Man skakar på huvudet
(UNT Debatt 2016-10-22)
Att riva kvarteret Hugin strider mot Översiktsplanen och är inte långsiktigt hållbart, skriver Sten-Åke Bylund.
Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas nya bostäder i Uppsala, men har med största förvåning tagit del av planprogrammet för kvarteret Hugin. Är en ny rivningsvåg åter på väg i Uppsala, där moderna funktionsdugliga byggnader rivs inför trycket av det lukrativa och panikartade bostadsbyggandet? Mycket talar för det.
Det är konsekvent byggnader för arbetsplatser som rivs eller hotas, i Kungsängen, på Kapellgärdet, i Librobäck och Ulleråker. Ägaren till kvarteret Hugin, Vasakronan, sviker sina vackra löften i arkitekturprogrammet från Arkitekturåret genom att driva på rivningen. När grävskoporna nu hotar en av stadens finaste arbetsplatser och en av stadens vackraste torgmiljöer; Kungsängstorg och kontorsbyggnaderna i kvarteret Hugin, är vi många som skakar på huvudet i djup förundran.
Kvarteret Hugin utgör södra sidan av Kungsängstorg och Hamnesplanaden och rymmer i dag bland annat Livsmedelsverket, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan – tidigare också Länsstyrelsen.
Plan- och byggnadsnämnden och Stadsbyggnadsförvaltningen visar stor brist på varsamhet och känsla för stadsmiljön när de i planprogrammet föreslår rivning av byggnaderna i kvarteret Hugin, vilket också backas upp i Innerstadsstrategin.
Tillsammans med före detta Riksbanken, numera Auktionskammarens hus, spelar bebyggelsen i kvarteret Hugin en avgörande roll för torgmiljön, som också utmärker sig för sina väl valda, högklassiga och mycket uppskattade skulpturer. En oas för alla besökare!
Som huvudskäl för rivning anförs det bristande sambandet mellan Kungsängen och den nya stadsdelen söder om Strandbodgatan, kallad Industristaden. En planering som gjordes vid en tid när ingen förutsåg det nuvarande behovet bostäder och därmed förlängningen av stadskärnan söderut.
Problemet med den bristande kontakten mellan stadskärnan och industristaden kan enkelt lösas när Upplands Lokaltrafiks bussar flyttat genom att Dragarbrunnsgatan förs vidare söderut, och då tillsammans med Kungsgatan och Östra Ågatan ger ett fullt tillfredsställande samband.
En rivning av aktuell kontorsbebyggelse är inte på något sätt hållbar. Den strider mot alla vackra ord i översiktsplanen och andra kommunens åtaganden, inte minst mot principen om att bygga en blandstad. Här förutsätts nämligen komma att byggas minst 600 nya bostäder i flera mindre kvarter med en höjd av 8-9 våningar till formen av djupa, trånga och mörka bostadsschakt i stället för dagens arbetsplatser. Det är inte en godtagbar stadspolitik.
Såväl denna del av stadskärnan, liksom Kungsängen och Industristaden, är idag nästan helt dominerade av bostäder. Detta i sig gör det än mer angeläget att behålla nuvarande arbetsplatser för att ge liv åt stadskärnan med Kungsängstorg samt omgivningar i denna del av staden.
Byggnaderna är ett prov på högklassig arkitektur från 1970-talet, och tillhör tillsammans med Nyréns Pharmaciabyggnader det bästa från den tiden i Uppsala.
Till det yttre en spänstig modernism med slanka och avskilda byggnadskroppar, kopplade med glasade gångar, som lämnar markplanet fritt för passager i parkmiljö. Exklusiva arbetsplatser med god kontakt med den gröna utemiljön. Arkitekter var Carlbring och Englund, och ett tecken på anläggningens kvalitet var att den presenterades i tidskriften Arkitektur, där ett urval av landets främsta byggnader lyfts fram. En sann märkesbyggnad alltså, som borde stå högt på listan över moderna anläggningar att vårda.
Föreningen Vårda Uppsala uppmanar alla goda krafter att motsätta sig planerade rivningar i kvarteret Hugin, av såväl hållbarhetsskäl, stadsmiljöskäl som av arkitektoniska skäl. Vi måste vårda Kungsängstorg, en av våra få vackra och funktionella moderna platser i Uppsala.
Vi ställer slutligen följande frågor till det ansvariga kommunalrådet Erik Pelling (S) samt till representanter för den borgerliga oppositionen:
Gäller inte längre Översiktsplanens och Innerstadsstrategins målsättning om blandstad för området södra stadskärnan?
Ett snabbt och framforcerat bostadsbyggande som kräver omfattande rivningar av värdefull bebyggelse som Hugin, Ulleråker med flera och leder till täta, innerstadsgårdar utan tillräckligt solljus och hälsobringande lekutrymmen för barn – är det en långsiktigt hållbar stads- och välfärdspolitik för Uppsala?
Sten Åke Bylund
Förste vice ordförande, Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund och Vårda Uppsala har helt rätt. Det är inte hållbart att riva fungerande byggnader speciellt om dessa har hög arkitektonisk kvalitet som kommunen ofta vill framhålla i sina byggplaner. Och det är något som också Vasakronans prisbelönta hållbarhetschef Anna Denell förespråkar. Hon har skrivit: “Viktigast är att vi börjar ifrågasätta all nyproduktion och istället utnyttjar det som redan är byggt”. Det är även vad arkitektkåren mer och mer framhåller.
Jag kan inte se att man under nuvarande omständigheter med en pandemi kan ha samråd då det inte är möjligt för uppsalabor att samlas och diskutera förslaget med kommunens tjänstemän eller i organisationer. Det vore odemokratiskt att driva igenom en detaljplan som så skiljer sig från översiktsplan, innerstadsstrategi och arkitekturpolicyn.
Det finns tid för kommunen att tänka om och komma med ett bättre förslag senare gärna i samarbete med arkitekter och andra kunniga personer boende i staden.