Föreningen Vårda Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala

Kulturen ska vara lättillgänglig

UNT debatt 200326:

Vi som vill ha ett konstmuseum nere på stan har blivit bestulna på en utredning,

Bild: Pär Fredin/Arkiv | Utveckla gärna Slottet för turisterna men blanda inte in konstmuseet i sammanhanget, skriver Tomas Klang.

Mia Ulin, verksamhetschef för Vasaborgen Uppsala slott, konstaterar i ett debattinlägg här i UNT den 19/3 att debatten om Uppsala konstmuseum har tagit fart igen. Och på den punkten har hon rätt. Anledningen är att vi som vill ha ett konstmuseum nere på stan har blivit bestulna på en utredning. Det som i första hand skulle ha blivit en djuputredning av alternativen kv. Hugin och Ångkvarnen blev i stället en ensidig partsinlaga för slottet. Att kommunstyrelsen efter alla dessa år låter presentera en utredning med så grava brister är ur demokratisk synpunkt helt enkelt obegripligt!

Om nu utredarna ansåg att alternativen inte var utredningsbara så skulle de naturligtvis ha förklarat att uppdraget inte var genomförbart i stället för att lägga fram ett insäljande och sockrat slottsförslag. Fortsätt läsa

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Granskning (27/2 2020 – 19/3 2020) Dnr. PBN 2015- 001662

 2020-03-19

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Granskning (27/2 2020 – 19/3 2020) Dnr. PBN 2015- 001662

Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.
Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunnsgatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.
Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.
Följaktligen har vi inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.
Däremot har vi efter vårt samrådsyttrande noterat att såväl medlemmar i föreningen såväl som andra haft invändningar mot den tilltänkta inglasningen av arkaderna längs Vaksalagatan och Dragarbrunnsgatan. Det har bland annat framförts att arkaderna bidrar till den arkitektoniska artikulationen i gaturummet samt att ingreppet skulle kunna ställa till problem för synskadade. Vi anser att dessa synpunkter är beaktansvärda och att de bör övervägas noggrant i det fortsatta arbetet med detaljplanen.

När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund PO Sporrong Tomas Klang
Ordförande        Vice ordförande   Styrelseledamot

Vill ni göra Uppsala till en Stockholmsförort?

Som gammal Uppsalabo tycker jag att stadens fina identitet förändrats till det sämre under de senaste decennierna. Bebyggelsen har blivit ogästvänligare genom kraftigt förtätad och hög bebyggelse, centrum har utarmats på vanlig affärsverksamhet, grön- och strövområdena har förminskats, etc.

”Uppsalapaketet” – är det en början till att göra Uppsala till en Stockholmsförort? Planen innehåller planer på en utbyggnad med ca 33 000 bostäder i Bergsbrunnaområdet. Planer finns söder om Uppsala för ytterligare omkring 20 000 i ”Nysala” samt ungefär 22 000 i Nydal och Alsike. Detta innebär en tillkommande folkmängd på åtminstone 170 000 invånare. Varifrån ska alla dessa människor komma? Ska folk lockas från Stockholmsområdet? Är det då attraktivt att flytta därifrån till de planerade förortsområdena med kraftigt förtätad och hög bebyggelse samt begränsade grönområden? Hur länge kommer man att få vänta på en fullt fungerande närservice – skolor, sjukvård (nytt sjukhus?), fritidsaktiviteter, etc.? Hur kommer andra delar av kommunen att påverkas under utbyggnadstiden? Det gäller samhällsservice – äldreboenden, skolor, etc.

Bild: Elin Sandow/Arkiv

Varför behövs det ett spårvägssystem som är tänkt att dimensioneras för 80 000 dagliga resenärer söderifrån in till Uppsalas centrum? Ett stort antal av de nya invånarna i Uppsalas södra delar kan antas pendla till Stockholmsregionen och då rimligen resa från de två nya stationer som planeras i Bergsbrunna och Alsike. När det gäller kommunintern pendling bör det i många fall bli till arbetsplatser i stadens södra delar. Detta talar för helt andra kollektivtrafiklösningar.

Hur lång beräknas utbyggnadstiden bli? Vilka förseningar och kostnadsfördyringar bör man kalkylera med? Sådana är mycket sannolika pga arkeologiska utgrävningar, åtgärder som följer av miljöintrång, geologiska överraskningar?

I paketet utlovas ekonomisk ersättning från statens sida. Sedan länge är tågtrafiken omfattande på sträckan Uppsala-Stockholm. På den grundvalen borde kommunen kunnat med trafikverket framförhandla en utbyggnad av de utlovade fyra spåren, utan att lova den stora och för kommunen mycket kostnadskrävande och för kommunens invånare påfrestande utbyggnaden söder om Uppsala? Det är ganska sannolikt att statens ekonomiska bidrag i slutänden kommer att visa sig utgöra en bråkdel av den totala kostnaden. Kostnadsökningarna brukar bli mycket stora i samband med omfattande bostadsbyggande, service- och infrastrukturanläggningar. Hur ska kostnadsfördyringar finansieras?

Göran Aldskogius, Uppsala