INSÄNDARE i UNT 2020-05-07
Politikerna kan fortfarande välja en annan lösning för konstmuseet är den som föreslås i den ensidiga och bristfälliga utredningen, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund
I mitten av maj ska kommunstyrelsens politiker ta ställning till och komma med ett inriktningsbeslut om konstmuseets framtida placering i Uppsala.
Den genomförda utredningen som publicerades i januari 2020 har från början främst kritiserats för att vara ensidigt inriktad på en placering i Slottet samt för att vara alltför ofullkomlig när det gäller ekonomisk redovisning. Från politiskt håll har man därför begärt ett klargörande från förvaltningen där samma utredare gjort ett nytt försök i form av dokumentet Kompletterande utredning.
Trots det så finns exakt samma brister fortfarande kvar! Man utreder inte de platser som fastslogs i den fördjupade utredningen på samma villkor som slottet. Man lyckas inte jämföra de olika förslagen ur ett likvärdigt ekonomiskt perspektiv. Istället fortsätter man ensidigt att förorda och sockra för en placering i slottet med läckra bilder och kartor som ska sopa undan slottsbackens omöjliga terräng och nivåskillnad. Man har på sin höjd omformulerat grumliga ekonomiska resonemang utan att kunna ange den faktiska hyres- och lokalkostnaderna.
Hur kan detta beslutsunderlag ha godkänts av ansvarig förvaltning samt inte minst av berörda politiska partier och kommunalråd?
Det vet vi inte men i ett kommande inriktningsbeslut finns det fortfarande en chans till ett vägval för kommunens ansvariga politiker.
Antingen förförs man av utredningens många locktoner och går på slottsalternativet med dyra renoveringar och tillbyggnader, med en oerhört påkostad slottspark med bergbana, utsiktsplatser, gångstigar, amfiteater, hissar och skulpturparker. Ett beslut som tar denna väg väljer slottet som konstmuseum trots alla kritiska synpunkter.
Eller så väljer man att se, analysera och våga erkänna utredningens uppenbara brister och att inse avsaknaden av en ekonomisk jämlik kalkyl vare sig det gäller ägande eller att hyra. Man väljer att syna den uppseendeväckande fackmässiga okunskapen och kritisera den ensidiga och partiska fokuseringen på en enda plats utan vidare analys.
Ett inriktningsbeslut som tar denna väg kan ur ett demokratiskt perspektiv inte nonchalera tillgängligheten utan förstår att en avveckling från slottsalternativet till ett läge i å-rummet inte bara gynnar ett starkt ökande besökstal utan även bidrar till områdets kulturella kapital och attraktivitet såväl för medborgare som boende och näringsliv.
Vägvalet är avgörande, slutgiltigt och oåterkalleligt.
Staffan Lövgren, Konstens Hus Nu, ordförande, Sten Åke Bylund, Föreningen Vårda Uppsala, ordförande