Arkitekt PO Sporrong, mångårig medlem i FVU, att ge en exposé över föreningens verksamhet sedan bildandet 1961 då det s.k. Carl Wilhelm Scheele’s apotek vid Stora torget revs till förmån för Åhlénshuset.
Träffpunkten, Storgatan 11, 24 mars kl. 18.30 – 20.00.
Föredraget följer efter FVU’s årsmöte kl. 18.00 – 18.30 och är öppet för alla. Kostnadsfritt!
Stora delar av Uppsala stad ingår i ett s.k. riksintresseområde. Vad innebär det och vad betyder det i förhållande till det kommunala planmonopolet? Varför är områdets gränser dragna som de är? Och vad betyder de för Uppsalas del så viktiga siktlinjerna? Länsantikvarie Roger Edenmo kommer att klargöra dessa och andra begrepp.
Träffpunkten, Storgatan 11, kl. 18.30 – 20.00.
Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.
Upplandsmuseets kulturmiljöverksamhet inskränker sig inte bara till att producera intressanta utställningar. Man arbetar också med kunskapsuppbyggnad rörande äldre bebyggelse och tar ställning i bevarandefrågor. Per Lundgren, bebyggelseantikvarie vid museet, kommer och berättar mer om detta och kommer också att ta upp några aktuella fall från Uppsala.
Träffpunkten, Storgatan 11, 29/1 kl. 18.30 – 20.00.
Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.
2020-01-17
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Med anledning av rubricerade remiss vill Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:
Syftet med planförslaget är att möjliggöra bostäder och funktionella butikslokaler med en gestaltning som passar in i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
FVU ser positivt på att större ytor tillskapas för gående och cyklister som härmed ökar vistelseytan på torget och minskar barriäreffekterna av trafiken på Torbjörnsgatan över torget.
Föreningens förslag att göra torget till gåfartsgata avfärdas med motiveringen det inte är lämpligt på en så kort sträcka. Motiveringen är tveksam eftersom det finns flera gåfartsgator i Sverige som är av liknande längd. Förslaget om gåfartsgata innebär att hela området kan upplevas som en enhet med väl tilltagen vistelseyta.
De kompletterande solstudierna styrker FVU: s uppfattning att gården som planeras på taket till första våningen kommer att hamna i skugga en stor del av dagen. I övriga Tuna Backar är gårdarna alltid öppna åt sydväst eller har större yta.
FVU förordar därför att byggnadskroppen i kvarterets sydvästra hörn endast ska få vara högst 3 våningar.
Uppsala dag som ovan
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund Mats Börjesson
Ordförande Styrelseledamot
INSÄNDARE Efter genomfört plansamråd hotas flera byggnader i kvarteret Hugin i södra stadskärnan av omfattande rivningar. Det handlar om Vasakronans byggnader vid det vackert utsmyckade Kungsängstorg med idag lokaler för Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Socialförvaltningen och IFO Barn och Unga – tidigare även Länsstyrelsen och Livsmedelsverket
Som huvudskäl för aviserade rivningar anförs dels det bristande sambandet mellan centrala stadskärnan och området söder om Strandbodgatan, Industristadenområdet samt dels behovet av nya bostäder. Ännu finns inget klart planförslag men mycket tyder på att större delen av Vasakronans bebyggelse är hotad. Fortsätt läsa
2020-01-08
Mark och Miljödomstolen, Nacka tingsrätt
För kännedom
Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltningen
Överklagande av detaljplan för del av kvarteret Kvarnen. PBN 2015- 003445/ antagen 2019-12-18.
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed och med stöd av 13 kap 13§ plan-och bygglagen (2010:900) och 16 kap 13§ miljöbalken (1998:808), som ger en ideell förening, som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, överklaganderätt och att denna rätt tidigare prövats rättsligt och därvid godkänts. FVU har 223 medlemmar. Stadgar och medlemsmatrikel bifogas senare. Vår klagorätt har tidigare godkänts av Mark- och miljödomstolen, se dom den 7 december 2012 i mål P 6473-12.
Inledning
FVU har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till övergripande motiv i planen, med tillägg som, i det centrumnära läget, förstärker och utvecklar stadslivet. Sedan vad gäller utförande har vi funnit anledning att påtala vad vi ser som brister i planhanteringen med motiv till byggnadsskick som vi inte ser hävdade utifrån de kvalitetskrav på arkitektur, med hänsyn då till plats och omgivning, kulturmiljön, som nu föranstaltas i kommunen styrdokument, Arkitektur Uppsala (se bifogad skrivelse).
Planen har sitt ursprung i ett byggherreprojekt med inriktning på ett bästa privatekonomiskt utnyttjande och utbyte av fastigheten. I det skedet fanns inget fastställt styrdokument men som sedan inte lett till justeringar av planen. I planhandlingarna ingick en särskild kulturhistorisk utredning med klarläggande av kvaliteter att ta hänsyn till för att hävda ett bästa byggnadsskick på platsen. Stadsbyggnadsförvaltningen fann nu inga skäl att beakta motiv som utgick ifrån analys av platsens gestalt och historia. Planen framlagd till granskning efter samråd fick bestå med ursprunglig hög exploatering.
I samrådet, som det redovisas, riktas genomgående kritik mot utformningen av bebyggelsen, gruppering, skala, volym, som man ser ruinerar både plats och omgivningar. I inget fall får sakägare eller andra, gehör för synpunkter. Och inte i något fall med argument hämtade från värdeparagrafer i kommunens styrdokument, Arkitektur Uppsala. I stället svepande formuleringar med hänvisning till allmänna önskemål i Översiktsplan. Solvärden försummas medvetet: skrämmande tydligt att bostadsgården gården försätts i evig skugga. Kvantitet, inte kvalitet, är det som skall hävdas. Platsen har ingen betydelse.
Skäl för överklagande
Bristande anpassning till staden och platsen
Planens 11-våningshus, just utanför riksintresset Uppsala stad och bostadsområdet Kvarngärdet södra, enl. KF-beslut 1998-11-07 § 306, klassat som särskilt värdefull bebyggelsemiljö, kastar bokstavligen sin skugga in över dessa skyddade miljöer. Den nya bebyggelsen uppförs dessutom på Kvarngärdet norra, kommunalt kulturmiljöområde. En viktig del av riksintresset Uppsala stad är enligt översiktsplanen skyddet av Uppsalas karaktäristiska silhuett, huvudsakligen slottet och domkyrkan. 11-våningshuset påverkar påtagligt upplevelsen av silhuetten, genom att störa eller blockera den, särskilt då för de medborgare som bor, verkar och färdas i parkstråket från Gränby centrum in mot centrala staden. Efterkrigstidens stadsplanering har länge haft en bärande ide att orientera de nya bilfria grönstråken in mot centrum med siktlinjer mot endera slottet eller domkyrkan. Här bryter man nu mot denna princip.
Den höga byggnaden står helt i strid med Kvarngärdets 2-våningsskala och dessutom mot bostadsbebyggelsen i 4 våningar på andra sidan Torkelsgatan. Detta påtalas i den kulturhistoriska utredning som föregick planen, men som lämnats helt utan avseende. Detsamma gäller bevarande och återanvändning av den f d Konsumbutiken, uppförd på 1960-talet i ett sammanhang med bostäderna och med samme arkitekt.
Anmärkningsvärt är att i planbeskrivningen sid 10 har 11-våningshuset höjdbeteckningen 6 (VI) vån!
Övergripande gestaltning saknas
FVU saknar helt en samlande gestaltning av den för stadsdelen så viktiga avslutningen på grönstråket Gränby – Kvarngärdet. Ingen studie av miljön mellan S:t Perskyrkan och Torkelsgatan med grönska, hårdgjorda torgytor och gång och cykelstråk har gjorts. Inte heller en redovisning av den föreslagna bebyggelsens relation till kvarteret med de två 11-våningshusen, de s.k. Kvarntornen. En allvarlig brist i planen som pekar mot att den är ett hastverk.
De höga byggnaderna skapar skuggiga miljöer. Solstudierna talar sitt tydliga språk. På sid 8 i sammanfattningen av synpunkter från samråd/granskning säger stadsbyggnadsförvaltningen: ”Störningarna, med minskat sol- och dagsljus, bedöms inte utgöra betydande olägenheter i plan- och bygglagens mening”. Tveksam tolkning av PBLs mål med god bostadsmiljö.
De höga byggnaderna drar ner starka vindar och de korridoraktiga torggatorna liksom takterrasserna, som skall ersätta den skuggiga bostadsgården, riskerar att bli blåsiga och otrivsamma.
Schematisk redovisning av byggnadernas gestaltning
Ett byggnadskomplex med ett 11-våningshus i detta centrala läge och i den omgivande låga 2- till 4-våningsbebyggelsen, ställer mycket höga krav på den arkitektoniska gestaltningen. En jämförelse kan delvis göras med UKK, Uppsala konsert och kongress, ett per kvarter närmare centrum. En byggnad med liknande höjd, också belägen vid ett torg. Där ordnades en internationell arkitekttävling för att garantera hög arkitektonisk kvalitet. Här vid Kvarntorget redovisas ett ganska anonymt förslag i två perspektivbilder. Det är känt att Uppsala idag har stora ambitioner med ny arkitektur, och att man därför kopplar in bygglovshandläggaren för att redan i planskedet ställa krav på inte bara volym utan också fasaduttryck, material och kulör. En god ambition. I detta planförslag saknar FVU dessa kvaliteter.
Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande av synpunkter vid samråd/granskning
Ett starkt betonat mål i Uppsalas planering är medborgarinflytande. Trots detta har inga synpunkter från sakägare och allmänhet på något sätt beaktats.
Uppsala har en gällande arkitekturpolicy, Arkitektur Uppsala. På de båda inledande sidorna anges dess övergripande mål. Inget av dessa är enligt FVU: s mening beaktade i den aktuella planen.
Med beaktande av vad som ovan anförts yrkar FVU att detaljplanen på grund av sina stora brister dras tillbaka, omarbetas och bättre anpassas till staden och platsen.
För Föreningen Vårda Uppsala
| Sten Åke Bylund | PO Sporrong | Carl Erik Bergold | Tomas Klang |
| Ordförande | 1:e vice ordf. | Ledamot | Ledamot |
Biläggs: FVU: s skrivelse ang. detaljplan för del av kv. Kvarnen vid samrådet, daterad 20190830
2019-12-16
Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen i Uppsala kommun
Ang. detaljplan för ny skola i Gottsunda. Diarienummer 2018- 002675
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill med hänvisning härtill avge följande yttrande:
Gottsunda är idag en av Uppsalas s.k. stadsnoder med planerad spårvägstrafik såväl mot stadskärnan som mot Bergsbrunna. Stadsdelen står inför en planerad mycket omfattande förtätning på drygt 3500 lägenheter samt en omvandling och flytt av stora delar av dagens centrum till ett läge norr om nuvarande centrum.
Gottsunda är sedan flera år samtidigt ett särskilt utsatt område. Föreningen har i tidigare planyttranden därför bestämt förordat den samordning och koncentration av alla tänkbara samhällsinsatser som nu enligt UNT glädjande ska ske för att få slut på detta extraordinära och utsatta tillstånd, helst innan någon större nybyggnation och förtätning kommer till stånd. Skolan har härvid självfallet en viktig nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av stadsdelen.
Det nya skolkomplexet planeras för 1 350 elever. Planen består av två skolor men dessa byggs samman och ska samnyttja lokaler vilket innebär att den nya skolan måste ses som en samlad enhet och bedömas som sådan.
En omfattande forskningsöversikt gjord på Linnéuniversitetet visar dock specifikt att vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången. Omfattande studier i USA visar att det inte finns hållbara belägg för exempelvis bättre valmöjligheter eller resurser för större skolor. Tvärt om klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, har bättre tolerans och respekt samt har mindre våld och beteendeproblem. Forskningen visar således klart att mindre skolor ger bättre studieresultat och social utveckling. Storleken av den nya skolan riskerar även att bidra till ökad segregation, då föräldrar med valmöjligheter troligen väljer skolor med färre elever. Det genomsnittliga antalet elever i kommunala skolenheter är 226 elever. Motsvarande elevantal i friskolor är 197 elever vilket är betydligt färre än den planerade Gottsundaskolan.
Föreningen Vårda Uppsala är väl medveten om det stora behovet att snabbt ersätta den nedbrunna skolan i Gottsunda. Sett ur ett längre helhetsperspektiv motsätter vi oss dock bestämt den mastodontskola som nu planeras. Detta eftersom Gottsunda- Valsätraområdet av polisen pekats ut som särskilt utsatt område och där extraordinärt fokus måste inriktas på en planering av skolor som tar särskild hänsyn till elevernas möjlighet att utvecklas under trygga sociala förhållanden. Vi föreslår därför att storleken på den föreslagna nya skolan minskas väsentligt.
Föreningen är vidare emot placeringen av den nya separata idrottshallen i ett grönområde som dessutom kräver en förlängd angöringsgata från Vackra Birgers väg eller Valthornsvägen. Eftersom den föreslagna trafiklösningen innebär att vändplanerna på dessa vägar kopplas ihop med en ny gatukoppling vid skolan är placeringen av idrottshallen olämplig. Placeringen kommer att skapa mycket trafik särskilt som idrottshallen ska nyttjas med fler än bara skolelever. Trafiklösningen finns inte heller med bland rörelsestråken som tidigare beskrivits i planprogrammet för Gottsundaområdet. Föreningen Vårda Uppsala förordar därför att idrottshallen byggs på annan mer lämplig plats.
Det är sammanfattningsvis mycket positivt att polis och kommunala förvaltningar nu tillsammans och målinriktat tar itu med Gottsunda- Valsätraområdets särskilt utsatta sociala situation. Skolan har en grundläggande nyckelroll i vår samhällsutveckling. Det därför viktigt att ovanstående erfarenheter och forskningsresultat av mindre skolor omedelbart beaktas och tas tillvara vid den förestående skolutbyggnaden. Det samma gäller omsorgen om grönområden och säkra trafikflöden vid idrottshallens planerade eventuella samlokalisering med skollokalerna. Ur ett långsiktigt helhets- och uthållighetsperspektiv är det därför särskilt angeläget att detta sker innan den planerade och omfattande förtätningen och spårvägsutbyggnaden påbörjas.
Uppsala dag som ovan
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund Mats Börjesson
Ordförande Styrelseledamot
2019-12-12
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Samråd (31/10 – 12/12 2019) Dnr. PBN 2015- 001662
Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.
Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunns-gatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.
Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.
Vi noterar utan invändningar inglasningen av arkaden längs Dragarbrunnsgatan liksom inglasningen vid hörnet av Kungsgatan och Vaksalagatan. Möjligen skulle detta hörn kunna utformas på ett annat sätt än vad illustrationen i planbeskrivningen visar, t ex i 45 graders vinkel, för att bättre samverka med och spela mot hörnet i kv. Svalan.
Vi har heller inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.
När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.
För föreningen Vårda Uppsala
Uppsala dag som ovan
Sten Åke Bylund PO Sporrong Tomas Klang
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot
I en nyligen avslutad remiss av detaljplan för kv. Ångkvarnen nere vid hamnen sägs målet vara att ”binda ihop” sydöstra stadskärnan. Det ska enligt planförslaget ske genom att i kvarteret bygga 900 nya lägenheter, tre förskolor samt genom att ge plats för flera verksamheter och ett kulturstråk. Besked om lokaliseringen av ett eventuellt nytt konstmuseum kan dock enligt planbeskrivningen först ges i februari år 2020. Det tilltalande med planen är att Uppsalas idag relativt lilla stadskärna härmed kan vidgas. I kvarterets närhet finns såväl Resecentrum, Akademiska sjukhuset, Stadsträdgården och Studenternas samt flera universitetsinstitutioner. Planförslaget för kv. Ångkvarnen liknar dock till sitt innehåll och sin utformning alltför mycket en bostadsstadsdel. Tyvärr med en alltför hög exploatering. Helhetssynen brister. Den nya bostadsbebyggelsen underordnar sig inte den gamla kvarnmiljön. Såväl gaturum som gårdar riskerar att bli alltför mörka. Alla offentliga rum måste idag utformas ljusa och trygga med omsorgsfull arkitektonisk utformning. Stadskärnan får dessutom aldrig bli en alltför ensidig bostadsmiljö. För framtiden värdefulla kvarter för kultur och annan besöksnäring får inte förloras. Det är olyckligt såväl för boende som för besökare. Nytillskottet i området bör därför inte begränsas till ett eventuellt framtida konstmuseum med konsthall. Det räcker inte.
För att långsiktigt skapa en attraktiv besöks- och kulturmiljö vid östra å- stranden måste planeringen av kv. Ångkvarnen samordnas med närmast omgivande kvarter, med Hamnplanen och hela sydöstra å-rummet. Tillgång till kultur och kulturinstitutioner är enl. bl.a. UN Habitat en ytterst viktig hållbarhetsfråga. Varför inte ett kluster av självständiga kulturinstitutioner med god tillgång till samlings-, utställningslokaler, hörsalar, kaféer, restauranter, hotell mm? Enbart i södra staden planeras f.n. för 33 000 nya lägenheter- ett Sundsvall i storlek! Det skulle innebära ett lyft för Uppsala och för regionen som helhet.
Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymmen och är spritt på flera platser. Inom kv. Ångkvarnen skulle kunna inrymmas såväl ett stadsmuseum som ett industriminnesmuseum och här kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. I samband med utredningen av ett nytt konstmuseum uppmärksammades Slottets begränsade tillgänglighet för besökare. Därför aktualiserades också frågan om Fredens Hus läge på Slottet och Slottets långtifrån ändamålsenliga lokaler. Från Fredens Hus blev önskemålet att söka en samlokalisering med eventuellt nytt konstmuseum vid å-rummet.
Det är både naturligt och självklart att en region med berörda kommuner värnar om och utvecklar sitt regionala centrum. I Uppsala har under förutvarande och nuvarande mandatperiod satsats drygt två miljarder på nya arenor inom sport- och idrottsområdet. Det är därför hög tid att satsa på ett centralt beläget och lättillgängligt utbud av kulturaktiviteter, -institutioner. Erfarenheterna från flera håll i Europa visar tydligt att satsningar på kultur och konst är viktiga byggstenar inte minst för besöksnäringen men också för att i en växande global konkurrens stärka kreativiteten och integrationen samt attrahera kvalificerad arbetskraft. Det sista inte minst värdefullt för en kommun och region som Uppsala med sina två universitet, ett universitetssjukhus samt med många kvalificerade och utvecklingsorienterade verksamheter och företag. Så varför inte också ett Dansens Hus samt ett Litteraturens Hus i samma kluster?
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
Arenabyggen längs Södra Åstråket som en del i Uppsalas utveckling
Torsdagen 5 december.
Träffpunkt Storgatan 11 kl. 18.30-20.30.
Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.
Arenabyggen längs Södra Åstråket som en del i Uppsalas utveckling.
Eva Sterte, VD, Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB