2018-02-12

Kulturnämnden i Uppsala kommun
kulturnamnden@uppsala.se

Ang. framtida konstverksamhet i Uppsala kommun. Förstudie.
Föreningen Vårda Uppsala(FVU) är positiv till att kommunen tagit fram den företagna förstudien för framtida konstverksamhet i Uppsala kommun.

FVU delar i allt väsentligt utredningens uppfattning att konstmuseilokalerna på Slottet upplevs som alltför otillgängliga, anonyma och dessutom svårnavigerade inomhus. Det finns, som också antyds i studien, en motsättning mellan samtidskonst och Slottets historiska roll och uppgifter bl.a. som landshövdingeresidens. Till detta kommer den mycket sparsamma eller obefintliga skyltningen samt de otydliga grafiska symbolerna för såväl Konstmuseet som för Fredens Hus.

Uppsala och Uppland har ett vitalt, nutida konstliv. Uppsala konstmuseum har visat goda ambitioner att spegla detta, men visar även annan svensk och internationell samtidskonst. FVU delar därför utredarens slutsatser att ett växande Uppsala behöver ett konstmuseum av större format för att attrahera kommuninvånare och besökare, aktiva inom konstområdet eller besökare från såväl Sverige och som från utlandet. För detta ändamål är dagens lokaler och lokalisering helt otillräckliga. Utvecklingspotentialen saknas helt med den nuvarande dåliga tillgängligheten och synligheten med dagens lokaler och placering. Föreningen delar också utredningens syn på en vidgad roll för Uppsala konstmuseum.

Det har i många olika sammanhang sagts att det för landets fjärde största kommun är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft och besökare. Särskilt viktigt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och många kvalificerade verksamheter och företag. Ett problem har som antyds under många år varit svårigheten för Uppsala att locka flerdagsbesökare. En av orsakerna kan vara utspriddheten och de vidsträckta områdena mellan Uppsalas många tillgångar när det gäller konst och kultur som Uppsala Slott med Konstmuseet, UKK, Gamla Uppsala museum, Bror Hjorts Hus, Fredens Hus, Linnéminnena m.fl.

Under den nuvarande mycket expansiva utbyggnadsepoken som Uppsala genomgår är ett nytt konstmuseum en nödvändig framtidsinvestering. Uppsala behöver fler publika offentliga rum och institutioner. De utgångspunkter och kriterier som anges i studien är mycket väl underbyggda. Det är därför mycket vällovligt att denna gång flera lokaliseringsalternativ utretts samtidigt.

Det finns skäl att i valet av alternativ söka optimala lösningar när det gäller den framtida stads- och livsmiljösituationen i Uppsala. Idag är stadskärnan alltför liten för en större befolkning och en stad med en vidgad regional roll. Pågående förtätning av Uppsala och dess stadskärna är idag starkt inriktad på nya bostäder. De centrala delarna av staden och stadskärnan måste dock få en långsiktigt hållbar och blandad sammansättning. De får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer. Omsorgsfullt utformade stadsmiljöer med attraktiva offentliga rum är särskilt viktiga såväl för dagens som för framtidens integrationsutmaningar.

Mycket är på gång enligt kommunens olika planer, bl.a. i dess innerstadsstrategi. Förutom en omfattande nybebyggelse i Kungsängen kommer en ny bro att byggas i Kungsängsesplanadens förlängning. Det kommer att frigöra Östra Ågatan som tillgängligt offentligt rum/gaturum för olika ändamål. Snart kommer det att vara möjligt att koppla ihop Ulleråker med Kungsängen, nya Studenternas mm samt avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från stora delar av biltrafiken. Med det inledda planarbetet för Ångkvarn öppnas äntligen möjligheterna för en nödvändig vidgning av stadskärnan med möjligheter att öka dess kulturella innehåll och med fler besöksaktiviteter. Kv. Ångkvarn med sitt läge och med sina byggnader är en unik miljö med offentliga rum som är lika imponerande och uttrycksfulla som området kring Domkyrkan. Kvarteret är ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet. Här i å-rummet finns kv. Ångkvarn på endast en vattenspegels avstånd både som kontrast till och i symbios med borgar- och akademikulturen. Ån som förr var en gräns, är nu en möjlig länk som med satsningar kan föra stadens olika karaktärer samman.

Den vattennära kulturmiljön i hela stadskärnan längs Fyrisån och Östra Ågatan ger förutom goda möjligheter till kulturresor längs ån, korta gångavstånd till många centrala shoppingstråk, arbetsplatser, till Uppsala Resecentrum, Stadsbiblioteket, till Akademiska sjukhuset, till nya Studenternas, Stadsparken mm. Den östra å-stranden i de utpekade museikvarteren kv. Hugin och kv. Ångkvarn är här en stor tillgång.

Kvarteret Hugin med intilliggande torg och grönytor är till stora delar i sin nuvarande gestaltning och form mycket värdefull. Det handlar här om märkesbyggnader från 1970-talet som borde bevaras och utvecklas. Det är extra viktigt att kvarteret fortsätter att hysa olika typer av verksamhet eftersom denna del av stadskärnan redan idag domineras av bostäder.

Ett sätt att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas å-rum vore att i området satsa på ett konstmuseum av minst nationell klass. Uppsala är redan en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad, dessutom lättillgänglig från hela Stockholmsområdet och hela landet. Ett konstmuseum och gärna ytterligare tillskott av kulturinstitutioner skulle kunna öka kvaliteten och mängden självklara besöksmål och medelpunkter i centrala Uppsala.
Mot den bakgrunden förordar FVU alternativ B, kv. Ångkvarn. Det alternativet tillgodoser bäst möjligheterna att samlokalisera flera kulturinstitutioner och museer. Det är dessutom den lokalisering som bäst förlänger stadskärnan och blir ett uppskattat tillskott som offentligt rum längs Fyrisån. Med läge i Ångkvarnskvarteret får kulturlokalerna en, minst sagt, uttalad skylteffekt. Med en arkitektur, som (bokstavligen) står för sig själv, med tillägg för att ge ytterligare dynamik och spänning åt kvarteret.

Om Uppsala vill följa med sin tid och bli ”världsstad” av den attraktiva medelstora karaktären är det läge att följa de spår som finns anlagda i några metropoler utomlands, med industrilandskap omvandlade till platser och stråk för kultur: ex. i Hamburg, Essen, Bilbao, London, Newcastle, Liverpool, Oslo, Köpenhamn och Tammerfors eller i övriga Sverige, Norra Älvstranden (Göteborg), Holmen-området (Norrköping), ”Aseastaden” (Västerås),”Järnverksön” (Avesta) m.fl. . En återanvändning som ger livskraft och bidrar till stadens hållbarhet. Precis det som eftersträvas i Uppsalas innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Kommunen bör därför med alla medel se över möjligheter att nyttja Ångkvarns anläggning mot ån.
De befintliga industribyggnaderna, med sin volym och konstruktion, har kapacitet att härbärgera skiftande verksamheter också med möjlighet att expandera. FVU ser gärna att lokalfrågan inte begränsas till ett konstmuseum eller Konstens Hus. I Ångkvarnen finns möjlighet till samlokalisering av flera verksamheter. Upplandsmuseet lider t.ex. brist på utrymme. Här skulle kunna finnas plats för ett särskilt stadsmuseum, då också kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet, borde samtidigt utredas. Som annex i verksamheten finns redan, på gångavstånd, ”Köttinspektionen” och nästgårds ”Pumphuset”, båda med möjlighet till originella visningar. Sommartid kan å-rummet vara lokal för visningar, med verk ”installerade” längs ån och i Stadsträdgården.

Utöver utredningens lokaliseringsförslag finns ytterligare ett alternativ, sett till funktion och gestaltning. Ett nybyggt museum i å-rummet, i hamnen söder om Tullhuset, skulle efter en internationell arkitekttävling kunna ge Uppsala en byggnad med arkitektur av mycket hög klass. En besöksmagnet för staden såväl till form som till innehåll.

Utredningens förslag om en bred samverkan mellan stat, Region Uppsala och Uppsala kommun borde här kunna medverka till att långsiktigt tillskapa ett utvidgat och bevarat östra å-stråk med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranger mm. För trovärdigheten är det också en stor fördel att kommunen fullt ut anammar 1 % regeln vid offentlig byggnation.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand, ordf.
Sten Åke Bylund vice ordf.             P.O. Sporrong 2 vice ordf.           Carl- Erik Bergold, ledamot

2018-01-19

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015–003611. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tidigare tagit del av och lämnat synpunkter på rubricerade förslag vid föregående samråd och vill när planförslag nu föreligger anföra följande:

Planförslagets syfte och idé
Detaljplanen för Årsta torg syftar enligt den senaste översiktsplanen till att skapa en ny central plats för stadsdelarna Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av intilliggande Östra Sala Backe sker enligt en plan som har ”människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga mellan och mötesplats för berörda stadsdelar. Samtidigt är torget en del i att omvandla Fyrislundsgatan från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU: s synpunkter
Det är både naturligt och rimligt att Uppsala söker möjligheter att förtäta Sala backe och Årsta med såväl nya bostäder som service, arbetsplatser och mötesplatser av olika slag. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur och god livsmiljö av en bebyggelse från skilda tidsepoker är dock en mycket genomgripande och utmanande uppgift. Det kräver en ordentlig analys och eftertanke när det gäller natur- och kulturmiljöhänsyn, trafikflöden, servicestruktur, integrationsförutsättningar mm. I det aktuella fallet har inte alla dessa frågor utretts eller belysts. Det gäller såväl i översiktplanearbetet som i detaljplanearbetet. Ett dilemma i det aktuella fallet är vidare att marktilldelningen (enligt den s.k. Uppsalamodellen) skedde långt innan flera av dessa förutsättningar klargjorts. Marktilldelningen för Årsta torg till Midrock Property Development AB skedde redan 2015, d.v.s. långt innan översiktsplanen, de tidiga plansamråden och detaljplanen var genomförda. Med stor sannolikhet har planarbetet därför inte kunnat bedrivas helt förutsättningslöst. Det innebär i sig stora risker för detaljstyrning och låsningar inte minst ekonomiskt som hindrar en förutsättningslös öppenhet och långsiktighet i planprocessen.
Det kan ifrågasättas om ett gemensamt, nybyggt större centrum för Sala backe och Årsta på ett bättre sätt bidrar till ökad trivsel och samvaro än vad de befintliga stadsdelscentrumen gör? Närhet är vanligtvis en viktig kvalitet när det gäller närservice och attraktiva mötesplatser.
Förändringen av Fyrislundsgatan till ett s.k. stadsstråk med minskad trafikkapacitet och en helt förändrad roll bör snarast och före definitiv och total omgestaltning noga övervägas. Förändringen kommer förutom en förändring av närområdet att få en stor regional effekt. Den påverkar tillgängligheten i hela den östra och sydöstra delen av kommunen med sina tätorter och omfattande glesbygd inklusive Boländernas regionala handels-, service-och arbetsplatsutbud. Det handlar här om ett omfattande regionalt samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har med åren fått en allt viktigare roll för många boende och arbetande i den östra och sydöstra delen av kommunen och regionen. Dessutom har de nuvarande kostnadsfria parkeringsplatserna vid Gränby centrum och vid Årsta centrum en stor betydelse för det minskande trafikflödet i de mer centrala delarna. Att enligt förslaget omvandla parkeringsplatsen vid Årsta centrum till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt de framtida möjligheterna till ett större kundunderlag.
Tanken bakom planen sägs vidare vara att fortsätta variera arkitektur och kvartersformer, att skapa mer brutna siktlinjer, en mindre rätvinklig struktur med stor variationsrikedom på kvartersnivå o.s.v. De fyra nya kvarteren är därför jämförelsevis små. De uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar, men i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som ligger utan solljus och är mörka stora delar av året. Många uterum och balkonger kommer därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum.
Det kan med hänvisning till ovanstående och till Boverkets normer för barnens lek- och friytor ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att långsiktigt bli en god boendemiljö i Uppsala. Det kan också ifrågasättas om Årsta torg långsiktigt har förutsättningar att bli en väl fungerande gemensam plats för service, sociala möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.
Den rika variationsrikedomen i arkitekturen med allt för livligt utformade fasader riskerar vidare enligt FVU att minska attraktiviteten och trivseln i de för stadslivet och integrationen allt viktigare offentliga rummen. Sök harmoniska helheter åtminstone för varje kvarter. Dela inte upp varje kvarter i fyra eller fler särpräglade arkitektoniska former!
Om trafikflödena trots planens genomförandeintentioner ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer det att bli växande miljöolägenheter för allt fler närboende, särskilt intill gaturummen. De kan på sikt visa sig bli mycket omfattande och besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras och allsidigt övervägas innan planen verkställs.

Sammanfattningsvis är det djupt olyckligt om det i den tidiga marktilldelningen finns bindningar som hindrar genomförandet av en oberoende planprocess. Det bör i så fall klarläggas och redovisas offentligt. Konsekvenserna av föreslagen samordning av servicen mellan Sala backe och Årsta samt dess trafikmässiga följder för stad och region är inte fullständigt analyserad och belyst. Det mesta kan idag tala för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta även fortsättningsvis bäst betjänas av sina respektive näraliggande sociala kontaktytor och stadsdelscentra. Detta möjliggör ett mer begränsat och tätt bebyggelsetillskott än de föreslagna längs Fyrislundsgatan samt vid Årsta centrum. Förändringen av Fyrislundsgatans roll och kapacitet kan långsiktigt förväntas bli mycket olycklig såväl för de närboende och för dess serviceutbud. Fyrislundsgatan kan dock gärna göras mer trafiksäker. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör enligt de lokalboendes önskemål härmed även fortsättningsvis fylla rollen i en allt viktigare cykelled mot Uppsala stadskärna, ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand ordförande                       Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Granskningsyttrande avseende detaljplaneförslag kv. Sagan PBN 2014-000508 och kv. Vinghästen PBN 2015-002223

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har under flera år följt planarbetet vad avser såväl Ulleråkersområdet som hela Södra staden och har ingivit flera yttranden till kommunen. Här bifogas två övergripande skrivelser från FVU 2013-06-18 och 2015-09-14 samt två tidigare yttranden vad gäller i detta ärende aktuella delar, alltså kv. Sagan, tidigare Vattentornsparken (PBN 2014-000508) och kv. Vinghästen, tidigare Centrala Ulleråker (PBN 2015-2223).
Vad gäller dp-förslagen ifråga om kv. Sagan och kv. Vinghästen som nu är föremål för granskning finner FVU, att planbeskrivningarna visserligen är mer genomarbetade än tidigare förslag, men att de kritiska synpunkter i sak som FVU anfört tidigare ändå i allt väsentligt kvarstår.
Enligt FVU:s uppfattning är sålunda den tilltänkta bebyggelsen både för tät och bitvis för hög samt inkräktar onödigtvis på viktiga natur- och kulturvärden och därtill innebär den ett allvarligt hot mot grundvattnet, särskilt under exploateringsfasen, och innebär andra säkerhetsrisker p.g.a. trafikplaneringen.
Miljökonsekvensbeskrivningen får anses missvisande såtillvida som fokus är på resultatet av utbyggnaden medan miljöriskerna torde vara störst under själva byggfasen. Kostnaderna för att förebygga skador anges inte specifikt, men blir rimligen avsevärda. Frågan bör ställas om det är så angeläget med den höga exploateringsgraden att den uppväger såväl risker som kostnader.
Det finns ytterligare skäl att dra ner på den tilltänkta utbyggnaden. Redan den senaste tidens sjunkande bostadspriser liksom utebliven etablering av EU-verksamhet i närområdet kan vara skäl nog för litet andhämtning vad gäller exploateringstakten i kommunen rent allmänt till nytta inte minst för olika bevarandevärden, som i plan efter plan kommer i kläm.
FVU vill i fallet särskilt återknyta till föreningens tidigare yttranden vari Ulleråkersområdets viktiga skyddsvärden framhållits. Särskilt den gamla tallparken med dess mer än 300-åriga vackra träd, f.ö. vårt lands äldsta naturreservat (fredat av Gustav III 1773 som ”skogsparck”) och den äldre institutionsbebyggelsen, som har högt kulturhistoriskt värde.
FVU ställer sig emellertid inte avvisande till varje ytterligare utbyggnad för bostadsändamål utan har tvärtom tidigare lämnat förslag på hur en sådan skulle kunna utformas i samklang med de viktiga värdena som området innehåller och därmed erbjuda både ett fortsatt skydd för dessa och ett attraktivt boende för många (bif.). De förslag som kommunen nu presenterat innebär dock en alltför hög exploatering som förstör de viktiga bevarandevärdena och även innebär onödiga miljörisker under utbyggnadsfasen. Härtill kommer andra säkerhetsrisker som har med framkomligheten att göra. Området synes på grund av trafikplaneringen bli en sorts kategoriboende för unga, friska cyklister vilket inte återspeglar befolkningen i stort, särskilt inte den äldre delen. Kommunen bör i sin bebyggelsepolitik av många skäl eftersträva att nya bostadsområden blir tillgängliga och attraktiva för alla boendegrupper.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2017-12-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan Rackarberget, Uppsala kommun. Dnr PBN 2015-001530. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala är positiv till den föreslagna förtätningen av Rackarberget. Förslaget visar att det går att förtäta utan att förstöra en värdefull kulturmiljö. I planhandlingarna står det att:

”…de nya byggnaderna ska utformas med en hög arkitektonisk kvalitet, i harmoni med de kulturhistoriska värden som finns i området. Vid ändringar av den befintliga bebyggelsen ska ursprunglig utformning vara vägledande.”

Detta knyter an till Uppsala kommuns arkitekturpolicy, men för en gång skull är det inte bara tomma ord utan de har här omsatts i praktiken. FVU uppmanar kommunen att se till att samma förståelse för platsens värde genomsyrar alla detaljplaneprojekt.

FVU är vidare mycket positiv till att Bruno Mathssons barnstuga får skyddsbestämmelser och att dessa även innefattar de ursprungliga tekniska systemen.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand
Ordförande

2017-12-12

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Gamla Uppsala 21:20, del av. Dnr PBN 2013–000489. Granskning

Detaljplaneförslaget avser åtta punkthus av varierande höjd som enligt planen ska byggas i ett befintligt grönområde.

Föreningen Vårda Uppsala vill anföra följande synpunkter:
Det kan konstateras att de synpunkter som framfördes av FVU vid samrådet inte på något sätt har blivit beaktade. De gröna kilarna är av stort värde i stadsbygden varför kommunen borde vara mer aktsam om dem.

FVU vill dessutom lyfta två ytterligare aspekter. Kvarteret är enligt planhandlingarna ”… planerat med en inriktning om att skapa en mer urban karaktär och ett tydligare avgränsat gaturum”. Om det är syftet, varför planeras det för punkthus? Punkthus är en av de mest anti-urbana hustyper som finns och de avgränsar inte gaturummet. Genom att bygga höga punkthus på denna plats missar man chansen att skapa en stadsgata samtidigt som man skapar en okänslig övergång mellan den låga villabebyggelsen och den urbana staden. Punkthuset har som hustyp dessutom inte möjlighet att ge de boende i husen en avgränsad och trivsam gård som man tryggt kan låta sina barn leka på.

Vidare kan konstateras att antalet parkeringsplatser som hör till husen har minskat från 66 till 28. Beräknat antal lägenheter är ca 180 och till dessa anser man alltså att endast 28 personer kommer att ha en bil. Det må vara en god vision att så få kommer att äga en bil, men den är knappast realistisk. Ska övriga bilar trängas på de smala gatorna i intilliggande villaområde?

FVU avslår förslaget.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.