Föreningen Vårda Uppsala

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2019-04-29
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Dagfrid. Dnr. PBN 2014-001126. Normalt förfarande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill framföra följande synpunkter.
Som i yttrandet för samråd (2017-06-10/bifogas) ställer sig FVU positivt till syftet med planen: att förbättra utrymme för närservice och tillföra bostadslägenheter. Vi hade dock i samrådet invändningar mot utförandet, byggnadens volym och skala, som vi ansåg inte svarar mot områdets karaktär. I planförslaget som nu är ute för granskning står byggnaden kvar i närmast oförändrat skick (en begränsad indragning har skett från gata). Invändningar allmänt som varit mot byggnadens höjd och volym, med stort intrång i kvarteret och som skärmar ljus för grannhusen, bemöts i samrådsredovisningen närmast som ovidkommande: ”Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att förslaget är anpassat till stadsbilden trots sin något högre höjd”(Samrådsredogörelsen, s. 6). Kommunen har nu ett styrdokument för gestaltning av stadsmiljö. Man kan fråga hur det har hanterats i detta fall. I plandokumentet (s.10) framhålls att ”byggnaden skall utformas med hög arkitektonisk kvalitet med omsorg i detaljer och materialval”, motiverat utifrån omgivande bebyggelse och dess kulturhistoriska värde och till Ringgatan dignitet. Vad gäller material, mot gator tegelsockel och i övrigt träpanel, finns inga invändningar. Men i övrigt? Här nu en byggnad i 5 (4+1) våningar, 28,5 m hög, ”något högre än intilliggande byggnader” (plandok. s. 5), men som inte ses ha någon betydelse. Avståndet till grannhus (2 vån. radhus), är i en passage 4,5 meter, ” i likhet med den befintliga byggnaden ”, butikspaviljongen i en(!) våning (plandok. s. 8). En förledande skildring av byggföretaget.
Nybyggnaden i Dagfrid bli en solitär. Eriksdalområdet i övrigt, efter förnyelsen på 1970-talet, håller högst 2,5 vån. i likhet med den äldsta planen inom området från 1912. Föreningshusen på motstående sidan Ringgatan, 20- och 30-talens bebyggelse, håller 3, 5 våningar, undantagandes fondbyggnaden mot Kyrkogårdsgatan/Tegnérparken. Ett högt hus i Dagfrid förstör helt balansen och byggnadskulturen som nu är kring Ringgatan. Det höga huset har alltså ingen hävd inom området. Dessutom en helt avvikande byggnadstyp. Ett slags punkthus med entré utifrån loftgångar lagda längs våningsväggar, närmast fönsterlösa, en brandgavel som ger bakgårdskänsla åt låghuskvarteret. Förslaget som föreligger utgår från ensidigt önskemål hos fastighetsägaren om en högsta utnyttjandegrad men som i detta fall inte svarar mot förutsättningarna på platsen och då inte den kodex för kvalitet som framhålls i kommunens styrdokument, Arkitekturprogrammet.

FVU föreslår härmed liksom vid tidigare samråd att planen ges ett mer nyanserat utförande med neddragning av en våning in mot kvarteret samt längs Ringgatan. Möjligheten bör stället prövas med en påbyggnad med en våning av huskroppen/sockeln mot Jumkilsgatan för att härmed bidra till ett mer slutet passande småstadsmässigt gaturum. Härigenom säkras långsiktigt områdets egenskaper- kvaliteter.

Uppsala dag som ovan
Sten Åke Bylund/ordförande. PO Sporrong/vice ordförande. Carl Erik Bergold/styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun              2019-04-28plan-byggnadsnämnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Börjetull, Uppsala kommun. Granskning 2 tom 2019 04 29. Dnr PBN 2017-287.

Efter smärre justeringar och kompletterande utredningar har den stora planen för Börjetull åter sänts ut på granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, och noterar att inga justeringar gjorts i de delar vi var kritiska till i granskning 1. Vi upprepar därför i stort sett huvuddragen i vår kritik mot planen och bifogar dessutom vår tidigare och utförligare skrivelse daterad 2018 09 03.

FVU:s synpunkter

I sammanfattningen av tidigare inkomna synpunkter gör stadsbyggnadsförvaltningen bedömningen, att en extra hög exploatering är rimlig bl.a. med hänsyn till kostnaderna för sanering av en tidigare deponi. Vi anser inte, att man kan låta de som kommer att bo här, ta följderna av detta i form av en extra hög exploatering, och därmed sämre, trängre och skuggigare bomiljö. Här måste kommunen och/eller annan ansvarig för deponin ta överkostnaderna för sanering, så att området kan ges en för platsen lägre och normal exploatering.

Då man översiktligt betraktar planförslaget, ser man direkt att områdena 1 och 7 är missgynnade, genom att de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor, som alla de andra kvarteren har. Dessa områden gränsar också till de hårdast trafikerade gatorna – Fyrisvallsgatan och Börjegatan, och har dessutom en större täthet. Ett sätt att kompensera detta är att göra det norra kvarteret i område 1 till en mindre kvarterspark, i analogi med den park som omges av områdena 2 – 4. Det södra, hörnkvarteret i område 1, kunde då göras något större och ges den form, som visas på sidan 9 i Rambölls utredning.

I övrigt vidhåller vi att principen i stadens arkitekturpolicy måste uppfyllas, att ”byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. D v s att hänsyn tas till platsen, där våningshöjden i de befintliga kvarteren längs Fyrisvallsgatan är fyra våningar med en indragen femte och mot Börjegatan 6 våningar.

Alltså:

– att byggnadshöjderna mot Fyrisvallsgatan sänks med en våning, till fem, respektive sex våningar i hörnet Börjegatan. Detta för att skapa ett harmoniskt gaturum och dessutom förbättra solinfallet på gårdarna. Minst fyra timmars sol i lägenheter och på gårdar mellan vår- och höstdagjämning, bör vara standard enligt FVU.

– att fler lägenheter i stället kan fås, genom att husen längs Seminariegatan i område 4 byggs samman och förses med portiker in till gårdarna.

– att accentbyggnaden i hörnet mot Galderma sänks från elva till åtta våningar, för att minimera störningarna i siktlinjer mot domkyrkan, men ändå behålla sin roll som markör vid det lilla torget, vars läge förstärks av att Galderma har sin huvudentré där. Uppsalas främsta kännemärke – silhuetten – kräver en relativt jämn byggnadshöjd i all bebyggelse på slätten. Det tillfälliga modet med höga hus passar inte här, för många och tillfälligt placerade höga hus finns redan – byggda eller planerade.

För Föreningen Vårda Uppsala dag som ovan,

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong               Carl Erik Bergold

Ordförande                              2 vice ordförande        Ledamot

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                       2019-03-23

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

 Ang. Detaljplan för Kalle Blanks väg. Diarienummer PBN 2013–000314

Planens syfte är att möjliggöra cirka 150 bostäder, skola och förskola i ett större skogsområde i Länna.

Föreningen Vårda Uppsala är positiv till planen intentioner att bygga i ett befintligt område utanför centrala Uppsala. Området planeras för en blandad bebyggelse i naturmiljö som vi bedömer har möjlighet att bli ett mycket positivt tillskott för Länna-området.

Planen möjliggör totalt cirka 150 bostäder, skola och förskola och skapar utrymme för en variation av bostadsformer med friliggande villor, radhus, parhus, kedjehus i två våningar och flerbostadshus mellan två och fyra våningar. Ett antal av flerbostadshusen har placerats i planområdets norra del. Det innebär att de kommer att få ca 600-700 m till hållplats. Planeringen bör göras om så att bostadshus med många boende ges kortare gångavstånd till hållplats för kollektivtrafik.

FVU anser vidare att viktiga hållplatslägen för buss ska förses med bra utrymme för väderskyddad cykelparkering.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan

Sten Åke Bylund

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala
Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2019-03-15
plan-byggnadsnamnden@uppsala.s

Ang. detaljplan för del av Fullerö 21:66 Diarienummer PBN 2015- 003554

Med anledning av Plan – och byggnadsnämndens remiss i föreliggande ärende får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:
Planen syftar till att möjliggöra ett verksamhetsområde med företagspark med en bruttoarea på cirka 130000 kvadratmeter för verksamheter, industri, kontor samt mindre delar för idrottsanläggning och handel. Handeln ska i huvudsak fungera som ett komplement till den befintliga handeln i Storvreta samt som närservice till omkringliggande bostäder.
I den fördjupande översiktsplanen för Storvreta som antogs av kommunfullmäktige i juni 2012, bedöms området intill Fullerömotet som strategiskt intressant ur handelssynpunkt. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle enligt FÖP Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Så har emellertid inte skett. Fullerö som bostadsenklav har idag ett isolerat läge vid motorvägen utan direkt kontakt med Storvreta samhälle i form av kollektivtrafik eller service.
Den befintliga fördjupade översiktsplanen stödjer ett storskaligt handelscentrum vid Fullerömotet. Beskrivningen i översiktsplanen är att området behövs för Uppsalas tillväxt av handel med skrymmande varor. FVU är emellertid mycket tveksam till behovet av ytterligare externa handelscentra i Uppsala. Förutsättningarna har drastiskt förändrats på senare tid. Handeln utvecklas just nu starkt mot lösningar med e-handel som påverkar, ja utglesar, befintlig handel i stadsdelar och orter. E-handeln befinner sig i en stark tillväxtfas där omsättningen på nätet väntas fortsätta att öka. Bara under första halvåret 2018 ökade den nordiska e-handeln med 11 procent.
Norden är en av de mest mogna e-handelsmarknaderna i Europa och e-handeln i Norden är på fortsatt frammarsch. Sex av tio nordbor e-handlar på månadsbasis, vilket i genomsnitt motsvarar nästan 12 miljoner personer. Att allt fler konsumenter väljer att handla sina varor över internet har gjort att e-handeln blivit allt viktigare för de nordiska detaljhandelsföretagen. E-handeln har idag en betydande tillväxtkraft.
I nordöstra delen av det föreslagna planområdet tillåts handel och centrumverksamhet. Handeln i Storvreta är emellertid helt beroende av den lokala köpkraften och det är däför en stor utmaning att behålla så mycket köpkraft att det räcker för att behålla ett levande centrum med tillräcklig lönsamhet för befintliga lokala butiker och verksamheter. I konsekvensutredningen från 2008 konstaterar HUI att förutsättningarna för etablering av handel i Fullerö enligt gällande planer är relativt ogynnsamma. Denna slutsats kvarstår och HUI varnar för att konsekvenserna för handeln i Storvreta kan bli relativt kraftiga på grund av den ökade konkurrensen från en stor handelsplats på några kilometers avstånd.
Mot bakgrund av den internationella klimatöverenskommelsen och målsättningen att Uppsala skall utgöra en nationell ledstjärna för hållbart samhällsbyggande är det anmärkningsvärt att Uppsala väljer planlägga ytterligare ett område för extern handel med en lokalisering utanför såväl Uppsala som Storvreta. Områdets läge är dock idag för isolerat och mindre lämpligt för handel i allmänhet och för dagligvaruhandel i synnerhet.

Mot denna bakgrund förordar FVU:
att ingen ytterligare yta planeras för centrumfunktioner, dagligvaruhandel eller annan handel i Fulleröområdet,
att Storvreta samhälle i stället planeras för en successiv utvidgning direkt i anslutning till befintligt centrum och omgivande bebyggelse samt slutligen
att fortsatt exploatering av Storvreta samhälle söderut föregås av en ny fördjupad översiktsplan alternativt strukturplan, som långsiktigt och hållbart redovisar kommande bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker.

För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund Ulla Björkman Mats Börjesson
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till
Mark- och miljödomstolen

Överklagande av beslut 2018-12-19 av Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun att anta detaljplan för Södra Kalkstenen del NORBY 31:74, 2012-020122.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar rubricerade beslut och hemställer att beslutet upphävs på grunder som utvecklas i det följande.
Med bifogande av föreningens stadgar åberopar FVU talerätt enligt 13 kap. 12§ plan- och bygglagen (2010:900, PBL) i egenskap av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13§ miljöbalken (1998:808, MB) och hävdar, att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet avses tas i anspråk för verksamheter som avses i 4 kap. 34§ PBL.
Till stöd för talerätten anförs att FVU tidigare tillerkänts talerätt i flera miljörelaterade ärenden, senast i Högsta förvaltningsdomstolen den 29 januari 2018 i mål nr 593 – 17 avseende tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950), fråga om kyrkotomt – Mikaelskyrkan i Uppsala (föreningen tillerkändes då talerätt i målet med direkt hänvisning till Århuskonventionen, eftersom kulturmiljölagen inte är kopplad till MB på samma sätt som PBL). Föreningen har också tillerkänts talerätt enligt PBL i Mark- och miljööverdomstolen i dom 2014-03-24 avseende detaljplan för kv. Seminariet i Uppsala kommun. Fler exempel kan anföras.
I sak vill FVU anföra följande angående det aktuella detaljplanebeslutet.
Planen innebär exploatering av ett område som kännetecknas av höga naturvärden och närhet till viktiga kulturhistoriska värden. Dock saknas närmare utredning om dessa värden och FVU hävdar, att en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ MB skulle ha genomförts innan planbeslutet och anser, att den bristen i sig motiverar att beslutet upphävs.
Av särskilt stort värde i det aktuella detaljplaneområdet bör nämnas beståndet av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda naturupplevelse som dessa mäktiga träd skänker. En MKB bör också omfatta de vilda djurens vandringsstigar mellan Stadsskogen och Hågadalen – Nåsten. Många uppgifter från boende bekräftar att de vilda djuren föredrar att korsa Norbyvägen vid det tilltänkta utbyggnadsområdet. Avsaknaden av en fullständig miljöbedömning framstår här som en allvarlig brist. Vidare borde beaktats närheten till andra skyddsvärden, t.ex. kulturmiljön. Här bör nämnas dels effekterna för ett område med runristningar samt äldre bebyggelse, som ett gammalt soldattorp samt dels att Eriksbergsområdet för framtiden är ett värdefullt exempel på 1960-talets första höghus- och miljonprogramområden i Uppsala.
Därutöver anser föreningen att också en fördjupad översiktsplan för stadsdelen Eriksberg borde ha tagits fram innan eventuellt detaljplanebeslut, inte minst som det berörda området är beläget intill två naturreservat – Stadsskogen och Hågadalen – Nåsten, viktiga både för naturvård och friluftsliv. Det berörda området är, som framgått vid informationsmöten och liknande, dessutom inte det enda markområde i stadsdelen som inom kort kan komma att tas i anspråk för ytterligare bebyggelse. En fördjupad översiktsplan skulle därför ha varit motiverad för att klarlägga förhållandena och väga motstående intressen. Eftersom planförslaget är det första i en förväntad rad av bebyggelseplaner för Eriksberg borde vidare, enligt föreningens mening, beslutet ha lyfts till kommunfullmäktige, trots den delegation till Plan- och byggnadsnämnden som finns.
FVU: s inställning i sak är att det berörda området borde tillföras något av de intilliggande naturreservaten. Dessutom bör dagens bebyggelsekaraktär med dess tidstypiska kvalitéter värnas som en för framtiden värdefull kulturhistoriskt tillgång för hela staden. Därigenom tillskapas ett långsiktigt mervärde inte bara för Eriksberg utan för kommunen och staden som helhet.
FVU hemställer härmed att planbeslutet upphävs.

För Föreningen Vårda Uppsala 2019-01-07

Sten Åke Bylund, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2019-01-07

Plan och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Yttrande över detaljplan för kv. Ubbo , samråd PBN 2015- 003138

Med anledning av föreliggande samråd kring detaljplan för kv. Ubbo får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

FVU instämmer till stora delar i kommunens byggnadsvision för kv. Ubbo bl.a. följande:
”att förstärka och utveckla stråket mellan slottet och domkyrkan med ytterligare en målpunkt.”
”byggnaderna ska vara av hög arkitektonisk kvalitet och ge ett intressant tillskott till den
kulturhistoriska värdefulla miljön ”. ”Odinslund ska vara en plats där fler människor rör sig och vistas under en större del av året och dygnet”.

Att med denna stadsbyggnadsvision som bakgrund planlägga Uppsala mest kända historiska kulturstråk för forskarbostäder väcker förvåning inte minst ur medborgar- och näringslivsperspektiv men framförallt ur den allt viktigare besöksnäringens. Planförslagets form av nybyggnad dess storskaliga moderna yttre samt dess innehåll skulle såväl funktionellt som gestaltningsmässigt passa bättre in i kv. Blåsenhus eller i några av kommunens övriga centrala kvarter för kunskapsnäring, universitet, forskare och studenter. Ett strategiskt markbyte mellan berörda parter borde vara av överordnat lokalt och nationellt intresse så att kommunen kan förfoga över fastigheten och långsiktigt börja planera för en verksamhet som bidrar till att stärka Uppsala som kultur- och kunskapsstad samt som nationellt besöksmål.

Kv. Ubbo, i synnerhet den del som vetter mot Odinslund, har ett ytterst viktigt och mycket känsligt läge i ett stråk som sträcker sig från domkyrkan och upp till slottet. Därför måste mycket höga krav ställas på ny bebyggelse. Vid vår granskning av föreliggande detaljplaneförslag kan konstateras att de föreslagna nya byggnadskropparna med sin onyanserade volym är alldeles för storskaliga. Dessutom att den föreslagna exploateringen är alldeles för hög för den i övrigt småskaliga bebyggelsen i kvarteret.
Nya byggnader som samlar upp och ordnar miljön mot Odinslund är dock önskvärda, eftersom dagens vy mot Odinslund utgör en baksida av bebyggelsen mot Övre Slottsgatan och Åsgränd.
Dock måste den föreslagna byggnadskroppen intill den fd. Lindska skolan med gavel mot Odinslund nyanseras till två volymer genom exempelvis en förskjutning i sida och höjd, så att den upplevs i den skala kvarterets nuvarande bebyggelse har. D.v.s. en övre del i 4 våningar och en nedre i 3 våningar. Det skulle ge en småskalighet som känns naturlig på platsen och som inte konkurrerar med monumentalbyggnaderna i kulturstråket i övrigt.
Den föreslagna byggnaden längs Odinslund är både för lång och för hög. Då man åberopar den tidigare bebyggelsen längs Odinslund som utgångspunkt för den föreslagna nya, borde denna inte heller sträcka sig längre söderut än det Axehielmska huset gjorde, d.v.s. väsentligt kortas av. Kanske är det till och med helt fel att bygga så nära gränsen till Odinslund. En ny fasadlinje borde läggas längre in i kvarteret, nedanför åsbranten och i nivå med eken, som det redovisas i gällande plan. Dock med bevarande av bostadshuset från sekelskiftet 1800. Det skulle både ge en avslutning på och en öppen grön yta mot Odinslund.

Det internationella kultur- kunskapssamhällets samt besöksnäringens aktuella krav gör dock att den största invändningen mot planförslaget, som tidigare anförts, är dess huvudinnehåll: forskarbostäder. Det innebär en förlust av en strategisk tomtresurs och en icke önskvärd privatisering av ett av Uppsala mest värdefulla offentliga rum.

Sten Åke Bylund Carl Erik Bergold PO Sporrong
Ordförande ledamot vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Sten Åke Bylund Sävja Vråkväg 8, 75756 Uppsala • Telefon: 070-6486785
E-post: sten.ake.bylund@gmail.com • Internetadress: www.vardauppsala.se

Yttrande avseende detaljplaneförslag för kv. Södra Kalkstenen, del av Norby 31:74, PLA 2012- 020122, granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har vid minst tre tidigare tillfällen (2012, 2016 och 2018) avgivit yttranden över Uppsala kommuns planförslag beträffande det här aktuella området. FVU vidhåller tidigare ställningstagande vad gäller tilltänkt bebyggelse och avstyrker således det nu aktuella planförslaget. FVU hänvisar i sak till tidigare yttranden och vill här särskilt anföra följande beträffande det senaste detaljplaneförslaget, som är ute på granskning till 27 november 2018.

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas nya bostäder i staden. Det måste dock alltid ske utifrån en långsiktig helhetssyn och föregås av en noggrann miljöbedömning. Detta saknas för det aktuella området.

I en tid då stadsbebyggelsen växer mer än någonsin tidigare är det nu desto viktigare att bevara de gröna områden som ännu finns intill befintliga bostadsområden, både för invånarnas hälsa och trivsel samt för stadsdelens natur- och kulturmiljövärden som sådana. Det nu aktuella planförslaget har modifierats något i förhållande till tidigare förslag genom att ett av de tidigare föreslagna fyra punkthusen har bortfallit. Förändringen innebär ingen skillnad för FVU: s ställningstagande. Om planarbetet drivs vidare anser FVU alltjämt att förslaget först måste göras föremål för en fullständig miljöbedömning enligt 6 kap. 11 – 18 §§ miljöbalken om planarbetet. Eriksberg utgör en värdefull årsring i Uppsalas stadsmiljö. FVU anser därför att en fördjupad översiktsplan för hela Eriksberg bör framtas innan exploateringsbeslut alls fattas beträffande olika delar av stadsdelen. För framtiden bör enligt FVU: s mening det nu aktuella området införlivas i naturreservatet Hågadalen-Nåsten.

Av stort värde i det aktuella området är bestånden av gamla tallar, inte minst som habitat för ett antal rödlistade arter men också för den särskilda upplevelse som dessa mäktiga träd skänker. Vidare bör beaktas närheten till viktiga kulturhistoriska värden, som kan riskera att ta skada om bebyggelsen kommer för nära. I detta fall området med runristningar och även det gamla soldattorpet.

Här är således tillfälle att behålla och för framtiden skydda ett värdefullt naturområde nära storstadsbebyggelsen snarare än att utnyttja varje byggbar yta för ytterligare förtätning. Sambandet med Stadsskogen och Hågadalen kan understrykas bättre genom lämpligare passager för djur och människor än de som idag finns över Norbyvägen. Kommunen skulle då kunna bidra till bevarandet av de arter som annars trängs undan av människans exploatering av naturen.

Därmed skulle kommunen också för framtiden kunna försäkra alla kommuninvånare något mycket värdefullt. Genom att skydda och tillgängliggöra detta värdefulla område för naturstudier och friluftsliv nära inpå den egentliga stadsbebyggelsen skapas ett mervärde för alla medan bebyggelse privatiserar området till förmån för dem som kommer att bo i det nya bostadsområdet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                    Ulla Björkman

Ordförande                                              Sekreterare