Överklagande av Uppsala kommuns beslut angående detaljplan för Börjetull 2017- 000287

Till Mark- och miljödomstolen
För kännedom till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har som ideell förening enligt 16 kap 13§ miljöbalken talerätt enligt 13 kap 12§ PBL.

Föreningen har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till huvuddragen i rubricerad. detaljplan: ambitionen att skapa eller förstärka stadsnoden som etablerats vid Mimmi Ekholms plats, de nya bostäderna som tillsammans med Galdermas industribyggnader bildar en eftersträvansvärd blandstad, ansatsen till kvarterspark i den östra delen med kopplingar till grönstråk längs Librobäcken och Fyrisån och de nya gång- och cykelbroarna.

Men FVU har också påtalat allvarliga brister i planförslaget utifrån de kvalitetskrav som ställs på den planerade och byggda miljön i kommunens beslutade arkitekturpolicy, Arkitektur i Uppsala. Krav som man säger sig ha utgått ifrån och beaktat vid arbetet med planen.

I utlåtande granskning 2 framförs kritik mot 11-våningshuset. Även Länsstyrelsen har visat betänkligheter. Kritik framförs också mot de alltför små förskolegårdarna, bl. a. från kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Då planen antogs i kommunfullmäktige reserverade sig 19 personer också mot detta. Slutligen påtalas det bristande solljuset på dess trånga gårdar, särskilt i kvarteren längs Fyrisvallsgatan, samt problematiken med att de boende här måste ta de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av saneringen av en tidigare deponi.

Skäl för överklagande

Obalans i planens delar ger stora skillnader i livsmiljöns kvaliteter.
Planen är inte genomarbetad utan har stora brister ur ett medborgerligt rättviseperspektiv. Kvarteren i områdena 1 och 7, mellan Fyrisvallsgatan, Börjegatan, Seminariegatan och Vallongatan, är missgynnade, då de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor som samtliga andra kvarter har, där en godsida vetter mot park eller parkstråk. Bebyggelsen centralt i område 1 och 7 blir en regelrätt ”bakgårdsmiljö”, och gårdarna här ligger längst ifrån parker och parkstråk. De omges dessutom av de hårdast trafikerade gatorna.

Jämför här med en av Arkitekturpolicyns portalparagrafer som avslutas: ”Den byggda miljön skall utformas utifrån väl definierade arkitektoniska visioner”.

FVU anser att först om det instängda kvarteret, enligt bild 1, helt eller delvis görs om till kvarterspark, som då via fastigheten 9:2,”Skeppet”, bildar en sammanhängande stor kvarterspark, uppfylls kravet på konsekvens i visionen och därmed den kvalitet Arkitekturpolicyn avser. Den säger vidare: ”Att förtäta och bygga urbant samtidigt som gröna värden tillgodoses ska inte ses som en motsättning utan som en möjlighet och utmaning”.

I Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande sägs att en stadsnod skall ha hög koncentration av bebyggelse men det får ju inte motivera en tätare och mörkare och därmed sämre boende- och vistelsemiljö. Lika tveksamt är det att saneringen av deponin skall kräva en högre exploateringsgrad med sämre boendemiljö som följd.

Byggnadshöjder, sammanhang, skala. God livsmiljö, dagsljus, solljus.
Hänsyn tas inte till platsen. Bebyggelsen längs Fyrisvallsgatan är till övervägande del 4 – 5 våningar, de nya byggnaderna mot denna gata bör ha samma höjd.  Dels för att skapa ett harmoniskt gaturum men också och framför allt för att ge ökat dagsljus och solljus åt bakomliggande gårdar. Särskilt då i hörnet Börjegatan där de högsta husen ligger mot söder.  Mot norr och industribyggnaderna kan 6 – 7 våningshusen vara motiverade. När det gäller de för god livsmiljö och integration så viktiga bostadsgårdarna saknar vi dem i uppräkningen i Arkitekturpolicyns andra portalparagraf: ”Byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. Som en följd därav läggs intresset i planen på gatubild före gårdsrum. Solstudierna som visar på klara brister och mörka gårdar avfärdas med att Boverket inte ställer krav på mängden solljus. Uppsala måste i så fall ställa sina egna krav för att leva upp till Arkitekturpolicyn, sid 25: ”I Uppsala skall goda, trygga och attraktiva miljöer skapas. Bostäder som har stora boendekvaliteter med ljusa gårdar och utblickar.(…). Möjlighet till sol och ljus till bostäder, gårdar och vistelsemiljöer är mycket viktigt för vår livskvalitet och i det växande Uppsala blir det ännu viktigare”.

Hushöjden mot Fyrisvalls- och Börjegatorna motiveras också som skydd mot buller från de starkt trafikerade gatorna. Ett femvåningshus dämpar bullret lika effektivt som ett sexvånings. I en snar framtid kan bullerproblemet vara borta medan behovet av ljus och sol består. I dag gör man solstudier mellan vår- och höstdagjämningarna. Med hänsyn till den pågående klimatförändringen sträcks utevistelsetiden ut till att omfatta mars och oktober med ännu flackare solinfall och därför blir sol- och dagsljusförhållandena på gårdarna än viktigare.

11-våningshuset, hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet. Skala.
I hörnet Fyrisvallsgatan– Seminariegatan visar planen en accentbyggnad i 11 våningar. FVU har i sina tidigare skrivelser varit starkt kritisk till denna med hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet, vilket också betonas i Arkitekturpolicyn. 11-våningshuset stör bilden av domkyrkan från en av de siktlinjer man värnar i planeringen, vilket också länsstyrelsen påtalat. FVU anser på goda grunder att den efterfrågade accenteffekten nås med en byggnad i 8 våningar, i ett stadsrum där all annan bebyggelse har höjden 4 – 5 våningar. Särskilt om hushöjden i planen justeras till 5 våningar mot Fyrisvallsgatan, se bild 2.

Arkitekturpolicyn slår fast, sid 19:” Höga hus ska kunna motiveras utifrån ett verkligt behov och en analys av vad de kan tillföra till stadsmiljön och stadssilhuetten och endast projekt av särskilt hög arkitektonisk kvalitet och som reellt tillför nya och stora värden skall kunna prövas i centrala Uppsala”.

FVU finner att ingen av dessa förutsättningar gäller här eftersom den avsedda effekten kan uppnås med en lägre byggnad som inte står i konflikt med stadens silhuett.

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis och med beaktande av vad som ovan anförts, att detaljplanen för Börjetull planen på grund av sina stora brister ska dras tillbaka, att den ska omarbetas samt bättre anpassas till staden och platsen och till vad som i övrigt läggs fast i kommunens Arkitekturpolicy.

 För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                      PO Sporrong                   Carl Erik Bergold

Ordförande                               Vice ordförande              Styrelseledamot

Årsmöte

Föreningen Vårda Uppsala

Kallelse och dagordning för årsmötet 2020

Bästa föreningsmedlemmar,
Föreningens styrelse har i det rådande läget med Coronapandemin varit tvungen att hitta en alternativ lösning för föreningens årsmöte. Vi kan inte träffas fysiskt och många har
svårigheter med möten på nätet. Inom föreningen finns inga meningsskiljaktigheter eller
konflikter som motiverar ett formellt årsmöte. Det enda som behövs är ett godkännande av
årets bokslut och några nyval.
Vi föreslår därför att detta är en kallelse till ett förenklat årsmöte via mail samt bifogar förslag till beslut.
Om ni har synpunkter på detta förfarande och förslagen till beslut skall dessa lämnas till
sten.ake.bylund@gmail.se senast 2020-11-02.
Om inga förslag till ändringar kommer in före detta datum godkänns nedanstående som
kallelse och beslut vid årsmötet. Inkommer förslag till ändringar behandlas dessa separat.
Föreningens styrelse vill återigen påminna dem som ännu inte betalat sin medlemsavgift för 2020 att göra det till plusgiro 3 67 00-3. Avgiften är 150 kr per år, för ytterligare familjemedlem är avgiften 50 kr.

Dagordning:

Årsmötet öppnas

  1. Val av mötesordförande och protokollförare
  2.  Val av justeringspersoner.
  3.  Fastställande av dagordningen
  4.  Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.
  5.  Styrelsens verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning
  6.  Revisorernas berättelse.
  7.  Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
  8.  Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.
  9. Val av ledamöter i styrelsen.
  10.  Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.
  11.  Utseende av valberedning.
  12. Fastställande av årsavgiften.
  13.  Behandling av inkomna motioner.
  14.  Behandling av styrelsens förslag.
  15. Övriga ärenden.
    Årsmötet avslutas

Dagordning
Beslutsförslag
Verksamhetsberättelse fVU
Resultat- och balansräkning
Valberedningens förslag till inval inför ÅM 2020

REVISIONSBERÄTTELSE FVU 2020

Vårt Uppsala – tätt eller rätt bebyggt?

Ett monorailsystem skulle kunna koppla ihop stadskärnan med utbyggda kransområden, skriver Ulf Johansson Werre. (Bilden från Seattle i USA). Foto: TED S. WARREN/TT

En mycket varsam förtätning bör kompletteras med en utbyggnad av kransområden, skriver Ulf Johansson Werre.

Uppsala 12 oktober 2020 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En viktig debatt om hur vi vill ha vårt Uppsala har pågått en längre tid. Debattörer från Uppsalas befolkning är genomgående kritiska mot att område efter område ska förtätas. Man får tyvärr känslan att beslutsfattarna antar att det är de direkt drabbade, boende i förtätningsförslagens närområden, som i vanlig ordning protesterar – något man givetvis räknar med och att den minoriteten får ge sig så småningom. Om så är fallet tror jag att det är en felaktig bild av opinionen. Vi Uppsalabor njuter av de syner och den miljö som olika stadsdelar erbjuder och värderar dessa miljöer som dynamiska delar av vår kärlek till staden.Olika klassiska maktutövande tekniker lyser igenom när nya förändringar ska till:Man lägger ett medvetet storvulet förslag på en massiv utbyggnad som orsakar högljudda protester varefter man ”reviderar” förslaget till ett något mer begränsat. Resultatet hoppas man bli en accepterad nivå som ändå var tänkt från början.

Man iklär sig kritikernas argument och framstår som en härförare för ljus, parker, välplanerade gator utan trängsel, varsamma förändringar etc varpå man i alla fall återgår till den kritiserade ursprungsplanen.

Sedan har vi argumentet att så många vill flytta till Uppsala och att det är positivt med en stad som växer. De som vill flytta hit kanske just har blivit förtjusta i hur staden ser ut för närvarande och inte kommer att uppskatta hur höghus efter höghus smälls upp i den emotsedda miljön. Det är ett svårlöst dilemma med det positiva att en stad växer och det negativa med problemen att värna om oss som redan bor i Uppsala och hur våra val av boendekvalitet borde tas hänsyn till.

Skönmålning av en framtida trafiksituation är också farlig och kan visa sig katastrofal då infrastrukturen visar sig undermålig för den framtida verkligheten. Alternativet spårvagn kommer att försvåra flytet i trafiken ytterligare på redan smala gator.

Sammantaget anser jag att vill man skapa en modern, fungerande stad där många bor med bibehållande av attraktionskraft, viktiga värden och miljöer bör en mycket varsam förtätning kompletteras med en utbyggnad av kransområden där fler småhuslösningar kan givas. Personligen skulle jag vilja se ett monorailsystem som ovanför markplan snabbt kopplar ihop kransområden med city. Dyrt, javisst, men billigare på sikt än vantrivsel och förfulad stad.

Ulf Johansson Werre, musikartist, hedersdoktor i medicin

Uppsala är värt ett sjujäkla konstmuseum

Uppsala är känt för sin Kulturnatt men nu får det inte handla om att vi säger god natt till kulturen, skriver Hans Persson, som vill se ett nytt konstmuseum.
FOTO: STAFFAN CLAESSON

Konsten behöver ta plats i Uppsala och Uppsala behöver ta plats i konstvärlden, skriver Hans Persson.

Kulturdebatt

21 september skriver Ulf Segerlund och Staffan Karlsson från Metod arkitekter om det konstmuseum Uppsala behöver. Det är lätt att instämma i att konstmuseet bör få en central och lättillgänglig placering. De beskriver sin vision om hur Kaniken kan omvandlas till attraktiva lokaler. En rad omständigheter gör dock att Kaniken inte är en optimal lösning.
Huset i sig förmedlar en borgliknande stramhet som förmedlar en känsla av att det som ryms innanför dess mörka tegelväggar ska hållas avskilt från invånarna.
Huset lämpar sig inte för ett konstmuseum som ska stå för ”rymd och öppenhet”, som Segerlund och Karlsson framhåller som viktiga värden. Ett konstmuseum ska erbjuda goda ljusinsläpp och möjligheter att exponera konst utåt.
Gaturummet och årummet utanför Kaniken möjliggör inte att verksamheten expanderar utanför huset och blir en del av stadsmiljön. Det gör verksamheten inåtvänd och sluten. En innergård på taket innebär att både servering och konsten där saknar naturlig kontakt med livet utanför. Ett konstmuseum ska tala om att det finns och locka till kontakt och utforskning.
Christian Chambert har 6 september belyst svårigheter med Kaniken som plats för ett konstmuseum. Dessa invändningar kvarstår även efter Segerlunds och Karlssons kommentarer.
Segerlund och Karlsson pekar på möjligheterna att förlägga delar av konstmuseets verksamhet till Stadsträdgården. Det är en god tanke, men Kaniken ligger inte precis i direkt anslutning till Stadsträdgården. Däremot skulle ett konstmuseum på Hamnplan göra en sådan samverkan naturlig. En placering där uppfyller krav på lättillgänglighet, öppenhet, synlighet och interaktion med andra attraktioner. Det är svårt att förstå varför en sådan optimal placering inte på allvar beaktats i debatten.
Hamnplan och närliggande områden är redan attraktiva för en lång rad aktiviteter, något som ett konstmuseum skulle dra nytta av och stärka.
Ett konstmuseum i en ny byggnad innebär att krav som kan ställas på en sådan institution kan tillgodoses utan att trängas in med skohorn. Utställningslokaler kan utformas optimalt för de många typer av användning det handlar om på ett konstmuseum.
Ett konstmuseum bör vara en byggnad som i sig själv är ett konstverk med höga estetiska kvaliteter, en ambition som Kaniken har begränsningar att leva upp till. Om Uppsala vill placera sig högt på Sveriges karta över spännande konstupplevelser bör detta var en del av upplägget. En arkitekttävling skulle ge en god bild av hur den potential som finns kan tillvaratas och inspirera till nytänkande vad gäller konsten i Uppsala. Höga kostnader anförs ofta som ett skäl att inte bygga nytt. Nu hör vi så gott som dagligen hur billigt det är att låna för investeringar. Uppsala bör ta vara på denna möjlighet att investera i konst och kultur.
Uppsala är värt ett konstmuseum som tillgodoser många olika och högt siktande ambitioner. Konsten behöver ta plats i Uppsala och Uppsala behöver ta plats i konstvärlden. För att anspela på ett idag gångbart uttryck: Uppsala är värt ett sjujäkla konstmuseum!
Om vi ska leva upp till den gamla devisen ”Uppsala är bäst” så behöver vi lägga manken till. Till och med lilla Lund har en egen byggnad för kulturen. Uppsala ska absolut inte vara sämre. Uppsala är känt för sin Kulturnatt men nu får det inte handla om att vi säger god natt till kulturen. Vi är värda så mycket bättre!
Hans Persson,
kulturgeograf

Vill inte Uppsala bli europeisk kulturhuvudstad?

Kaarina Kaikkonens utställning ”From the Bottom of my Heart” på Uppsala Konstmuseum 2018. Debattören Sten Åke Bylund vill se ett nytt konstmuseum i södra staden.
FOTO: PÄR FREDIN

Kulturlivet och de offentliga rummen har fått en allt viktigare roll i många europeiska städer. För invånarnas livskvalitet och integration samt för näringslivet. Och inte minst för städernas identitet.
Årummet i Uppsala har utvecklats till ett av stadens mest värdefulla offentliga rum. Det har nyligen försetts med soldäck, planteringar, konstverk och belysning. Uppsala tar nu nästa steg mot målet att väva ihop stadskärnan med södra stadens kommande stora stadsdelar och Årike Fyris.
Mellan Islandsbron och Vindbron skapas Södra Åstråket, för vardagsrekreation under alla årstider. Ett naturligt nästa steg vore att göra årummet än rikare genom att i södra stadskärnan uppföra ett nationellt Konstmuseum för samtida konst, gärna kombinerat med andra kulturinstitutioner, restauranger och kaféer.
Utvecklingen av årummet startade i politisk enighet 1980 med syfte att säkra en lättillgänglig och levande stads- och kulturmiljö i centrala Uppsala. Vi var i inledningen till det så kallade K-samhället, som byggdes upp på en grundval av kunskaper, kreativa resurser, kommunikationssystem, konst och annat kapital. Uppsala ansågs ha goda förutsättningar att bli en av Sveriges mest framgångsrika och snabbväxande städer. Under decennierna härefter fick Uppsala ett nytt stadsbibliotek och ett konserthus.
En anmärkningsvärd avvikelse från denna utveckling skedde 1995 när Konstmuseet utan föregående remiss flyttades från Fyristorg till Slottet. Det kom att påverka besöksantalet mycket negativt. Troligen är det flera hundra tusen Uppsalabor och andra potentiella besökare som under 25 år aldrig eller endast vid något enstaka tillfälle besökt konstmuseet. Det är inte acceptabelt! I UNT har vi kunnat läsa kritiska debattartiklar om Slottets många brister inte minst när det gäller tillgänglighet, utan större respons. 2010 och 2018 gjordes förstudier/ utredningar för att finna alternativ till Slottet. Utredningen år 2018 rekommenderade att museet skulle lämna Slottet och flytta ner till kvarteren Hugin och Ångkvarnen. Trots utredningens stöd i beslutad översiktsplan, i Innerstadsstrategi samt i arbetet med nya kulturstrategier utreddes dessa alternativ inte vidare. Istället beslutade kommunen utan jämförelsekalkyler i maj 2020 att konstmuseet år 2028 antingen ska vara kvar på Slottet eller inhysas i det icke utredda alternativet Kaniken. Båda alternativen kan ha stora brister när det gäller utrymme för klimatskyddad och säker in- och utlastning. Under tiden pågår ett aktivt planarbete i kvarteret Hugin och Ångkvarnen i sydöstra stadskärnan för i huvudsak nya bostäder. Snart är alternativen till annat kvartersinnehåll troligen borta!
Ett nytt Konstmuseum för samtida konst med internationella ambitioner i södra årummet skulle stärka Uppsalas attraktivitet. Att externt hyra lokaler för långsiktig egen verksamhet är erfarenhetsmässigt det minst hållbara alternativet. Uppsala kommun bör därför omedelbart besluta att i sydöstra årummet starta plan- och markförvärvsprocessen för att i egen regi bygga ett nytt, fristående konstmuseum till år 2028. Alla möjligheter till samlokalisering i denna del i form av fristående kulturkluster som Fredens Hus, Industrihistoriskt museum med flera bör tas till vara. Under nästa sekel kan Uppsala härmed komma att mäta sig med de främsta av Europas stadskärnor samt år 2029 utses till europeisk kulturhuvudstad.
Föreningen Vårda Uppsala, Sten Åke Bylund, ordförande

Detaljplan för kvarteret Sigrun. Luthagen 71:1, Uppsala kommun Samråd. Dnr PBN 2015 – 267

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommuun        2020-09-20
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planförslag och vill med anledning härav anföra följande:

Föreningen ser positivt på att en viss förtätning sker av kvarteret samt på ambitionen att skapa en torgmiljö på Torsgatan. Vi har dock några invändningar och förslag till förbättringar som alla utgår ifrån antagen Arkitekturpolicy samt från följande förutsättningar i kvarteret och dess omgivningar:

–  Hushöjder i omgivande kvarter och gaturum – anpassning till platsen.

–  Krav på Torsgatans gaturum om man på allvar vill skapa ett attraktivt centralt torgrum i stället för en renodlad trafikmiljö.

–  Sysslomansgatan, huvudstråk på Luthagen med domkyrkan som fond, som ställer stora krav på fasadutformning.

Kvarteret Sigrun med dess bebyggelse utgör idag en naturlig del av en alltmer växande innerstad. Det får konsekvenser bl.a. för anspråken och kraven på dess yttre utformning. Föreslagen påbyggnad av kvarteret är dock med hänsyn till omgivande bebyggelse onyanserat jämnhög. FVU anser därför att en våning, förutom längs Sysslomansgatan, skall tas bort. Det gäller dels mot Sturegatan för att svara mot dess hushöjd på 4-5 våningar i de flesta av kvarteren längs gatan, samt dels mot Torsgatan för att bidra till en ljusare gårdsmiljö. Påbyggnaden med två våningar mot Sysslomansgatan är dock väl anpassad till övrig befintlig bebyggelse längs denna gata.

Om Torsgatan skall lyftas upp till ett mer centralt torgrum värt namnet, föreslår vi att den görs om till en gåfartsgata samt att dess nuvarande kantstöd mm tas bort. Det innebär att man mer förutsättningslöst och likt t.ex. Dragarbrunnstorg, kan utforma den blivande torgytans vegetation och ytskikt. Gåfartsgatan skulle härmed också kunna utformas med ett allt viktigare och starkare samband med parken intill – Börjeplan. Det kräver att den idag omfattande fordonstrafiken kan reduceras och att interngatan kan tas bort. Dock måste infarten kunna ske direkt från nuvarande körbana, likaså angöringen till handikapplatserna. Detta för att bereda tillräckligt stor yta för handel, uteservering, mm. FVU noterade vidare på plats att ICA redan har kundparkering i garaget och att det då fanns flera lediga platser. Om nuvarande lastplats kunde omformas till en del av butiken skulle en ingång kunna ske direkt från garaget till ICA. FVU tycker att det vore väl motiverat att utreda möjligheten att flytta lastintaget till Odensgatan för att uppnå en god stadsmiljö och att fastighetsägaren har möjlighet att finansiera detta med intäkterna från den omfattande påbyggnaden i kvarteret. Om vidare påbyggnadens fasad tillåts skjuta ut över torget och en arkad bildas ges såväl stöd åt torgmiljön som till plats åt handel samt utökad uteservering för den idag populära restaurangen. Det ger dessutom mer våningsyta som kompensation för de här borttagna våningsplanen.

FVU anser vidare att den i planen redovisade banala plåtfasaden med hänsyn till kvarterets innerstadsläge och antagen arkitekturpolicy måste ges en mer intressant utformning. Det gäller f.ö. även övriga fasaders utformning – i synnerhet då fasaden mot Sysslomansgatan, Luthagens huvudstråk. Den nuvarande slutna och karaktärslösa f.d. kontorsfasaden kräver att de två nya våningarna med hjälp av bl.a. burspråk och balkonger skapar ett skulpturalt krön på byggnaden. Fasaden mot Odensgatan har idag en del av dessa kvaliteter. Vidare behöver slutenheten i markplanet lättas upp och göras mer levande med bl.a. nya skyltfönster. Det gäller även kvaliteten i föreslaget fasadmaterial, plåt, som illustrationerna visar. FVU föreslår slutligen och med hänsyn inte minst till det alltmer påtagliga innerstadsläget att man för föreslagna påbyggnader arbetar vidare med kvarterets och omgivande byggnaders fasadmaterial; fasadtegel eller puts.

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund  PO Sporrong Mats Börjesson Per Hedfors   Tomas Klang 
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

För Föreningen Vårda Uppsala

En kulturhuvudstad behöver nya museer

Om Uppsala ska kunna konkurrera om titeln so europeisk kulturhuvudstad 2029 behövs ett nytt konstmuseum och ett eget slottsmuseum, skriver Claes Gille.
Foto: STAFFAN CLAESSON/Arkiv

Malmö och Uppsala är svenska kandidater när det gäller europeisk kulturhuvudstad år 2029. Förutom Sverige skall en polsk kulturhuvudstad utses detta år. Vad gör då Malmö för att förbereda sig inför omröstningen? Svaret är, bygger ett nytt konstmuseum, som skall stå klart 2029!Skall Uppsala ha en chans bör man göra detsamma. I Uppsala slott, inklusive Wasa-borgen, bör istället ett Slottsmuseum inrättas. Historiska band finns dessutom mellan Uppsala och Polen, Kung Sigismund kröntes till kung i Sverige i Uppsala domkyrka, han blev även vald till kung i Polen. Sigismund var son till vår kung Johan III, som var slottsbyggare i Uppsala. Det är nu dags för kommunen att agera, om Uppsala skall ha en chans år 2029 !
Claes Gille, Uppsala

Ang. detaljplan för Kungsängen 37:4. PBN 2018- 000856

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020-09-07

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan när det gäller att utvidga reningsverkets livsviktiga verksamhet. Det avses dels ske på reningsverkets egen mark samt dels på mark för tidigare båtupplag och allmän platsmark/park. Planområdet gränsar till å-rummet och till Södra Å-stråket. Den föreslagna lokaliseringen är i själva verket vid den smalaste delen av Södra Å-stråket. När nu Södra Å-stråket i dagarna färdigställs för park, rekreation och friluftsliv är det av långsiktigt och vitalt värde att den nya byggnaden inte genom sin bredd och storlek samt miljömässigt i övrigt får effekten att den tränger ihop åstranden-å-stråket så mycket så att upplevelsevärdet och vistelsevärdet i övrigt radikalt minskas. Största möjliga ansträngningar måste därför göras för att på alla säkra åstrandens framtida kvaliteter.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund
Ordförande

 

Angående Detaljplan för kvarteret Ställverket med flera. (Främre Boländerna etapp 1) Diarienummer PBN 2019- 000109.

7 september 2020

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss vill Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anföra följande:

Vi ser positivt på detaljplanens intentioner att bidra till näringslivets utveckling i Uppsala och att göra Främre Boländerna till en del av innerstaden, bl. a. genom att skapa levande bottenvåningar, att värna befintlig grönska och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Positivt är att de tre tiangelformade parkrummen för framtiden bevaras och utvecklas. Likaså välkomnar vi de uttalat arkitektoniska ambitionerna även om vi anser att illustrationerna och villkoren i planbeskrivningen sammantaget ger ett alltför vildvuxet och spretigt intryck. Vi förstår att avsikten är att skapa en omväxlande och spännande stadsbild. Inte desto mindre vill vi att stadsdelen och dess offentliga rum ges ett mer sammanhållet arkitektoniskt uttryck vad gäller husens höjd och gestaltning, för att svara mot planens ambition att detta skall bli en del av den centrala staden. Vi tror att ett sådant förhållningssätt vinner i längden. En alltför ”häftig” och utpräglad up-to-date-arkitektur riskerar å andra sidan att snabbt kännas omodern.

Det byggnadsförslag som Bjarke Ingels Group lämnat ser utan tvekan spännande ut men vi undrar om det inte skulle komma mer till sin rätt i ett friare läge än som ännu en byggnad i raden längs Säbygatan? T.ex. i ett läge motsvarande Juvelens på andra sidan Strandbodgatan.

Vi ser också mycket positivt på detaljplanens ambitioner att skydda områdets kulturhistoriskt intressanta bebyggelse. Då krävs också en anpassning av form och skala till de bevarandsvärda kulturhistoriska byggnaderna. I kv. Gudur anser vi då att den nytillkommande bebyggelsen bör skalas ner rejält i höjd jämfört med vad illustrationen i planbeskrivningen visar. Detta kvarter bildar tillsammans med det intilliggande lilla kvarteret Vale vad som skulle kunna kallas områdets enda sammanhållna äldre miljö och är därmed också en stadshistorisk årsring i östra Uppsala, borgarnas och arbetarnas Uppsala, som förtjänar respekt på sina egna villkor.

Planbeskrivningen talar om en ”tydlig entré med torgbildning närmast resecentrum”. Ett bra förslag. Vi tolkar det som att platsen för detta torg är ytan mellan Söderbergska huset och Pianofabriken/Holmens bryggeri, vilket vi i så fall skulle välkomna. En torgbildning här skulle kunna binda ihop den äldre småskaliga bebyggelsen i kv. Gudur med Söderbergska huset samtidigt som torgbesökaren erbjuds såväl en fin utsikt in mot Uppsala innerstad som en god orienterbarhet.

Vad hushöjderna beträffar anser vi att man som högst ska hålla sig till den höjd, på åtta våningar, som husen på andra sidan järnvägen i Industristaden har och inte överträffa denna. Jämfört med det sammanhållna uttryck som denna sida visar upp ter sig motsvarande sida i kv. Ställverket som osammanhållen och ostuderad. Detta är en del av Uppsalas ansikte mot ankommande resenärer, och bör därför ges en betydligt mer representativ framtoning.

En fråga vi ställer oss är hur en helkontoriserad stadsdel utan bostäder kommer att upplevas ur trivsel- och trygghetssynpunkt, särskilt kvällstid och nattetid? Är detta ett absolut krav?  Så är det förvisso idag men problemet kommer att accentueras än mer i en storskaligare och tätare stadsmiljö. Hur trygg och säker kommer stadsdelen att kännas när mörkret faller på och kontorsfolket har gått hem för dagen? Bostäder innebär en aktiv närvaro och en utblick mot gaturum och parker 24 timmar om dygnet.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter i sammandrag:

  1.  Området och dess offentliga rum behöver stramas upp. Vi saknar en tydligare avgränsning av park- och gaturum och en bättre anpassning till den kulturhistoriska bebyggelsen för att området skall få en mer stadsmässig helhetsmiljö. Exemplet Bjarke Ingels unika bebyggelseform bör kunna ges ett friare läge.
  2. Skala ner den tillkommande bebyggelsen i kv. Gudur, så att den bättre samverkar med de befintliga husen i volym och karaktär och låt den också få ett uttryck som överensstämmer formmässigt, t ex med sadeltak.
  3. Begreppet levande stadsdel är med enbart kontorsbebyggelse i praktiken svårt att åstadkomma, inte minst ur trygghets- och trivselsynpunkt. Är tillkommande bostadsbebyggelse helt uteslutet inom planområdet? Läget är ur flera synpunkter mycket attraktivt.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund PO Sporrong Tomas Klang
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

Inte heller Kaniken duger som konstmuseum

I maj beslutade Kommunstyrelsen att gå vidare med Slottet och Kanikenhuset som förslag för placering av ett nytt konstmuseum.
Foto: Göran Sterner

UNT 2020-09-06

 

Kommunstyrelsen tog den 27 maj inriktningsbeslutet att gå vidare med slottet och Kaniken för ett framtida konstmuseum. Förhandlingarna ska vara klara i december.Metod Arkitekter presenterar – enligt uppgift på eget initiativ – en idéskiss, som vill visa hur Filmstadens lokaler i Kaniken kan göras om till konstmuseum. Skissen fanns med som beslutsunderlag och är publicerad på kommunens hemsida.Men styrelsen hade inte själv inför beslutet redovisat lokalernas lämplighet som konstmuseum. Kaniken fick ett wild card före slutomgången när inte heller några politikers protester mot slottet ville tystna.

Ritningarna av entréplanet och första våningen är svårbedömda inte minst eftersom sektionsritningar saknas.

Skolan har riktlinjer för utemiljöns yta och kvalitet. Även konstmuseer mår bra av att ha ett område utanför byggnaden, för skulpturer, performance och publikaktiviteter samt för att göra museet mer synligt i stadsbilden. Något sådant utrymme finns knappast framför Kaniken.

Arkitektfirman föreslår att två gångbroar ska leda från Västra Ågatan vid Kanikens fasad till Östra Ågatan. Tillsammans med Nybron vid Drottninggatan skulle de tre närbelägna broarna förstöra upplevelsen av Fyrisån som ger puls åt detta Uppsalas paradstråk. På samma sätt förskräcker Guldbron över Stockholms ström med sitt brutala ingrepp i  Slussenmiljön.
Fortsätt läsa