050112
Till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige
i Uppsala kommun
angående planerna på ett kombinerat konsert- och kongresshus i kv Gerd.
Föreningen Vårda Uppsala har under de senaste decennierna dels intresserat sig för den äldre bebyggelsen i kv Gerd, dels för konserthusfrågan. Dessa båda frågor var en tid två separata ärenden. Idag har de sammanfallit.
Kv Gerd hade tills nyligen en bevarad bebyggelse som med sin växande skala och tillkomsttid representerade östra stadens utveckling under 1800-talet med det ännu stående stenhuset vid Vaksala torg som främsta uttryck för stadens framtidstro efter järnvägens tillkomst, ett pampigt nyrenässanshus som snart fick ståtliga grannar vid torget och ingick som ett led i den ram som man tänkt sig för detta nya, väl tilltagna torg, som i synnerhet skulle komma att bli den växande arbetarrörelsens torg. Tillsammans med bebyggelsen i kv Fröj på motsatt sida av Vaksalagatan utgjorde den i kv Gerd en synnerligen anslående entré till östra stadsdelarna och var samtidigt, tillsammans med Vaksalaskolan, ett stycke stadshistoria. Denna miljö har nu slagits sönder genom rivningarna av den äldsta bebyggelsen i kv Gerd, som efter den olyckliga branden 2004 ännu bevarade sina fasader och mycket väl kunde ha återställts. Ända sedan slutet av 1980-talet har Föreningen Vårda Uppsala verkat för bevarandet av denna miljö och kan inte undgå att känna stor besvikelse, först över det bristande underhållet och nu över dess snabba rivning. Särskilt som konserthusfrågan, som ytterst är motivet för miljöns avrivande ännu inte tycks vara betryggande i hamn.
När det gäller ett konserthus för Uppsala har Föreningen Vårda Uppsala vad gäller en sådan funktion varit ytterligt positiv, så också till en placering vid Vaksala torg liksom till en placering i kv Nanna. Men förutsättningen har vad gäller placeringen vid Vaksala torg varit att bebyggelsen i dess del längs Vaksalagatan skulle bevaras. Föreningen motsatte sig under det tidiga 1990-talet den affärs- och kontorsdel som i det då aktuella förslaget skulle adderas till konserthusdelen och därmed ta hela kvarteret utom det ännu kvarstående stenhuset i anspråk. Det då planerade konserthuset var annars tilltalande och Föreningen skulle inte ha motsatt sig dess uppförande utan tvärt om understött det, särskilt som dess fasad mot Vaksala torg och dess dimensioner inte skulle ha fördärvat intrycket av den i arkitektoniskt hänseende utomordentliga klenod som Vaksalaskolan utgör. Vaksalaskolan är tidstypisk och ett led i hur stadens styrande då såg på skolans betydelse för stadens utveckling. Ett tempel för den bildning som nu skulle bli allas egendom. Föreningen uppmuntrade också de planer som utformades för kv Nanna men som även de liksom de första planerna för konserthus i kv Gerd gick i stöpet.
De aktuella planerna för konsert- och kongresshus i kv Gerd framstår, som Föreningen Vårda Uppsala ser det och som framgått av Föreningens tidigare skrivelser i detta ärende, inte som varken funktionellt eller estetiskt tilltalande och är att döma av den debatt som ägt rum i pressen och i andra sammanhang, inte i ekonomiskt hänseende realistiska.
Vad gäller funktionen är den det som framför allt bör styra planering och genomförande. Efter att ha väntat mer än ett sekel på ett konserthus har Uppsala rätt att vänta sig en fullvärdig lokal för detta ändamål. Antalet platser har bantats för att rymmas inom kalkylen 529 milj, och så har även scenutrymmet. Bantningen innebär, att den stora konsertsalen inte kan rymma tillräckligt med åhörare för att publikdragande arrangemang skall löna sig. Den innebär vidare, att vissa utrymmeskrävande konserter inte får rum på grund av det lilla scenutrymmet. Inte ens Uppsalas stolthet, OD, anser sig få rum för sina konserter i detta stadens eget konserthus, vilket vore närmast en skandal. Parkeringsfrågan är inte heller löst. Musik i Uppland har särskilt påpekat sina behov i frågan om detta.
När det gäller det estetiska var huset i sin ursprungsversion i sig en arkitektoniskt tilltalande skapelse med sina titan- och glasytor. I ambitionen att minska kostnaden för bygget har, enligt den information som Föreningen fått, titanytorna ersatts med aluminium, vilket innebär en estetisk standardsänkning. Men även om dessa bantningsåtgärder inte vidtagits, är huset på sin plats en främmande fågel. Det har man från arkitekthåll varit medveten om och därför krävt fritt utrymme på sidorna om fasaden mot Vaksala torg. Idealet hade varit om det kunnat förläggas till en plats som tillät en fri yta runt själva byggnaden och dessutom tillåtit ett stycke parkmiljö i anslutning. Då skulle byggnaden verkligen ha kommit till sin rätt från estetisk synpunkt. Att dölja huset med träd på själva torgytan kan inte förordas. Ett torg är ett torg först när omgivande arkitektur bildar väggar och hörn. Aktuellt förslag bildar inte vägg i torgrummet på detta sätt, och gör därtill Vaksalagatans södra vägg otydlig. Byggnaden kommer också, genom sin höjd och den massivitet som den dagtid trots glasytorna kommer att förete, att förrycka balansen i torgmiljön och förta Vaksalaskolans estetiska verkan. Tidigare förslag var betydligt ödmjukare i förhållande till detta monument och tillät också bevarandet av det s k Bodénhuset.
Föreningen Vårda Uppsala brukar inte ta ställning i ekonomiska frågor, men några ord även om denna sida av konserthusfrågan kan ändå vara på sin plats. Det är ju ingalunda en oväsentlig fråga. Av pågående debatt framgår, att kommunens kalkyl inte bygger på någon grundlig analys av kostnaderna för bygge och drift samt att dessa kostnader enligt andra ekonomers beräkningar bör ligga åtskilligt högre än den kalkyl som kommunen presenterat. En liknande brist vidlåder enligt de ekonomer och politiker som framträtt i debatten storleken på förväntade inkomster. Musikarrangörer har också uttryckt oro för de kostnader som kan komma att förknippas med framträdanden i det planerade konserthuset. Mot bakgrund av debatten om ekonomin förefaller det Föreningen som om konserthuset, så som det nu planeras, kommer att bli en katastrofal förlustaffär för kommunen och dess invånare, särskilt som näringslivet eller universitetet inte visat något större intresse för projektet.
Föreningen Vårda Uppsala känner mot bakgrund av ovanstående oro för att det planerade konserthuset, i den form det nu fått, inte skall fungera fullt ut enligt de krav som musiker och arrangörer har rätt att kräva efter så lång väntan. Föreningen är som framgått ovan inte heller nöjd med dess konsekvenser för stadsbilden. Och, slutligen, Föreningen Vårda Uppsalas medlemmar och dess styrelse oroar sig i egenskap av uppsalabor för de framtida ekonomiska konsekvenserna av detta brådstörtade genomförande av planer som till den grad ifrågasätts från ekonomiskt kunnigt håll. Föreningen ber därför, att kommunens ansvariga beaktar den kritik som framförs från så många olika håll och avstår från att genomföra projektet i den form det nu har.
För Föreningen Vårda Uppsala
Anna Nilsén,
v ordf, tf ordf.