2024-06-26
Till Mark- och miljödomstolen
Överklagat beslut och yrkande
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed kommunfullmäktiges beslut 2024-05-27 att anta rubricerad detaljplan för kvarteret Ubbo med yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.
Talerätt
FVU, som bildades år 1961 och som vid senaste årsskiftet hade 169 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom föreningen utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.
Skäl för vårt yrkande
Planområdet utgör ett kärnområde av största rikshistoriska betydelse
I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av tre nya byggnader för utställningslokaler, hotell och tillfällig vistelse på fastigheten Fjärdingen 20:3. Vidare framhålls att kvarteret Ubbo ligger vid Odinslund i hjärtat av det historiska och riksintressanta Uppsala, vilket gör det angeläget att värna om kulturmiljön. Planens syfte är därför även att skydda de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna samt att säkerställa att de nya byggnaderna får en utformning med hög arkitektonisk kvalitet och med volymer som är anpassade till omgivningen.
Det är FVU:s mening att det i planbeskrivningen redovisade syftet är alltför begränsat i sitt sakliga innehåll och sin ambition. Det saknas en grundläggande och genomgripande analys av och ställningstagande till platsens unika rikshistoriska värden. Inte heller innebörden av och konsekvenserna för riksintresset Uppsala stad (C 40 A) har i den uträckning som krävs analyserats och belysts i planhandlingarna.
FVU har tagit del av Svenska Byggnadsvårdsföreningens överklagande, daterat 2024-06-10, och ställer sig till fullo bakom vad som där framförs, särskilt skrivningarna rörande riksintresset Uppsala stad och behovet av att ärendet remitteras till Riksantikvarieämbetet för bedömning av projektets effekter för kulturmiljön inom och i anslutning till det nu aktuella planområdet.
Planbeskrivningen uppfyller inte lagens krav
Enligt PBL ska en planbeskrivning redovisa om något planeringsunderlag har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det (4 kap 33 § 6 PBL). har inte skett i de planbeskrivningar som har presenterats i vare sig samråds- eller granskningsskedena i det nu aktuella ärendet. Så har inte heller varit fallet i den antagandehandling som legat till grund för kommunfullmäktiges beslut om antagande.
Detta lagkrav har, enligt förarbetena till lagen, införts för att öka transparensen i planeringen och för att ge möjlighet att granska om intressekonflikt föreligger. I prop. 2020/21:131, sid. 57 uttalas: ”Regeringen anser att det bör vara transparent för dem som berörs av en detaljplan om underlaget har tagits fram av någon som kan sägas ha ett intresse i saken.”
I förteckningen på sidan 8 i planbeskrivningen listas detaljplanehandlingarna samt ett antal utredningar som betecknas som övriga handlingar. I den nu aktuella planen torde beställare av underlagsmaterialet genomgående vara Stiftelsen Ubbo genom Uppsala Akademiförvaltning KB, vilket i så fall enligt PBL 4 kap 33 § 6 PBL ska framgå av beskrivningen (se prop.
2020/21:131, sid 58, där skälen för redovisningskyldigheten också utvecklas). Redovisningen ska också innefatta vilka beställarens konsulter har varit. Detsamma gäller de medverkande som anges på sidan 59 i planbeskrivningen. Även där bör det exempelvis framgå på vems uppdrag Bernow & Partners arkitekter har upprättat de där angivna handlingarna.
Uppenbar risk för brist på saklighet och opartiskhet
Under senare år har det blivit vanligt att planintressenter bidrar med omfattande underlagsmaterial när detaljplaner upprättas och även medverkar genom att upprätta förslag till planhandlingar, så kallade exploatörs- eller byggherredrivna planer. Dessa begrepp saknas i PBL, liksom det på samma sätt saknas stöd för att planintressenter ska medverka med ett omfattande underlag eller i arbetet med att upprätta själva planhandlingarna. Trots det har i föreliggande fall planintressenten Stiftelsen Ubbo genom Uppsala Akademiförvaltning KB svarat för att ta fram allt väsentligt underlag för den nu överklagade detaljplanen.
De ändringar som nyligen gjordes i PBL (se prop. 2020/21:131) syftade till att enskilda planintressenter skulle kunna underlätta och snabba på detaljplaneprocesserna genom att ta fram planeringsunderlag. Detta avser det tidiga skedet mellan planbesked och planstart. Det finns dock, vad vi kan finna, ännu inget rättsfall som stödjer att en planintressent ska kunna ta fram allt planeringsunderlag under hela planprocessen, framför allt inte i ett så komplext fall som det nu aktuella.
I doktrinen har det påpekats att kommunen bör svara för sådant planeringsunderlag som handlar om en detaljplans kärnfrågor och som kräver många bedömningar eller på annat sätt avsevärt påverkar en planintressents intressen (se exempelvis Sven Boberg, JP Infonet). Som skäl har angivits att om detta underlag kommer från en planintressent kan kommunens oberoende och saklighet sättas i fråga. I det nu föreliggande fallet har tydligtvis allt underlagsmaterial tagits fram av planintressentens konsulter. Vi menar att det inte går att utesluta att det kan ha medfört brister i saklighet och/eller opartiskhet.
I både regeringsformen och förvaltningslagen finns krav på saklighet och opartiskhet. Kommunen har därför ett långtgående ansvar för att säkerställa att planeringsunderlaget är tillförlitligt och ska kvalitetssäkra det som tas fram. Kraven gäller hela handläggningen av ett ärende, från det att ärendet initieras till dess att ärendet avgörs slutligt (se prop. 2020/21:131, sid 23).
I strid med lagstiftarens intentioner
Med stöd av vad vi anfört ovan menar vi att planarbetet i detta fall har bedrivits på ett sådant sätt att det inte är förenligt med lagstiftarens intentioner. I ett så komplext projekt som en exploatering inom ett kärnområde av rikshistorisk betydelse och där planintressenten har ett starkt ekonomiskt intresse av att få fram en lagakraftvunnen detaljplan borde kommunen själv ha skaffat de resurser som hade behövts för att handla upp egna konsulter och därmed nödvändig kompetens för att finna och pröva relevanta lokaliserings- och utformningsalternativ samt genomföra de för projektet kritiska utredningarna. Nu har arbetssättet medfört att regeringsformens och förvaltningslagens krav på saklighet och opartiskhet kan ha satts åt sidan.
Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson vice ordförande