ang dpl för Rickomberga 21:5, dnr PLA 2012-020140. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                       2013-05-05

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Rickomberga 21:5, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020140. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t o m 2013-05-06.

FVU:s synpunkter

FVU, som förra året anfört skäl mot enkelt planförfarande ifråga om Rickomberga 21:5, hälsar med tillfredsställelse, att planförfarandet nu ändrats till normalt. I sak har dock knappast några ändringar skett ifråga om planinnehållet jämfört med samrådsförslaget.

Planområdet ingår i ett riksintresseområde för kulturmiljö, vilket kortfattat redovisas i förslaget. Området innehåller fasta fornlämningar och ingår i en bytomt från 1300-talet, platsen har också en historia från 1880-talet som institutionsområde med bl.a. en q-märkt byggnad, rektorsvillan.

Rektorsvillan är belägen i mycket nära anslutning till nu aktuell nybebyggelse. Av den miljöbedömning (daterad 2012-03-01) som utgjort underlag för planförslaget (daterat 2012-05-03) framgår, att det gröna stråket mellan Polhemsparken och Myrbergsparken, där rektorsvillan är belägen, bedöms från landskapsbildsynpunkt värd att bevara. I planförslaget anges att byggrätterna för de nya husen placerats så att ett grönstråk hålls obebyggt runt rektorsvillan. Det är uppenbart, även om det inte uttryckligen sägs, att det grönstråk som var värt att bevara enligt miljöbedömningen har krympt i planförslaget, även om det inte avses bli helt igenbyggt.

FVU anser att det är viktigt att grönstråket bevaras och att eventuell tillkommande bebyggelse justeras i enlighet därmed.  Förslaget innebär dock tvärtom att tilltänkta huskroppar A och B ställs som ett par grindstolpar mot villan, en stel uppställning som inte alls svarar mot landskapsbilden och de befintliga husens placering i mjuk gruppering – trots att hus A tydligt hör till gruppen 1-3 och hus B till 4-5 – en harmonisk rumsform spolieras. Inte heller huskropparnas volymer samverkar med de befintliga. De nya husen bör utformas efter samma princip som de tidigare med triangel- eller Y-formad bas som bättre samspelar med befintlig bebyggelse och ger bättre förutsättningar för hänsyn till topografi och vegetation. Möjligen kan hus C som kompensation göras något större. Där är områdets lägsta nivå och ett något högre hus skymmer inte omgivningen eller bryter fondblicken in mot staden. För att skydda landskapskvaliteter bör också övervägas att i större utsträckning använda redan ianspråktagen mark, som parkeringsytor, för tillkommande bebyggelse.

FVU anser, att ytterligare utredning behövs också i andra avseenden.

Vad planförslaget inte utreder är de skyddsintressen som finns i närområdet till planområdet. Här finns också andra värden att respektera, bl a sådana som har anknytning till Otto Myrberg och den prägel han satte på bebyggelsen och trädgårdsodlingen i området. Den gamla Linnéstigen har i och för sig fått namnet Otto Myrbergs väg i modern tid, och det må vara välförtjänt för den botaniskt intresserade Myrberg. Av stort naturvärde är vidare obebyggda delar av Otto Myrbergs egen tomt med en för sitt sammanhang unik rest av alsumpskog, i synnerligen känsligt läge alldeles intill Otto Myrbergs väg, mycket nära den tilltänkta bebyggelsen.

Effekten av ytterligare bebyggelse med åtföljande tryck och slitage på närområdet har alltså inte utretts alls. Planförfattarnas argument är i korthet, att eftersom områdets skyddsintressen redan till stor del förstörts av tidigare på 1990-tale uppförd bebyggelse, så spelar ett tillskott ingen roll. Lika gärna kunde enligt FVU:s mening hävdas, att det mot bakgrund av de stora ingreppen tidigare är särskilt viktigt att bevara vad som finns kvar av skyddsvärda intressen inom och även i nära anslutning till planområdet.

Sammanfattning

• Det befintliga grönstråket, vars värde framhålls i miljöbedömningen, bör i större utsträckning bevaras utan intrång av bebyggelse och anläggningar.

• Placeringen av tillkommande bebyggelse bör bättre anpassas både till rektorsvillan och till de mjuka formerna på de befintliga husgrupperna på ömse sidor om rektorsvillan.

• Utformningen av de nya husvolymerna bör bättre anpassas till de befintliga för att uppnå ett harmoniskt samspel i stadsbilden.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                              Ulla Björkman

Ordförande                                                          Styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *