Yttrande över detaljplan för Bälinge 1:51 PBN 2015- 002345

2021-03-01

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen ser mycket positivt på att det nu kommer att byggas flerbostadshus i Bälinge. Det har sedan länge vart efterfrågat. Det redovisade planförslaget med illustration ser dock till sin form och karaktär onyanserat och slätstruket ut. Lösningen med loftgångar bidrar till detta. Det borde utan förhöjda byggkostnader kunna göras mer varierat med en anpassning till omgivande vägnät och bebyggelse. Med en vinklad bebyggelse längs Kyrkvägen samt med varierade hushöjder i kvarteret på mellan 2-3 våningar kan med små medel tillskapas ett centralt nytt och attraktivt kvarter med högre trivselvärden. Och därmed en bättre anpassning till platsen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande
PO Sporrong
Vice ordförande
Tomas Klang
Styrelseledamot

Överklagande detaljplan kv. Seminariet ärendenr.: KSN-2019-0951

2021-02-20
Till Mark- och miljödomstolen
c/o Uppsala kommun

Kommunledningskontoret,
kommunledningskontoret@uppsala.se
Stationsgatan 12
753 75 Uppsala

Överklagande

Beslut som överklagas

Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut att anta detaljplan för kv. Seminariet, Uppsala kommun den 25 januari 2021, § 17, ärendenr.: KSN-2019-0951.

Klagande

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars mål är att verka för en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel. Föreningen bildades 1961 och har i dag ca 230 medlemmar. Stadgar och andra uppgifter finns på föreningens hemsida www.vardauppsala.se.

Yrkande

FVU yrkar att ovan nämnt beslut upphävs

Sammanfattning

Folkskoleseminarieanläggningen – en välbevarad helhet med högklassiga byggnader och en historisk parkanläggning, unik i Sverige – åskådliggör ett viktigt historiskt skede i vårt land. Den utgör en anläggning i raden av vetenskapligt och pedagogiskt intressanta trädgårdar i Uppsala, en anläggning i byggnadsminnesklass. Därför anser FVU att kv Seminariet bör bevaras och skyddas i sin helhet.

FVU åberopar också PBL 8 kap § 13 om förbud mot förvanskning av anläggningen.

FVU anser att planens genomförande innebär att en av huvuddelarna i anläggningen utplånas, vilket vållar irreversibel skada på helheten i riksintresset. Trots det anser kommunen att en miljöbedömning (MKB) inte krävs. FVU anser att detta strider mot miljöbalken 6:11 – 6:12.

FVU anser att åtgärder som stärker värdet i en del, inte i detta fall kan rättfärdiga att irreversibel skada orsakas på värdet i en annan del, och därmed på helheten, när det konstaterats att just helheten är det karaktärsdrag som riksintresset skyddar. Med stöd i Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap 6 § andra stycket miljöbalken), NFS 2005:17, där endast ”obetydlig” skada bedöms kunna accepteras utan att förorsaka påtaglig skada och där irreversibel påverkan med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset som regel anses utgöra påtaglig skada, anser FVU att detaljplanens genomförande skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. FVU anser därför att förslaget till detaljplan strider mot miljöbalken 3 kap 6 § och att kommunens beslut att anta detaljplanen bör upphävas. Fortsätt läsa

Ang. detaljplan för Östra Sala backe, etapp 3b PBN 2020–001408

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Planen syftar till att möjliggöra en fortsatt stadsutveckling i Östra Sala backe, där Fyrislundsgatan möter Vaksalagatan. Detaljplanen möjliggör ett kontorskvarter med publika verksamhetslokaler. Målet är att kvarteret ska bidra till att länka samman Östra Sala backe med de omgivande stadsdelarna Gränby och Sala backe.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) ser positivt på tanken att skapa en stadsmässig entré, stadsport, till Uppsala från öster och härmed ge en möjlighet att på ett tydligt sätt manifestera ankomsten till staden. Det kan också komma att utgöra en viktig del av ett stadsbryn mot de öppna markerna intill Vaksala kyrka.

För all trafik österifrån kan de föreslagna byggnadernas höjder ge entrén intryck av en vägg. Här krävs en sammanhängande helhetslösning av hushöjder längs Vaksalagatan Särskilt uppenbart är det för gång- och cykeltrafik under Fyrislundsgatan. För att få en tryggare och mer ändamålsenlig förbindelse för gående och cyklister till/från Vaksala kyrka borde även passagen under Fyrislundsgatan tas bort och förläggas i markplanet.

Mellan Östra Sala Backe och Gränby bör motorfordonstrafik underordnas gångtrafiken. En sådan sammanhållen plats med koppling mellan den planerade torgytan i västra delen av planområdet och södra entrén till Gränby köpcentrum kommer även att på ett bättre sätt länka samman Sala backe med Gränby.

Busshållplatsen, som är Gränbystadens bussnod och som trafikeras av både stadsbussar och regionbussar, accentueras också genom ett tydligt gångstråk i plan över Vaksalagatan.

FVU delar sammanfattningsvis även uppfattningen att platsens strategiska läge vid infarten till Uppsala stad ställer höga krav på byggnadernas arkitektoniska kvalitet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande
Bo Aronsson
Styrelseledamot
  Mats Börjesson
Styrelseledamot

 

Yttrande över detaljplan för kvarteret Siv, PBN 2019- 001087

2021-02-11

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Ett av konserthusets högt uppskattade arkitektoniska huvudnummer är den glasade foajén och promenaden med utsikt över Uppsala. FVU noterar med tillfredsställelse detaljplanens uttalade ambition att behandla detta unika särdrag med varsamhet.

Av de angivna plushöjderna kan man emellertid räkna ut att byggnadskroppen till höger, mot Vaksalagatan, kommer att skymma utsikten för en person kortare än 1,8 m och att byggnadskroppen till vänster, mot Roslagsgatan, kommer att skymma delar av utsikten för alla utom de som är ca 2,2 m eller längre.

Bilden på sid 13 redovisar att den 1,8 m långe betraktarens ögonhöjd ligger i nivå med båda taken, trots att det vänstra borde sticka upp ytterligare ca 40 cm. Bilden återger alltså inte verkligheten korrekt, vilket är både anmärkningsvärt och beklagligt i en planhandling.

För att säkra möjligheten för alla att se omgivande siluett och hustak bör höjden på de båda huskropparna längs Vaksalagatan och Roslagsgatan därför sänkas med en våning. Det möjliggör att även barn och rullstolsburna kan uppleva den i planen utlovade utsikten.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                              Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                         Styrelseledamot

Ang. detaljplan för Norra Hovstallängen, PBN 2017–000789

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Syftet med detaljplanen är att lösa Kungsängens behov av förskola och skola, inklusive idrottshall, samt möjliggöra ytterligare kontor och centrumfunktioner i innerstaden. Planen ska ge möjlighet till att skapa ett livgivande inslag i stadsmiljön och att Kungsängen länkas samman med innerstaden. Syftet med planen är också att bevara värdefull bebyggelse med höga kulturvärden.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är mycket positiva till att behovet av skola och förskola tillgodoses i Kungsängenområdet. Utformningen med en sammanhängande varierad fasad mot Kungsgatan och en väl skyddad gård innanför denna är mycket tilltalande. Vi uppskattar även ambitionen att bevara Navet, Busstornet och Köttinspektionen. Hörnet med Navet i korsningen Kungsgatan Strandbodgatan är en spännande korsning i centrala Uppsala som gärna får framhävas ytterligare. Enligt planförslaget riskerar Navet upplevas inklämt och nedtryckt av omgivande byggnaders höga höjd och dominerande volym. De närmast liggande byggnaderna på Kungsgatan och Strandbodgatan bör därför minskas i höjd och dras in några meter så att Navet kan bibehålla sin karaktär av ett fristående hörnhus.
Fortsätt läsa

Konstmuseet – alltför länge förbisett

Vilka verksamheter ska man fylla “kulturkvarteret” Ångkvarnen med, nu när läget inte är aktuellt för nya konstmuseet? Den frågan ställer Sten Åke Bylund, ordförande för föreningen Vårda Uppsala, i sin debattartikel.

Om några veckor kan kommunstyrelsen komma att bestämma sig för om Uppsala konstmuseum ska ligga kvar på sin mindre väl valda plats uppe i Slottet eller flytta till Kaniken. Därmed sätter man också punkt för en 25-årig långbänk som borde ha fått ett avgörande för länge sedan. Efter sig lämnar man en historia av alltför låga kulturella ambitioner, ett dåligt och ofullständigt utredningsarbete och en politisk uppvisning i konsten att marginalisera och negligera en stor opinion.

Parallellt, och märkligt nog osynkroniserat med handläggningen av ärendet med konstmuseet, har kommunen låtit ta fram nya detaljplaner för kv. Hugin och kv. Ångkvarnen. Den uttalade ambitionen är att med hjälp av nya bostäder och verksamheter skapa ”stadsliv” i området och att knyta ihop de nya bostadskvarteren i södra Kungsängen med innerstaden. Bägge planerna är i skrivande stund ute på granskning efter att tidigare ha varit ute på samråd.

Föreningen Vårda Uppsala konstaterar med förvåning att kommunen inte har samordnat dessa processer med varandra. Både kv. Hugin och kv. Ångkvarnen var föreslagna som tänkbara lägen för ett framtida konstmuseum och borde givetvis ha varit grundligt utredda och granskade innan man arbetade fram detaljplaner för dessa kvarter.

Den befintliga stadskärnan har ända sedan 1980-talet ansetts vara alltför liten för det snabbt växande Uppsala. Ett konstmuseum i något av dessa båda kvarter skulle ha passat perfekt in i kommunens ambitioner såväl när det gäller att utvidga stadskärnan som att uppgradera å-rummet. I stället är nu risken stor att man i detta centrala läge håller på att skapa ett näst intill ensidigt bostadsområde, ett andra Luthagen.

Frågan är nu därför hur man ska kunna vidga stadskärnan och knyta ihop södra Kungsängen med innerstaden när man nu har spelat bort ett av de kulturella och stadsbyggnadsmässiga ess man hade i form av konstmuseet? Och med vilka verksamheter tänker man sig att fylla de stora tegelbyggnaderna och tomterna i det strategiskt belägna ”kulturkvarteret” Ångkvarnen? Vi är många som här saknar en långsiktig och hållbar stadsbyggnadsstrategi.

Vad säger våra politiska partier, näringslivet, berörda föreningar och organisationer?

Svaren brådskar!

 

Ang. detaljplan för kv. Hugin, Uppsala kommun (dnr 000-2017-003640)

2021-01-11

Till  Kommunstyrelsen i Uppsala kommun kommunledningskontoret@uppsala.se
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Kulturnämnden, Uppsala kommun kulturnamnden@uppsala.se

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas många nya bostäder i Uppsala. Men när vi tar del av detaljplanen för kv. Hugin ställer vi frågan: Står föreslagna omfattande rivningar i överensstämmelse med kommunens hållbarhetsstrategi och övriga målsättningar i aktuell översiktsplan? Nej! Här föreslås större delen av ett i ett centralt kvarter, huvudsakligen kontorslokaler, i stadskärnan rivas för att ersättas med bostäder! Och detta i en del av stadskärnan som redan domineras av bostäder! Därmed hotas en av stadens finaste arbetsplatser och en av stadens vackraste torgmiljöer; Kungsängstorg. Tillsammans med f d Riksbanken, numera Auktionskammarens hus, spelar bebyggelsen i kv. Hugin en avgörande roll för torgmiljön, som också utmärker sig för sina väl valda, högklassiga och mycket uppskattade skulpturer. En oas för alla besökare!

Gävleborgs länsstyrelse har i detta ärende övertagit ansvaret från Uppsala länsstyrelse. Kulturmiljö-avdelningen vid Gävle länsstyrelse anser härvid att det finns tveksamheter i den antikvariska förundersökningen som kommunen beställt av White arkitekter och påtalar motsägelser och oklarheter i dess resonemang och slutsatser. Detta stöds av att Upplandsmuséet i sin bedömning kommer till den motsatta slutsatsen att rivning inte är motiverad på grund av bebyggelsens stora kulturhistoriska och arkitektoniska värde, en uppfattning FVU delar. I remissvaret från länsstyrelsen i Gävle anges som huvudskäl till rivning att det kan ske eftersom framlagd plan återställer det ursprungliga rutnätet i området vilket också betonas av stadsbyggnadsförvaltningen i samrådsredogörelse och planbeskrivning – trots att det är helt felaktigt. Kungsängsgatan har alltid gått i rak sträckning mot Tullhuset vid Strandbodgatan. Den sneda avslutningen som planen föreslår har alltså ingen historisk förankring.

Som huvudskäl för rivning anförs också det bristande sambandet mellan Kungsängen och den nya stadsdelen söder om Strandbodgatan, tidigare kallad Industristaden. En planering som gjordes vid en tid när ingen förutsåg det nuvarande behovet bostäder och därmed förlängningen av stadskärnan söderut. Problemet med den bristande kontakten mellan stadskärnan och industristaden kan enkelt lösas genom en mindre öppning i Kungsängsgatans genomfart i kvarteret samt när UL:s bussanläggning och Dragarbrunnsgatan förs vidare söderut och då tillsammans med Kungsgatan och Östra Ågatan ger ett fullt tillfredsställande samband.

Planförslaget föreskriver att här kommer att byggas minst 300-400 nya bostäder, förskola och ytor för kontor, handel och verksamheter till formen av djupa, trånga och mörka bostadsschakt i stället för dagens arbetsplatser. Vi riskerar att få ytterligare alltför täta innerstadsgårdar utan tillräckligt solljus och hälsobringande vistelse och lekutrymmen. Inte minst pågående pandemi har visat att detta inte är en långsiktigt hållbar stads- och välfärdspolitik för Uppsala. Detaljplanen rymmer redan flera smärre förtätningsmöjligheter utan att den lokala miljökvaliteten och helheten går förlorad.

Befintliga byggnader mot Östra Ågatan är ett prov på högklassig arkitektur från 1970-talet, och tillhör tillsammans med Nyréns Pharmaciabyggnader det bästa från den tiden i Uppsala. Till det yttre en spänstig modernism med slanka och avskilda byggnadskroppar, kopplade med glasade gångar, som lämnar markplanet fritt för passager i parkmiljö. Exklusiva arbetsplatser med god kontakt med den gröna utemiljön. Arkitekter var Carlbring och Englund, och ett tecken på anläggningens kvalitet var att den presenterades i tidskriften Arkitektur, där ett urval av landets främsta byggnader lyfts fram. En sann märkesbyggnad alltså, som borde stå högt på listan över moderna anläggningar att vårda!

Föreningen Vårda Uppsala uppmanar alla goda krafter att motsätta sig planerade rivningar i kv. Hugin av såväl hållbarhetsskäl, stadsmiljöskäl som av arkitektoniska skäl! Vi måste vårda Kungsängstorg, en av våra få vackra och funktionella moderna platser i Uppsala.

Föreningen Vårda Uppsala finner vidare kommunens totala ointresse för att i planen bereda plats för ett nytt konstmuseum som mycket anmärkningsvärt. Detta utan offentlig prövning av expertutredningens förslag. Det är helt möjligt att inom ramen för befintlig byggrätt samt med bibehållande av de befintliga kontorsbyggnaderna ge plats för ett konstmuseum i bästa å-läge.

FVU finner sammanfattningsvis att den antikvariska förundersökningen ska göras om, och att planen ska dras tillbaka i avvaktan på detta samt innan en offentlig prövning gjorts i enlighet med expertutredningen.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                                                            PO Sporrong

Ordförande                                                                     Vice ordförande

Ang. detaljplan för kv. Trudhem 21:4 Dnr. PBN 2017- 000074

  2020-12-21

TillPlan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och får med anledning härav anföra följande:

Genom att utnyttja en byggrätt som det saknas naturligt utrymme för vill detaljplanen försöka knyta ihop två intill varandra liggande fastigheter som bebyggelsemässigt tillhör inte bara skilda tidsepoker utan dessutom skilda arkitektoniska världar. Den ena, Trudhem 25:1, med ett stilarkitektoniskt bostadspalats från slutet av 1800-talet fast inordnat och förankrat i rutnätsstaden, den andra, Trudhem 25:4, med en mindre friliggande offentlig byggnad från mitten av 1900-talet som tycks ha hamnat just här av en tillfällighet.

De båda blindgavlarna som Trudhem 25:1 vänder mot tingshustomten vittnar om att man en gång tänkte sig en helt annan fortsättning på kvarteret vidare upp mot S:t Olofsgatan än den som sedan blivit av. Tyvärr, måste sägas, eftersom det uppkomna mötet mellan fastigheterna präglas i viss mån av disharmoni och obalans. Särskilt inger det abrupta avslutet på husraden längs Österplan ett intryck av storslagna intentioner som aldrig kommit till stånd.

Om å ena sidan tingshusets anpassning till platsen kan ifrågasättas har å andra sidan huset i sig uppenbara arkitektoniska kvaliteter. Dessa beskrivs också föredömligt i detaljplanen. En byggnadsminnesförklaring har diskuterats vilket byggnaden väl förtjänar. Med sin omsorgsfullt utarbetade tegelarkitektur, smidesdetaljer och koppartak utgör byggnaden ett fint exempel på vad 1950-talets svenska arkitekter kunde åstadkomma i sina bästa stunder. Den är dessutom unik för Uppsala.

En nybyggnation av den omfattning som föreslås i detaljplanen riskerar att påtagligt förminska tingshusets byggnadsmässiga värde som fastighetens huvudbyggnad, tidigare representerande staten. Tänkt som en friliggande solitär fritt synlig från alla håll skulle det till inte oväsentlig del komma att skymmas från Österplan och i viss mån ge intryck av att ligga på en bakgård. Likaså känns den tänkta sammanbyggnaden med granntomtens friliggande flygel mot Storgatan respektlös i överkant. Den bör därför utgå.

För att få till en mjukare övergång mellan fastigheterna skulle dock FVU kunna tänka sig en mindre tillbyggnad i full höjd mot gaveln på huset Österplan 13 och som bygger ut ca sju meter in på tingshustomten. Väl gestaltat skulle ett sådant tillägg kunna tillföra platsen arkitektoniska värden samtidigt som intrånget på tingshuset och dess gård skulle bli högst begränsat jämfört med detaljplanens förslag.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                           Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                      Styrelseledamot

Nystart krävs för konstmuseet

Den som följt turerna kring konstmuseifrågan i Uppsala har sedan länge upphört att förvånas.

En av kommunen beställd extern utredning dömde ut den nuvarande verksamheten i slottet, läget och lokalerna, som direkt olämpliga och angav ett par möjliga alternativ nere i stadskärnan. Strax beställdes en ny utredning som raskt återställde ordningen och förordade att museet blev där det var, påhejad av en slottsarkitekt som talar i egen sak och en alltmer desperat personal, ett uppsminkat slott är bättre än inget alls trots att grundproblemen kvarstår.

På sluttampen har ytterligare ett förslag dykt upp, en ombyggnad av industri- och biograflokalerna i kvarteret Kaniken, vars olämplighet som konstmuseum redan framgått av inlägg i UNT av Christian Chambert.

Handläggningen av konstmuseifrågan uppvisar alla brister vad beträffar kunskap och kompetens. Det enda rimliga är nu att båda de föreliggande alternativen förpassas till den kommunala papperskorg där de hör hemma. Kommunstyrelsen bör därefter, som i fallet Musikens hus/UKK, börja om på nytt med målsättningen att ge Uppsala ett modernt nybyggt ändamålsenligt konstmuseum, värdigt en kulturstad.

Lars Lambert, Uppsala, Richard Stensman, Uppsala

Replik:”Konstmuseet ska inte vara dragkrok för slottet”

Roland Edwardsson tycker att konstmuseet ska ligga kvar i slottet för att förse detta med besökare. Det är en tanke som vi som kämpar för ett nytt konstmuseum försökt att värja oss emot i alla år, skriver Tomas Klang.

Konstmuseets primära uppgift är att på ett lättillgängligt sätt förse medborgarna med konst, inte att ligga så svårtillgängligt till som möjligt för att agera dragkrok till slottet.
Vi har i flera år försökt att tala om att man bör inrätta ett historiskt museum i slottet, som på ett intressant sätt kan berätta Uppsalas och framför allt slottets historia men det har varit som att tala för döva öron. Uppsalas politiker och tjänstemän, tillsammans med Statens Fastighetsverk, verkar närmast patologiskt besatta av tanken på ett konstmuseum i slottet.
Om man nu inte tror att slottet kan dra tillräckligt med besökare på egen hand, varför då inte flytta upp en verklig dragkrok som stadsbiblioteket dit istället? Då kunde boklånarna få sig en stärkande promenad vilket skulle gagna folkhälsan. Om man nu inte råkar vara hjärtsjuk, förstås! Men då kan man ju, som Roland Edwardsson skriver, tillsammans med dem som har rullstol eller rullator ta bussen istället.

Tomas Klang