommersiell service och andra verksamheter som drar till sig många människor. En särskilt intressant plats är korsningen Ulls väg/Ultuna allé. Det är angeläget att någon form av offentlig verksamhet kommer till inom Ultuna Campusområde som inte bara vänder sig till SLU utan till hela staden.

Sammanfattning

• Det är utmärkt att lägga fast en översiktlig struktur för Dag Hammarskjöldsstråket som underlag för kommande detaljplanering. Det är dock anmärkningsvärt att planeringen av Dag Hammarskjöldsstråket har delats upp på två politiska församlingar och två kontor med de risker detta innebär att frågor faller mellan stolarna. Eftersom det är fråga om översiktsplanering på områdesnivå borde projektet i stället i sin helhet ledas av kommunstyrelsen.
• Det är vidare anmärkningsvärt att detaljplanerna för Bäcklösa föregår denna planering av stadsdelen, dvs innan översiktliga riktlinjer för utbyggnaden fastlagts i en demokratisk process.
• Ultunas utvecklingsmöjligheter, landets största verksamhet för Sveriges Lantbruksuniversitet, måste värnas varför dess markbehov bör vara en grundförutsättning för planarbetet.
• Områdets höga kultur- och naturvärden är en resurs som måste vara en utgångspunkt för planeringen. Den täta staden är en felaktig ansats för Dag Hammarskjöldsstråket! I stället bör en struktur utvecklas med generösa gröna stråk, bevarande av alla vackra skogsbryn som avgränsning av landskapsrummen och med en varsam förtätning i måttlig skala där så är möjligt som en mjuk övergång till omgivande landsbygd – en struktur i Linnés anda. Kransorterna har en stor potential för förtätning och kan därför minska trycket på förtätning i Uppsala.
• Det viktigaste kommunikationsstråket inom planområdet är det nordsydliga stråket från Polacksbacken söderut till Sunnersta
• Dag Hammarskjölds väg bör behålla sin karaktär av trafikled i öppet landskap som infart till Uppsala..

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                Carl Erik Bergold                Ulla Björkman

Ordförande                         Styrelseledamot                   Styrelseledamot

Sten Åke Bylund                 Kristina Dahlberg                PO  Sporrong

1:e vice ordförande             Styrelseledamot                   2:e vice ordförande