Bild: Ahmet Tirej Kaya , beskuren

15:03 | 2020-05-09 Kulturdebatt KULTUR

Utredningen om konstmuseets placering har utlöst en strid ström av kritiska insändare och debattinlägg från engagerade och konstintresserade Uppsalabor, som drömmer om ett modernt och lättillgängligt konstmuseum. Men kommunstyrelsen har konsekvent undvikit att gå i svaromål, skriver Tomas Klang, Konstens Hus Nu och Föreningen Vårda Uppsala.

När UNT i november 2018 kunde berätta att den då nytillträdda kommunstyrelsen beslutat sig för att låta djuputreda tre av förslagen till var framtidens konstmuseum ska ligga kommenterade kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) saken på följande sätt: ”Att vi i kommunstyrelsen gör en fördjupad studie av dessa tre förslag är för att ge det arbetet dignitet”.

De tre förslag som det handlade om var i första hand kvarteret Hugin och kvarteret Ångkvarnen, det vill säga de två förslag som Jane Nilsson hade fört fram i sin förstudie. Hennes starka rekommendation var ju att konstmuseet äntligen skulle lämna slottet och flytta ner på stan. Dessutom skulle utredarna beakta ett förslag från Statens fastighetsverk enligt vilket museet skulle ligga kvar i slottet. I sista stund tillfördes ju sedan också förslaget om Filmstaden.

Erik Pellings uttalande väckte utan tvekan förhoppningar om framtiden hos en luttrad konstpublik som länge hade kämpat en till synes hopplös kamp för att kulturstaden Uppsala, Sveriges fjärde storstad, äntligen skulle få ett mer användarvänligt och arkitektoniskt anslående konstmuseum av internationellt snitt. Tyvärr skulle dessa förhoppningar komma på skam i samma stund som det stod klart för alla att en bristfällig och ofullständig utredning ännu en gång hade rundat alternativen och föreslagit att museet skulle bli kvar i slottet.

Inte oväntat har därför utredningen utlöst en strid ström av arga, kritiska, upprörda och frustrerade insändare och debattinlägg från engagerade och konstintresserade Uppsalabor som ännu en gång ser hur man försöker dribbla bort drömmen om ett modernt och lättillgängligt konstmuseum på stan.

Den part som äger frågan, det vill säga kommunstyrelsen, har tyvärr konsekvent undvikit att gå i svaromål. Det demokratiska samtal som medborgarna bjudit in till har därför uteblivit. Det stora antalet insändare och debattinlägg har bemötts med vad som bara kan beskrivas som en mur av offentlig tystnad. Det som allt fler börjar undra är om denna tystnad också innebär att man från kommunstyrelsens sida har accepterat utredningen i det skick den föreligger och att man har bestämt sig för att följa utredningens förslag att låta konstmuseet ligga kvar i slottet?

Mot bakgrund av ovanstående skulle jag därför gärna vilja ställa följande frågor direkt till kommunstyrelsens ordförande, Erik Pelling:

• Efter att ha läst utredningen, anser Du att den ger Dig och övriga beslutsfattare det underlag ni behöver för att fatta ett välinformerat och långsiktigt inriktningsbeslut angående konstmuseets framtida lokalisering?
• Efter att ha läst utredningen, anser Du att den ger en godtagbar jämförelse vad avser kostnader och tillgänglighet utifrån antagna hållbarhetsmål och mål för kulturpolitiken?
• Efter att ha läst utredningen, vilka är enligt Din uppfattning de främsta fördelarna och nackdelarna med respektive förslag?
• Är Du medveten om den dokumenterat skarpa och ihållande kritik som under alla år har riktats mot konstmuseets placering i slottet?

Tomas Klang, styrelseledamot i Föreningen Vårda Uppsala och Konstens Hus Nu