Uppsala behöver en ny framtidsvision

Artikel i UNT

Uppsala behöver en ny framtidsvision

Om den kraftiga tillväxten realiseras i Uppsala bör kommunen snarast se till att en ny framtidsvision tas fram, gärna i flera alternativ, som kan analyseras, diskuteras och förankras i en bred demokratisk process. Det skriver Sten Åke Bylund.

“Byggboom i Uppland” signalerar UNT i februarinumret av tidningen Uppgång Nr 1.”Så ska vi växa i osannolik takt”. Uppsala kommun och Uppsala-Stockholmsregionen väntas enligt länsstyrelsens prognos få en snabb befolkningstillväxt under de kommande decennierna. Landshövding Peter Egardt har tillsammans med länets kommunalråd undertecknat en avsiktsförklaring med målet att det skall byggas 25 000 lägenheter i Uppsala län på fem år varav Uppsala enligt Fredrik Ahlstedt (M) svarar för minst 2500 lägenheter de närmaste åren.  Peter Egardt har i flera sammanhang också talat om att Uppsala nu kan få upp till 100 000 nya invånare på ca 20 år.

På två decennier skulle Uppsala kommun uppnå Malmös nuvarande storlek!

För Uppsala innebär detta att det skulle kunna komma att byggas dubbelt så många lägenheter per år jämfört med de senaste decennierna. Detta trots att Uppsala enligt Boverket under lång tid varit en av de kommuner i Sverige som byggt flest lägenheter per invånare. Det betyder i praktiken ett hårt tryck på Uppsalas byggbara områden och på omvandling av befintliga stadsdelar.

När Östra Sala Backe, Ulleråker, Rosendal och området vid Ultuna enligt gällande översiktsplan byggts ut återstår för nybebyggelse, enligt ansvarig förvaltningschef i kommunen, Bengt Andrén, ingen mark utan några andra konkurrerande intressen.

En befolkningsutveckling enligt ovanstående prognos skulle kraftigt avvika från den beräknade i gällande översiktplan för Uppsala, ÖP 2010, som anger mindre än hälften så stor expansion av befolkningen, med 40000 nya invånare till år 2030. Översiktsplanen har i flera andra avseenden redan blivit överspelad t.ex. när det gäller det angivna behovet av en stadsdelspark i nordvästra staden, i detaljplan för kv. Seminariet, genom höghus på flera ställen som konkurrerar med den klassiska siluetten och i pågående utbyggnad på värdefull åkermark med mera.

Uppsalaborna värnar sedan länge på flera sätt om sin stads framgångsrika identitet – dess stadsmiljö, natur- och kulturmiljö, offentliga platser och utblickarna från den omgivande slätten. Det är synpunkter från en engagerad allmänhet som inte sällan beskrivs som något som komplicerar och förlänger planprocessen, leder till fördyringar, ja till och med beskrivs  som särintressen.

För en internationellt och nationellt välkänd kunskapsstad med två universitet. En kulturstad, borde det i stället betraktas som en tillgång. Att förstå medborgarnas livsmönster och ta tillvara deras engagemang för stadsutvecklingen är i själva verket såväl tillitsskapande och nödvändigt för att uppnå en långsiktig attraktivitet och kvalitet i stadsmiljön.

Att värna om en god stadsmiljö och vårda Uppsalas särprägel är också ändamålet för FVU:s  verksamhet. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) presenterade i samband med sitt 50-årsjubileum år 2011 Åtta principer för en god stadsmiljö, förslag till utgångspunkter för en fortsatt hållbar stadsutveckling i Uppsala, som bl.a. presenterades i UNT. (Se principerna på www.vardauppsala.se). För att minska bebyggelsetrycket på staden föreslås i en av de aktuella principerna till exempel att kommunen bör satsa på att bygga ut de mindre tätorterna runt Uppsala, särskilt orter i goda kollektivtrafiklägen. Härigenom skulle många av dessa orter kunna få ett allsidigt utbud av bostäder, arbetsplatser, service och mötesplatser som bas för ortens stadsliv. Efter genomförda seminarier om principerna med Uppsalabor, byggföretag, konsulter samt tjänstemän och förtroendemän i kommunen kan FVU konstatera att det i huvudsak råder samsyn om väsentliga kvaliteter som bör råda i Uppsalas fortsatta utveckling. Hur kan man nu gå vidare utifrån bl.a. dessa principer?

Det kan bland annat uppnås genom att man i den fortsattaplaneringen analyserar och. i samråd med ortsborna, tar vara på och förädlar stads- och kommundelarnas unika karaktär. Med väl utformade nytillskott kan till och med kvaliteterna i befintliga stadsmiljöer förstärkas och utvecklas.

Det är positivt att Uppsala växer. Frågan är vilken beredskap Uppsala har för angiven ytterligare tillväxt? Hur påverkas stadsmiljön av högre täthet och högre hus? Kan stadens värdefulla grönområden och grönstråk bevaras och utvecklas? Vad händer med Uppsalas kulturmiljöer av riksintresse? Hur ska kollektivtrafiken ges tillräcklig kapacitet? Vilken roll kommer Uppsalas landsbygd att spela som “bostadsort” med drygt 50 000 invånare och som plats för rekreation och olika näringar? Var och hur kan denna kraftiga expansion bäst ske och hur kan den genomföras på ett hållbart sätt utan att skada stadens unika särart?

Att leda den långsiktiga utvecklingen av staden och omgivande landsbygd är kommunens viktiga uppgift; det kan aldrig vara en uppgift för staten eller marknadens aktörer.

Om den kraftiga tillväxten enligt avsiktsförklaringen realiseras i Uppsala bör kommunen snarast se till att en ny framtidsvision tas fram, gärna i flera alternativ som kan analyseras, diskuteras och förankras i en bred demokratisk process. Med en sådan väl genomarbetad vision som grund, och med regionala utblickar, kan Uppsala med god framförhållning och i samverkan med landstinget och omgivande kommuner planera för kloka framtidssatsningar/-investeringar och på så sätt stärka Uppsalas lokala och regionala roll och funktion.

Aalborgs kommun i Danmark (cirka 200 000 invånare) och Umeå kommun (cirka 120 000 invånare) kan bland andra kommuner tjäna som inspiration i denna process. Aalborgs föredömliga arbete finns sedan flera år manifesterat i de så kallade Aalborgsåtagandena som några kommuner i Sverige och i övriga Europa anslutit sig till, bland annat Umeå kommun. Innebörden är en ansvarsfull långsiktig stadsplanering och stadsbyggnad som formas i en fördjupad dialog. Båda städerna har blivit rikligt belönade och på annat sätt uppmärksammade för sina planeringsinsatser. Nu har Uppsala bollen!

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *