Föreningen Vårda Uppsala
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2013-03-06
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala
Ang detaljplan för Bäcklösa, Valsätra, Uppsala kommun. Dnr 2012/20086-1 (PLA 9/20037-1). Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2013-03-08 och vill avge synpunkter enligt följande.
Sammanfattning
FVU anser att utformningen av den tilltänka bebyggelsen som sådan uppvisar många positiva aspekter – måttlig hushöjd, karaktär av trädgårdsstad, blandning av hustyper m fl kvaliteter, som FVU förordat i många sammanhang när det gäller nya bostadsområden.
Tyvärr kan FVU ändå inte tillstyrka förslaget, vilket helt beror på lokaliseringen. En mer begränsad bebyggelse som tar större hänsyn till områdets skyddskvaliteter, kan vara tänkbar, men först efter en bättre utredning av natur- och kulturmiljöaspekterna.
FVU förordar bestämt, att Bäcklösa tillsammans med områden i närheten som kännetecknas av pågående bebyggelse och planer för bebyggelse, såsom Valsätra, Rosendal och Ulleråker – Ultuna, görs till föremål för en fördjupning av översiktsplan innan ytterligare detaljplaner läggs fram. Inte minst för att kunna bedöma kultur- och naturvärden samt andra miljöfaktorer som klimat- och vattenskyddsskäl sedda i ett helhetsperspektiv behövs en planering på områdesnivå.
Utveckling av FVU:s ståndpunkt
Planområdet avser c:a 600 bostäder i form av radhus, parhus, kedjehus samt flerfamiljshus, 1 – 4 våningar, inom ett område i Bäcklösa, väster om Dag Hammarskjölds väg, som avgränsas av en björkallé i norr, Dag Hammarskjölds väg i öster, Natura 2000-objektet Bäcklösa i väster och Vipängsvägen i söder.
Bäcklösaområdet innehåller mycket känslig och värdefull natur- och kulturmiljö, inte bara inom Natura 2000- objekten utan också den Genetiska trädgården, som är en unik park och samtidigt en genbank av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Trots föreslagna skyddsåtgärder bedömer FVU att det blir svårt att skydda natur- och kulturvärdena tillräckligt om området bebyggs i enlighet med förlaget. Det handlar både om skaderisker under byggnadsfasen liksom mer långsiktiga risker för slitage och andra skador.
I väster gränsar området man önskar bebygga direkt mot Natura 2000 område. Här måste särskilda föreskrifter gälla under byggnadstiden och speciell hänsyn tas i en framtid så att inte marken nära bebyggelsen tas i anspråk för ändamål som sammanhänger med bygget/respektive boendet. Bäst vore ett betydligt större respektavstånd mellan de känsliga områdena och eventuell tillkommande bebyggelse.
Förslaget avser ett område som kännetecknas av sina många och mycket gamla träd som skapar en viktig livsmiljö för många arter svampar, skalbaggar, fåglar m fl arter varav en del sällsynta och rödlistade. Det är dock mångfalden som sådan, den ekologiska miljön, som kännetecknar området och som gör det angeläget, att området inte bryts upp. Noteras bör även att, trots de försiktighetsmått som föreslås, det blir svårt att inte förstöra trädens rotsystem, vilket innebär att avsikten att bevara en del av träden ändå kan gå om intet. De gamla ekarna, den viktigaste livsmiljön för otaliga organismer, är vid god vigör och måste alla kunna bli kvar. Även de som en gång ”lagades” med betong syns livskraftiga och är kanske de för den biologiska mångfalden väsentligaste.
Det norra partiet av området utgjordes av den Genetiska trädgård som 1937 anlades av Professor Göte Turesson, banbrytande och internationellt känd forskare som myntat det nu gängse begreppet ”ekotyp”. Av hans försöks- och demonstrationsodlingar finns ännu en del i behåll, främst björkallén utmed Dag Hammarskjölds Väg och fortsättningen mot väster i rät vinkel från denna. Allén är visserligen förnyad sedan Turessons tid men efter samma princip. Speciellt måste framhållas att den huslänga som planeras omedelbart väster om en stor del av björkallén är oacceptabel med hänsyn till närheten till allén, som kräver ett fritt omgivande rum.
Det är från vetenskapshistorisk synpunkt av största vikt att allt växtmaterial med anknytning till Turesson noga inventeras före eventuell exploatering. Det måste i möjligaste mån bevaras. Det finns planer och listor som dokumenterar det som en gång fanns och i viss utsträckning ännu finns kvar.
Efter Turessons tid har i delar av Genetiska trädgården planterats en ganska rikhaltig samling buskar och träd för undervisningen vid SLU. Dessa jämte i denna del kvarvarande Turessonmaterial (bl.a. äppelträd) bör kunna infogas i den park som i planen är förlagd just dit.
MKB:n i ärendet framstår som otillräcklig i flera avseenden, bl a eftersom helhetsbedömningar av de skyddsvärda miljöerna inte gjorts. Det är anmärkningsvärt att den inte alls noterar de historiska och botaniska kvaliteterna i de ännu påtagliga resterna av trädgården. Förverkligas planen som den nu föreligger spolieras ett av Uppsalas viktiga vetenskapliga minnen.
En annan aspekt av den tilltänkta bebyggelsen är att områdena med natur- och kulturvärden riskeras att ”privatiseras” på så sätt att både de boende och den intresserade allmänheten kan uppleva, att områdena utgör del av bostadsområdet och därmed inte utan vidare tillgängliga för studiebesök.
Förslag
FVU noterar att bebyggelseaktiviteten sedan en tid är hög och ökande i södra delarna av staden. SLU gör stora utbyggnader öster om Dag Hammarskjölds väg. Ulleråkersområdet är aktuellt för ytterligare bebyggelse, möjligen i stor skala. Det pågår utbyggnad i Valsätraområdet och Rosendal.
Från natur- och kulturmiljösynpunkt men också av andra miljö- samt klimatskäl framstår det som angeläget med ett mer samlat grepp om denna utveckling, än som hittills visats, genom inventering, analys och planering på områdesnivå. FVU anser att risken annars är stor att värden går förlorade som ej kan återskapas och därtill att nya hot mot miljön och vattenkvaliten kan bli följden. Områdesnivån är också lämplig för att diskutera fördelning av olika hustyper och arkitektonisk karaktär i de olika delområdena.
Därför föreslår FVU, att en fördjupning av översiktsplan för denna del av staden tas fram och förankras i en bred demokratisk process innan fler punktvisa detaljplaneförslag lanseras. Med ett sådant underlag bör efterföljande detaljplaneprocesser kunna genomföras snabbt och enkelt.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
Kristina Berglund Ulla Björkman Bengt Jonsell
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot