2018-06-10

Till
Mark- och miljödomstolen
Nacka tingsrätt

Överklagande av detaljplanebeslut av Kommunfullmäktige i Uppsala kommun 2018-05-28, §§ 104 och 105, Dnr KSN-2016-1556 och KSN- 2016-1256
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har anfört synpunkter på de rubricerade planförslagen under planförfarandet hos Uppsala kommun och överklagar nu besluten av kommunfullmäktige 2018-05-28 att anta detaljplaner för kv. Sagan m.fl. (f.d. Vattentornsparken) respektive kv. Vinghästen m.fl. (f.d. Centrala Ulleråker).

FVU yrkar på upphävande, eventuellt återförvisande och åberopar talerätt med stöd av 13 kap. 2a§ plan- och bygglagen (2010:900) och art. 9.3 i Århuskonventionen, talerätten senast bedömd av Högsta förvaltningsdomstolen, dom 29 januari 2018 i mål 593-17.

FVU har följt och deltagit i den offentliga debatten om planeringen av området, som tidigare utgjort Ulleråkers sjukhus, alltsedan marken förvärvades av Uppsala kommun och har yttrat sig över de förslag som framlagts och även presenterat ett alternativt förslag för kommunen.

I korthet vänder sig föreningen mot den höga exploateringen av området vilken innebär skada för områdets karaktär i flera avseenden, främst avseende natur- och kulturmiljön, samt att den ökar risken för skador på grundvattentillgångarna.

Båda planområdena ligger inom områden som bedöms vara av stor sårbarhet vad gäller grundvattnet, kv. Sagan bedöms som mest sårbart från grundvattensynpunkt (stor sårbarhet och i vissa delar extrem sårbarhet enligt miljökonsekvensbeskrivning för kv.Sagan, s.26).

Föreningens överklagande tar fasta på grundvattenskyddet och FVU ifrågasätter om och hur kommunen beaktat förbudet i art. 4 i EU:s ramvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 okt. 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område). Art. 4 innehåller regler mot att försämra statusen i grundvattnet, kvalitativt eller kvantitativt. Medlemsstaterna ska enligt dessa regler ”genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster”. EU-domstolen har i den s.k. Weserdomen (C-461/13, Bund fur Umwelt und Naturschutz Deutschland) förklarat att art. 4 har effekt i enskilda fall och alltså inte innebär enbart en målsättning. En medlemsstat är således enligt domstolen skyldig att inte lämna tillstånd till en verksamhet i ett enskilt fall om den kan innebära en statusförsämring av grundvattnet.

Det ska sägas, att Uppsala kommun inför de beslut som nu fattats av fullmäktige till slut har presenterat en ganska omfattande utredning om grundvattenskyddet. Fokus förefaller dock ha varit på grundvatteneffekterna av den planerade bebyggelsen när denna väl är färdigställd. Det exempel som anförs i miljöbedömningarna som värsta scenario är en trafikolycka där en bil får skador på bensintanken så att bensinen rinner ut och når grundvattnet (miljökonsekvensbeskrivning för kv. Sagan, s. 28). Själva byggfasen berörs enbart kortfattat och motsvarande exempel anförs för det skedet (samma hänvisning). Ändå är det nog inte orimligt att tänka sig, att skadorna, om stora truckar och andra arbetsfordon råkar ut för motsvarande bensinhaveri, kan bli större och värre och även att risken för sådana händelser kan vara större under en stressig byggnadsfas med många entreprenörer i farten samtidigt jämfört med vardagstrafiken inom ett tämligen lugnt bostadsområde. Därtill kommer att privatbilstrafiken inom området avses begränsas. Exploateringstiden blir också lång med det stora utbyggnad som planeras vilket inte minskar skaderisken till följd av byggnadsarbetena.

Enligt FVU:s mening behöver miljökonsekvensbeskrivningen och bedömningen utvecklas innan slutligt planbeslut fattas. FVU ifrågasätter således om EU- rättens krav i det tidigare nämnda ramvattendirektivet fullt ut beaktats i planarbetet och hemställer om upphävande/ återförvisning av berörda planbeslut.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, Ordf. för Föreningen Vårda Uppsala

Bilagor:
Stadgar för Föreningen Vårda Uppsala, lista över styrelsens medlemmar, styrelsens beslut att undersöka förutsättningarna för överklagande i detta fall.
Kontaktperson i detta ärende: föreningens sekreterare Ulla Björkman: ubjorkman@telia.com
Kopia f.k. till Länsstyrelsen i Uppsala län.

2018-06-04

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående Gottsundaområdet planprogram. Samråd.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planprogrammet avseende Gottsundaområdet vill anföra följande synpunkter.

Programmet presenterar långsiktiga strategiska vägval för markanvändning och stadsstruktur och ytterligare 5000-7000 lägenheter inom Gottsundaområdet som en del av stadsnoden Gottsunda-Ultuna. En bärande idé i förslaget är att skapa en socialt stärkande stadsmiljö som motverkar segregation och främjar mötet mellan människor. Det görs genom att målpunkter i området knyts ihop av stråk som blir strukturerande för tillkommande bebyggelse. FVU uppskattar särskilt att programmet i stor omfattning föreslår att tillkommande bebyggelsekvarter kan ske på parkeringsytor och grönytor som inte kan betraktas som särskilt värdefulla (annat än dekor till trafikytor). Ett exempel som vi tror kan bli en positiv förnyelse av Gottsundaområdet är Östra entrén. Där är ytorna för nya kvarter i ett område som idag är tämligen trist och svårorienterat som boendemiljö.

Vi är också positiva till viss bebyggelse på parkeringar kring Gottsunda centrum om ytorna inte behövs för Gottsundas regionala serviceroll? Däremot är vi med hänsyn till Gottsunda kyrkas kulturhistoriska värde mycket tveksamma skalan på bebyggelsen. Vi är därför helt emot att Gottsunda kyrka ska kantas på tre sidor av kvarter med 5-7 våningar.
FVU ser (också) vidare positivt på en varsam kompletteringsbebyggelse på parkeringsytor längs Musikvägen och Orkestervägen. Områdets täta planstruktur med jämnhöga låga volymer ger en småskalig prägel som vittnar om tidens reaktion mot rekordårens storskalighet och är exempel på bebyggelse som är värd att bevara. Där kan bebyggelse på parkeringsytor bli ett tillskott för området. Den mest omfattande nya bebyggelsen föreslås utefter stadsstråket. Det är logiskt men måste ske så att kvalitén inte försämras. För att minska risken av alltför hård exploatering föreslår vi att kommunen bestämmer att alla tillkommande lägenheter ska ha minst två timmar sol vid vårdagjämning.

Ett stort värde är även den grönska som finns idag i Gottsunda. För att minska risken att värdefull växtlighet och natur försvinner föreslår vi att kommunen i samråd med boende i området väljer ut och med Alnarpsmodellen prissätter de träd som man önskar ha kvar i bebyggelsekvarter på grönområden. Naturmiljön med flera mycket fina bergsknallar mellan kvarteren Bikupan och Bandstolen vid Bernadottevägen är också värda att bevara.

Vi kan förstå de presenterade fördelarna med att skapa sammanhängande stråk och platser genom att ta vissa grönområden i anspråk. FVU anser dock att man behöver belysa de målkonflikter som finns med förtätning i befintlig bebyggelse och att matargator öppnas för genomgående trafik.

Strukturen med ett koncentrerat stadsstråk längs Hugo Alfvéns väg och Gottsunda Allé och sammankoppling av Slädvägen och Elfrida Andrées väg kan skapa en tydlig och lätt orienterbar stadsmiljö. Musikvägen nämns i strukturen men man får lätt intryck av att Orkestervägen hamnar utanför huvudsakliga rörelsestråken i Gottsunda, särskilt som kollektivtrafiken går i fel riktning idag.

Noden Gottsunda- Ultuna måste för att vara en attraktiv boende- arbets- och besöksplats ha en god regional tillgänglighet med alla trafikslag till arbetsmarknaden i hela Uppsala- Stockholmsområdet och Mälardalen. Den föreslagna utbyggnaden av spårväg till Gottsundaområdet kan innebära snabbare resa till innerstaden och till byten vid regionala målpunkter. Vi är emellertid mycket oroliga att den stora investeringen på 7-9 Mdr kr som spårväg kommer att leda till problem. För att finansiera utbyggnaden kommer antagligen marken runt omkring säljas till ett mycket högre pris vilket i sin tur kommer leda till dyrare bostäder som de flesta inte kommer att ha råd att flytta till. Det finns även risk att spårvägen kommer sluka en alltför stor del av de medel som finns avsatta för kollektivtrafik och att de innebär att det inte finns pengar över till andra nödvändiga trafikinvesteringar.

Den föreslagna spårvägen medför även att avstånden mellan hållplatserna ökar jämfört med dagens busshållplatser. Den ensidiga satsningen på spårväg innebär att många av de föreslagna ny- bebyggelsekvarteren får långt till kollektivtrafik. Uppskattningsvis över hälften av de nya kvarteren kommer att ha längre än 500 m till spårvägshållplats. Ett jämförande alternativ med ledbuss alt. dubbelledbuss borde snarast tas fram som kostnads- och bekvämlighetsjämförelse under samrådstiden. För att Gottsundaområdet ska kunna få ett ökat kollektiv resande måste även busstrafiken nära samplaneras med ny bebyggelse och presenteras. All kollektivtrafik med buss måste finnas med i den långsiktiga planen för utveckling av området inte bara eventuell spårväg.

En första prioritet när det gäller Gottsundas fortsatt utveckling är att tillståndet som särskilt utsatt område åtgärdas före alla andra åtgärder. Det gäller särskilt för de som redan bor i området men också för hela Uppsala. Om Gottsunda ska tillföras värden som stärker identiteten, motverkar segregation, stärker den sociala samhörigheten samt främjar mötet mellan människor anser FVU att kulturen kan ges en avgörande stor roll vid förnyelsen av Gottsunda. För detta krävs en samordnad satsning och finansiering på Uppsala kommun och Region Uppsala. Det behövs en markant kulturinvestering i Gottsunda t.ex. i form av ett karaktärsfullt kulturhus med en regional betydelse t.ex. teater, dans och andra aktiviteter.

Naturmiljö
Gottsunda är omgivet av stora grönområden. Vi anser det inte minst för barns och äldres hälsa och välbefinnande är oerhört viktigt att det finns ett finmaskigt nät av grönstråk mellan bostadskvarter och ut till de större grönområdena. Strävan ska vara att alla prioriterade gröna rörelsestråk hänger ihop och har anslutning till omgivande större grönområden. Mellan Malma Gård och Monica Zetterlunds park bör finnas ett tydligt grönt stråk. För att markera stråkens vikt bör alla ges namn och skyltas väl.

Långsiktigt hållbar utveckling
Stadsutvecklingen i Gottsunda bör söka lösningar som är långsiktigt hållbara. Exempel på ett långsiktigt hållbart samhälle är att hänsyn vid planeringen tagits till kommunikationerna till området. Minst lika stor inverkan har energianvändningen i området. Genom att planera för byggnader med värme från lågtempererade värmekällor får man en mer effektiv energiomvandling och lägre förluster vid värmelagring och distribution. Tillsammans med fjärrvärmeleverantör bör man utreda potentialen att försörja nya kvarter med Fjärde generationens fjärrvärmesystem
Även vilka krav en plan ska kunna tillgodose om kommunen och fastighetsägare ska skapa en resurseffektiv förvaltning av ett område. Det kan till exempel avse lösningar för rationell snöröjning och för att slippa bortforsling av snö eller ytor som är enkla att rengöra och underhålla såsom naturmark med berghällar.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf, Mats Börjesson, PO Sporrong, Carl Erik Bergold , Sten-Åke Bylund

2018-05-21

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Plantan, Uppsala kommun. Dnr. PBN 2015-002019. Granskning.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende och vill anföra följande.
FVU ser till stora delar positivt på detaljplanen och den illustrerade arkitektoniska lösningen för fastigheten. De nedbrutna volymerna och variationen i fasadmaterial kan leda till en positiv förbättring av stadsmiljön. FVU uppskattar också att behovet av cykelparkering blivit bättre tillgodosett i det nuvarande planförslaget.

Däremot beklagar FVU att fasaderna mot student- och forskarhotellet i vinkelbyggnaden inte har förbättrats. För att tillgodose närliggande fastighetsägares och hyresgästers krav är det väldigt viktigt att de stora ytorna utan fönster mot forskar- och studenthotellet ges en tilltalande detaljering och finish. Att liva upp den stora fönsterlösa ytan blir extra viktigt då den kommer mycket nära grannhuset och den nya byggnaden kommer att skugga både gård och grannfastighet. FVU hoppas att denna brist kommer att åtgärdas under bygglovsprocessen.

Genom förslaget bedömer FVU att den vegetationstäckta ytan som går att nås av boende och besökare minskas inom kvarteret. Det räcker inte med gröna tak för att kompensera minskade gårdar. FVU anser att den kvalitativa vegetationen i innerstaden är av så stor vikt att den inte får minskas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Mats Börjesson, styrelseledamot

18-04-11

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Angående detaljplan för del av Norby 31:74PLA 2012-20122, granskning.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, som tagit del av planbeskrivningen avseende detaljplan för del av Norby 31:74, vill anföra följande synpunkter.
Föreningen har i yttrande 2012-06-10 avstyrkt ett tidigare, likartat detaljplaneförslag avseende samma område (Dnr 2012/21122-1) och så även i yttrande över planprogrammet 2016 avseende Eriksberg och Ekebydalen (Dnr PBN 2015-000015).
Stadsdelen Eriksberg har varit aktuell för utbyggnad länge och man kan kanske tycka, att kommunmedlemmar och boende haft flera chanser att ge synpunkter på olika förslag och att det nu är det dags att gå från ord till handling. Ändå hade man kunnat förvänta, anser FVU, att en så stor exploatering som den som är aktuell för Eriksberg skulle föregåtts av en fördjupad översiktsplan för området som helhet innan detaljplanerna för de skilda delområdena lagts fram för beslut med tanke bl.a. på möjligheten för berörda att påkalla en formell rättslig prövning av processen. Det räcker inte att kommunen varit aktiv när det gäller information till de boende, även om det i och för sig varit värdefullt att sådan getts i form av planprogrammen 2016 och 2017 jämte informationsmöten.
Det är alltså FVU:s första invändning, att en fördjupad översiktsplan borde framtas för hela stadsdelen innan detaljplaner för de olika områdena framläggs.
Den andra invändningen gäller ställningstagandet ifråga om bebyggelse av området och behovet av en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap. 11§ vad gäller Norby 31:74.
Det har nu gjorts vissa begränsade utredningar vad gäller bl.a. skyddade arter av olika slag inom det berörda området och det har påvisats förekomst av sju rödlistade arter svampar och insekter som är beroende av bl.a. de gamla träd, särskilt 180 – 200-åriga tallar, som området ifråga innehåller. Härtill kommer tre fladdermusarter varav en rödlistad.
På det underlaget påstås nu att planförslaget inte innebär något hot på nationell nivå mot arterna och det anses, att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18§§ miljöbalken (MB) inte behövs.
I sak har FVU alltjämt samma inställning som tidigare vad gäller bebyggelse av det berörda markområdet. Det höga ekologiska värdet av framförallt de gamla tallarna som sådana och som biotop för rödlistade arter har en stad som Uppsala råd att respektera, även om det finns gamla träd också på andra håll, vilket i planförslaget anförs som någon sorts kompensation.
Området är särpräglat tack vare de gamla tallarna och bör ej bebyggas utan ges samma skydd som omgivande naturområden, alltså som naturreservat. De boende i området och naturintresserade i allmänhet får då behålla de gamla träden, som ger en speciell kvalitet och en alldeles särskild upplevelse. Ett naturreservat bevarar också den viktiga kopplingen mellan Stadsskogen och Hågadalen.
Om området förblir oexploaterat behålls alltså inte bara ett viktigt naturområde som sådant utan också ett bostadsnära grönområde för rekreation och inte minst aktiviteter för skolbarnen i de omgivande skolorna.
Skulle exploateringsintresset anses ha företräde hävdar FVU alltjämt, att en fullständig miljöbedömning enligt MB krävs innan beslut fattas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Ulla Björkman , styrelseledamot

2018-03-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kv. Oden/Ygg, dnr PBN 2014-000019. Granskning.
Förslaget innebär förändring och utbyggnad i Sparbankskvarteret, centralt i Uppsala och avgränsat av Kungsgatan, Vaksalagatan, S:t Persgatan och järnvägen. Man vill ta en större del av kvartersytan i anspråk och öka våningshöjden. I förslaget tillkommer en ny byggnad i hörnet Kungsgatan/S:t Persgatan. I hörnet S:t Persgatan/järnvägen ligger det gamla Tingshuset med sin trädgård mot järnvägen, vilket är skyddat som byggnadsminne och som nu fungerar som kontor.

FVU vill härmed avge följande synpunkter:
Stadsarkitekten Gunnar Leche hävdade en princip för stadens utbredning att bebyggelsen skulle hålla en enhetlig takhöjd som tillåter Uppsalaåsen med Domkyrkan, Slottet och Carolina att dominera utsikten från öster. Denna princip har med några undantag följts fram till idag. I föreliggande förslag vill man öka takhöjden ”bara lite” i detta centrala kvarter, dvs en våning högre än husen mittemot på Vaksalagatan, vilket FVU absolut motsätter sig.

FVU är även kritisk mot att exploateringen blir så hög. Utöver att bygga på en våning vill man fylla upp varje möjlig del i kvarteret. I andra våningen byggs det nya huset samman med sparbankshuset. Samtidigt kragar det nya huset ut 5 m över trottoaren på Kungsgatan och lite mindre mot Tingshuset viket är ett ytterligare sätt att tänja på byggnadsvolymen. Fasaderna i glas gör inte volymen osynlig vilket man kan få intrycket av i planhandlingarna, men för övrigt kan det bli ett ganska vackert tillskott i stadsbilden om det håller sig inom givna ramar.

S:t Persgatan har nyligen beslutats gå i en undergång under järnvägen. Detta beslut är synnerligen olyckligt och bör rivas upp! I den aktuella planens syfte framhålls att nybyggnaden ”skall förstärka stadsbilden och stadslivet utmed S:t Persgatan och Kungsgatan. Vidare under rubriken Ställningstagande står det att: ”entréer som ger liv och rörelse i stadsrummet skall vara riktade mot gatan.” Hur stämmer detta överens med planerna på den planskilda korsningen? Stråket har idag en ”småstadsbredd” med trafikföring i ”flanörfart”, garanterad av passagen över järnvägen. Det är en positiv faktor för affärsläge vid gatan. Med underfart blir läget långt mindre gynnsamt. Passagen kommer då ske i ett snabbare tempo. Gående och cyklande blir också mer inriktade på själva ”trafikrörelsen”, att och hur man passerar underfarten. Också kopplingen till trafiken längs järnvägspromenaden blir komplicerad. Kontenta: Underfarten begränsar tillgängligheten till lokaler och dränerar affärslivet.

Under rubriken Allmänt i planhandlingarna står att ”kulturmiljön skall värnas och göras mer tillgänglig.” Men ”kulturmiljön” här omfattar också S:t Persgatans gaturum, som ingår i 1643 års rutnät vilket är skyddsklassat enligt riksintresse och då skall värnas till riktning, bredd och gatuprofil. Så blir ju inte fallet här. Planen förutsätter och utgår från den drastiska förändring som sker genom 2016 års plan med sänkning av gatan ledd under järnvägen. Förutom våldförande på kulturhistoriska värden motverkar den också kvaliteten i den aktuella planen, med verksamheter avsedda att förstärka den kvalitet man nu anser att gatan besitter, med läge och utförande.

Tillgängligheten allmänt till kvarteret försvåras också genom underfarten. Angöring från S:t Persgatan sker i en gradäng och blir svår för fordon och utrycknings- och servicefordon (t.ex. sopbilar) och där inne i kvarteret ändrade rörelseriktningar måste ske genom en särskild vändskiva! För funktion och ekonomi i planen måste ju alternativet med S:t Persgatan i bibehållet skick vara självklart bäst.

Förutsättningen för ett bästa genomförande av nybyggnadsplanen måste vara att återkalla 2016 års plan och behålla korsningen till ytläge. Inte minst angeläget ur säkerhetsaspekt! I planhandlingarna framhålls risken med översvämning, men som ”med riskreducerande åtgärder bedöms… vara acceptabel”. Under rubriken Hälsa och säkerhet står att: ”att gården höjdsättes så att vattnet kan ledas ut mot S:t Persgatan”, och ”I och med att gatan skall läggas till planskild korsning kommer vattnet troligtvis ansamlas i tunneln”. Och så får det bli – ett tecken på ett helt undergrävt säkerhetstänkande!

Sammanfattningsvis.
FVU motsätter sig starkt den smyghöjning av hushöjden i Uppsala centrum som planen innebär.
FVU anser att beslutet att låta St Persgatan gå i tunnel under järnvägen måste rivas upp.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand,                    Kristina Dahlberg,                     Carl-Erik Bergold
ordförande                                         styrelseledamot                          styrelseledamot

2018-03-15

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Naturreservat Årike Fyris, dnr PBN 2018-0001. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU), som tagit del av förslaget från Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun 2018 avseende bildande av ett naturreservat Årike Fyris, vill anföra följande synpunkter på förslaget.
Förslaget är i och för sig inte nytt. Det har funnits tider då ambitionerna från kommunens sida vad gäller natur- och kulturminnesvård varit högre än idag och under en period fanns rent av ett förslag om en nationalstadspark Uppsalaåsen – Fyrisån (1997), som skulle avse ett betydligt större område än det nu aktuella.
Det är dock andra prioriteringar som gäller numera i kommunen och FVU tillstyrker bildandet av ett naturreservat Årike Fyris för att hindra ytterligare exploatering av ett från natur- och kultursynpunkt klart värdefullt område. Också friluftslivets intressen, såsom skidåkningen vid Sunnerstaåsen, gynnas av ett fredande. FVU hoppas dock att naturreservatet i sig inte kommer att hindra en satsning på ett längdskidspår vid Sunnersta.

Man skulle dock kunna tänka sig en mer offensiv satsning på skötseln av våtmarkerna och t.ex. hämta inspiration från Örebro, där en sjönära f.d. avstjälpningsplats utvecklats till en stadsnära natur- och rekreationsmiljö. Sand- och grusmarkerna har uppmärksammas som speciellt skötselområde, men skulle kunna omfattas av mer offensiv satsning på dem. Det är motiverat speciellt eftersom denna naturtyp har minskat kraftigt i och med de senaste årtiondenas exploateringar runt Polacksbacken och Kronåsen. I det planerade reservatet skulle man kunna kompensera för en del av dessa förluster genom mer offensiva satsningar. Sunnerstagropens södra sluttning och många smärre områden i närheten av Ultuna lämpar sig för sådana projekt, och en fördjupad undersökning kan troligen definiera några till sådana områden.

Ett stort problem med förslaget är dock, att det i verkligheten blir två reservatsområden, det ena ganska litet om man ser till naturskyddets behov. En trafikled emellan kommer i sig att utgöra ett ytterligare intrång på flera sätt, inte minst genom att förstöra habitat för djurlivet kring ån och innebära risk för viltolyckor. Också rekreationsvärdena förstörs av trafikljud och byggnationerna som sådana.

Trafikledens närmare utformning framgår visserligen inte av detta förslag och inte heller vilka trafikslag som är aktuella. Men vare sig det blir bil- eller spårtrafik så måste framhållas, att intrånget av leden kommer att resultera i nya skador på de värden man säger sig vilja skydda.

I det fortsatta utredningsarbetet måste andra alternativ för trafiken utredas. Om planerna på en bro över Fyrisån kvarstår måste alternativ för en sådan presenteras, såsom att den flyttas eller förlängs och dras på pelare över det berörda området.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Micro Vikstrand      Ulla Björkman    Mats Jonsell
Ordförande                         ledamot                ledamot