Till Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                                                                                       2016-09-04

Stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

kommunstyrelsen@uppsala.se

ang Förslag till Uppsala kommuns landsbygdsprogram, dnr KSN-2015-1907

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har mottagit rubricerade remiss och ber att få avge ett antal synpunkter.

Kort resumé

Det allt övergripande syftet med programmet är att Uppsala kommun skall bli en av Sveriges bästa lands-bygdskommuner. Programmet omfattar hela kommunen utom Uppsala stad och är tänkt att årligen följas upp och presenteras för kommunstyrelsens (KS) arbetsutskott för planering. Landsbygdsperspektivet skall finnas med i all kommunens planering. Ledord i programmet är jämställdhet, ekologi och hållbarhet. I programförslaget hänvisas särskilt till ”Leader”, en förordad arbetsmetod inom EU som förutsätter lokal förankring och där visst ekonomiskt stöd för utveckling av landsbygden kan erhållas (www.upplandsbygd.se). Förslaget till landsbygdsprogram innehåller en mängd positiva intentioner, både principiella och mer detaljerade. Det handlar än så länge om målsättningar. Bland de principiella avsikterna kan nämnas kommunikation mellan stad och land i flera bemärkelser, utbyggnad av ett urval uppräknade orter mm. De mer detaljerade avsikterna syftar till ökad trivsel för de boende men också att locka till besök i de enskilda orterna. Programförslaget präglas genomgående av en positiv anda. Frågan är hur allt skall kunna konkretiseras. Samverkan mellan olika sektorer inom kommun och samhälle i stort, företagare och organisationer samt lokala aktörer är ett förordat instrument.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter

FVU:s synpunkter måste med hänsyn till programmets på detta stadium huvudsakligen intentionella karaktär inskränka sig till några av de mer konkreta avsikter som skymtar fram.

Utbyggnad av kransorterna har under bortåt ett par decennier stått på FVU:s önskelista, dels för orternas egen skull, dels för att lätta på det utbyggnadstryck som sedan länger råder i Uppsala. I förslaget uppräknas vilka orter det kan bli fråga om. En spontan reaktion vid anblicken av listan är att orterna inte är samordnade i grupper av närliggande sådana utan ses som enskilda objekt utan förbindelse med varandra. Tidigare har exempelvis stråk varit på tal som en sammanhållande enhet. Med tanke på kommunikationer med staden, planering för enskilda orter och trolig, kanske nödvändig samverkan orterna emellan vore det önskvärt om de kunde ses som sammanhörande områden och inte som enskilda satelliter till Uppsala. En del av orterna ligger så nära varandra att samverkan dem emellan är mer eller mindre självklar. Urvalet består av orter där i de flesta fall utbyggnad redan är påbörjad. Särskilt positivt finner FVU att Knutby nu inkluderats. Orten ligger på gränsen till Stockholms län, och en eventuell framtida utbyggnad av spårväg bör utsträckas till Knutby och inte som i tidigare planresonemang stanna i Almunge. En utbyggnad till Knutby skulle ha fördelen att en omstigning till SL lätt skulle kunna åstadkommas och därmed skapa ytterligare en kommunikation från Uppsala ut mot Roslagen och kusten. FVU anser sålunda att kommunikationsfrågan och utbyggnaden av kransorterna måste gå hand i hand i den fortsatta planeringen eller ännu hellre att trafikfrågans lösning om möjligt kommer först.

Kommunikationssidan är dock inte alls bortglömd i förslaget, där medvetenheten om nödvändigheten av täta kommunikationer mellan orterna och Uppsala är klart uttryckt i att 15-minuterstrafik i högtrafik samt trafikering hela dygnet är tänkt att göra det bekvämt för de boende att resa in till Uppsala centrum, en fördel också för besökare till orterna. Detta är en synnerligen viktig faktor för att göra det attraktivt att bo i kransorterna.

Bostadsbyggandet i orterna är en grannlaga fråga. Det bör finnas en tydlig centrumdel i varje ort, där den i planförslaget utlovade servicen kan tillhandahållas på ett samlat ställe. Lämpligen bör den placeras i anslutning till tåg- och/eller busstation, där kommersiella och kulturella lokaler kan skapa trivsamma sociala träffpunkter, en nödvändighet i åtskilliga av de orter som står på listan för utbyggnad och som till större delen består av småhusområden och har karaktär av sovstäder. Bälinge är bara ett sådant exempel. En inblandning av verksamheter i bostadskvarteren är önskvärd. Att planförslaget nämner verksamheter och företag är därför lovvärt, förutsatt att formuleringen i förslaget inte innebär att de genomgående separeras från bostadsområdena. Verksamheter ger liv och variation åt boendemiljöer. Att kommunen vill stimulera lokalt företagande i orterna, också sådan med lokal anknytning, ser FVU alltså som mycket positivt.

Bostadsbebyggelsen bör varieras, gärna så som senast föreslogs i dpl för Storvreta centrum. Det innebär bostäder i olika storlekar och hus av olika typer grupperade kring en tydlig centrumdel.

I programförslaget nämns att kommunen ämnar ha plan- och tomtberedskap i de prioriterade orterna och att det skall vara möjligt för en enskild husbyggare att köpa en tomt för ett småhus av kommunen eller annan aktör. FVU är med anledning av denna formulering inte säker på hur mycket av initiativet kommunen avser att behålla. Föreningen ser det som nödvändigt att kommunen genom planläggning styr utbyggnadens innehåll och att inte detta överlåts åt byggfirmorna. Slumpvis utbyggnad kan äventyra de bästa intentioner.

FVU vill också framhålla vikten av att värdefull jordbruksmark inte tas i anspråk för bebyggelse. Med tanke på den betoning av ekologi och hållbarhet som karakteriserar programförslaget skulle en fortsatt utbyggnad på åkermark med småhus av det slag som hittills skett i ett flertal orter te sig direkt förkastlig. Den uppländska slätten behövs för framtida odlingsbehov.

FVU vill slutligen än en gång betona vikten av att se närliggande orter som tänkbara för samverkan sinsemellan exempelvis när det gäller att skapa underlag för mer kostsamma servicefunktioner, lokaler för nöjen och idrott mm. Samarbete betonas i förslaget i olika sammanhang, men det mellan närliggande orter nämns inte. Det framstår för FVU som en stor fördel för en lyckad utbyggnad att planeringen sker med utblick över grupper av närliggande orter, beaktar deras respektive möjligheter samt har ett långt perspektiv framåt. En mycket viktig faktor som nämns i förslaget är utbyggnaden av bredband till orterna, helt nödvändig om de skall fungera, inte bara för enskilda utan också för företag och andra verksamheter. En förstärkning på denna punkt är angelägen. Detsamma gäller på sina håll mottagningsförhållandena för mobiltelefoner som dock inte nämns. Planförslagets författare är annars angelägna om att olika typer av infrastruktur skall komma på plats och fungera. Det är glädjande.

Föreningen Vårda Uppsala är som synes övervägande positiv till detta förslag till handlingsprogram för landsbygden. Vi ser fram emot att få ta del av fortsättningen, då de goda tankarna för landsbygdens framtid tar konkret form och ger resultat.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg,   tf ordf

Anna Nilsén, styrelseledamot

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                      2016-09-02

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015-003611. Samråd 20 maj till 2 september 2016.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill med anledning härav anföra följande:

Planförslagets syfte och idé

Planen för Årsta torg syftar till att skapa den mest centrala platsen för Sala Backe, Östra Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av Östra Sala Backe sker enligt planen som det uttrycks ”med människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga och mötesplats mellan berörda stadsdelar och samtidigt bidra till att Fyrislundsgatan omvandlas från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras att byggas fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU:s synpunkter

FVU finner det både naturligt och rimligt att alla möjligheter tas tillvara att förtäta Årsta med såväl nya bostäder som viktiga mötesplatser och offentliga rum av olika slag.  Men det kräver ett helhetsgrepp, en fördjupad analys både ur stadens och regionens perspektiv. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur mellan Sala Backe och Årsta är en genomgripande åtgärd inte bara för de bägge berörda stadsdelarna utan också för omgivande omland. Förändringen av Fyrislundsgatans trafikkapacitet och roll får dels en stor regional effekt eftersom den påverkar hela södra Uppsala inklusive Boländernas regionala serviceutbud (med bl.a. IKEA) samt de östra delarna av staden och Uppsalaregionen. Det handlar om ett omfattande samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har dels en viktig roll för de boende och serviceutbudet vid Årsta centrum och ett kommande Årsta torg. Dessutom har den nuvarande parkeringsplatsen som betjänar Årsta centrum en viktig roll för serviceutbudet i stadsdelen. Att enligt förslaget omvandla den till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt möjligheterna. De långsiktiga konsekvenserna för serviceutbudet av den minskade trafikkapaciteten på Fyrislundsgatan och den minskade parkeringsytan kan därför inte nonchaleras utan måsta analyseras noga. Det handlar om möjligheterna att långsiktigt upprätthålla ett attraktivt serviceutbud vid Årsta torg.

Den fyra nya kvarteren som planeras på den nuvarande parkeringsplatsen är därtill jämförelsevis små då de uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som dessutom ligger utan solljus och är mörka större delen av året – särskilt mellan höst- och vinterdagjämningen. Många uterum och balkonger kommer större delen av året att därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger samt dels helt av skugga. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum. Det kan av angivna skäl ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att bli en god boendemiljö samt om Årsta torg långsiktigt kan förbli en väl fungerande gemensam plats för service, möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.

Erfarenheterna från andra håll i Uppsala, bl.a. Sävja, visar att tillgänglighet och trafikflöden har stor betydelse för möjligheterna att åstadkomma ett hållbart kundunderlag och stadsliv. Det gäller inte bara för handeln utan i hög grad även de offentliga mötesplatserna. Det blir dessutom ännu svårare än idag att underlagsmässigt hävda sig gentemot den allt starkare stadsnoden Gränby centrum. Ett centrum med prioriterad god tillgänglighet för alla trafikslag. Med risk för att trafikflödena ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer härmed förväntade ökade miljöolägenheter för de till gaturummen direkt närboende. De kan visa sig bli omfattande och mycket besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras innan planen verkställs.

Den höga exploateringen i Årsta torg med flera förhållandevis höga hus, begränsade mått mellan husen, i vissa fall mindre än 20 m, visar att vi här har en detaljplan som avsevärt försämrar kvaliteten på Sala backes och Årstas befintliga bostadsgårdar. Det är till men särskilt för äldre och de mycket unga som mer än andra är beroende av närmiljön.

Upprustningen av Årstaparken och översyn av trafiksituationen med lägre hastigheter i området kan inte kompensera detta.

Mycket talar således för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta med ett mer begränsat tillskott av bebyggelse i Årsta centrum samt i ledningsstråket Östra Sala backe även fortsättningsvis fungerar bäst kring sina respektive näraliggande stadsdelscentra. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör härmed även fortsättningsvis kunna fylla rollen av viktig cykelled och ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                          Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2016-08-31

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Centrala Ulleråker, dnr PBN 2015-2223. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har följt arbetet med Södra staden och har redan innan den egentliga planeringen påbörjades gjort egna studier av särskilt Ulleråkersområdet. FVU har redovisat sin syn på bevarandeintressen och utvecklingsmöjligheter i en skrivelse till Uppsala kommun 2013-06-18 och har därefter avgivit yttranden över ett antal planförslag, särskilt bör här nämnas yttranden 2014-09-30 ang. Dag Hammarskjöldstråket och 2015-02-03, Södra staden samt 2015-09-14, planprogram för Ulleråker. Det senast avgivna yttrandet avsåg Vattentornsparken, ett yttrande som FVU anknyter till här.

Yttrandena bifogas.

Som tidigare anförts anser FVU att det är anmärkningsvärt att de första detaljplaneförslagen för Ulleråkersområdet skickas för samråd innan den fördjupade översiktsplanen för området som helhet är klar. Förvirringen blir inte mindre av att ny översiktsplan för hela kommunen samtidigt processas (och det är i den planen som siktlinjejustering avses ske för att möjliggöra de hushöjder som kommunen vill ha i Ulleråkersområdet).

Men ännu mer anmärkningsvärd framstår den nya modellen, som nu satts i system, att i kraft av markägare spara detaljerna vad gäller bebyggelsens utformning till bygglovsfasen. Risken är stor för att det på grund av brådskan blir ett kvalitetsmässigt sämre underlag för den stora exploatering som föreslås tillkomma. Det noteras särskilt, att den känsliga frågan om hushöjdernas bestämmande och byggnadernas närmare utformning skjuts till bygglovfasen.

Ett medvetet drag från kommunens sida som förstärker intrycket av att kommunmedlemmarnas synpunkter saknar relevans för kommunen. Det är desto mer beklagligt som den närmare gestaltningen av tillkommande bebyggelse är av mycket stor betydelse med tanke på områdets betydande bevarandevärden.

Detta framförde FVU också i ärendet angående Vattentornsparken inom ulleråkerområdet (2016-07-04).

Det nu aktuella förslaget för centrala Ulleråker innebär emellertid en ännu hårdare exploatering och en ännu större risk för bl.a. grundvattenskador och innebär därtill att ett viktigt område med idag utomordentligt höga natur- och kulturvärden totalt töms på dessa värden. Sett ur det perspektivet spelar det i just detta fall ingen större roll att bebyggelseutformningen är skissartad i detaljerna.

Bebyggelsetrycket blir helt enkelt oacceptabelt högt!

Kommunen är medveten om risken för betydande miljöpåverkan (MB 6:11). Trots det föreslås omfattande bebyggelse på randområdet närmast ås-kärnan, där det alltså finns ökad risk för skador på grundvattnet.

Risken för störning pga infiltrationen av dagvatten på den mark som bebyggs, hårdgörs och förlorar vegetation kan kommunen inte bortse ifrån, men man föreslår ändå byggnader inom området på upp till 14 våningar. Frågan om det alls är lämpligt med så bokstavligen tung bebyggelse på ett så pass känsligt område ställs egentligen inte. Kostnaderna för skyddsåtgärderna i form av dammar mm kan förväntas bli betydande och förlusterna än större om det visar sig att de planerade åtgärderna inte håller måttet. Avancerade förslag med lutande torg för att ändra riktning på vattenavrinningen kan ha sitt principiella intresse men det kan bli dyrbara experiment.

De irreversibla skador som uppstår genom ett totalt demolerande av stora delar av den historiska kungliga jaktparken Kronparken med dess gamla tallbestånd och rödlistade arter kan inte på något sätt uppvägas av den lilla kantrabatt med nya träd som föreslås mot Dag Hammarskjölds väg.

Kommunen bör helt enkelt tänka om vad gäller storleken på den tillkommande bebyggelsen och anpassa den till de unika förutsättningar som området erbjuder.

FVU avstyrker alltså förslaget till detaljplan eftersom det inte svarar upp mot rimliga krav varken på säkerhet, miljöhänsyn eller respekt för natur- och kulturvärdena på plats.

Uppsala dag som ovan,

PO Sporrong, tf ordförande                                          Ulla Björkman, styrelseledamot

Till                                                                                                                                2016-08-31

Kommunstyrelsen i Uppsala kommun

753 75 Uppsala

innerstadsstrategin@uppsala.se

uppsala.kommun@uppsala.se

ang Uppsalas innerstadsstrategi. Utställning. Dnr: KSN-2014-0505.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av handlingen och vill anföra följande.

Då vi finner att innehållet i stora drag är detsamma som i samrådshandlingen, upprepar vi våra positiva och negativa synpunkter genom att bilägga vårt svar på samrådet (av den 2015-11-02) och hänvisar till detta.

Dock vill vi än en gång påtala några av de viktigaste synpunkterna FVU har.

Blandstaden, en papperstiger. I de gamla arbetsområdena byggs nu enbart bostäder med undantag för förskolor, skolor och enstaka butiker. Dessa kommer att ligga som en massiv zon kring innerstaden medan arbetsplatserna flyttas allt längre ut. En ny zonplanering alltså i stället för den önskvärda blandstaden.

Den planerade rivningen av kv Hugin är också ett exempel på detta, förutom att det förstör en av stadens mest lyckade kontorsarbetsmiljöer och en av stadens finaste gröna torgmiljö. Bevara Kungsängstorg och kv Hugin. Sambandet med södra Kungsängen kan lösas med ett mindre ingrepp!

I Främre Boländerna är det angeläget att kommunen tar initiativet och utarbetar det nya planprogrammet för stadsdelen. Vi efterfrågar också en inventering som anger vilka industrimiljöer som skall bevaras. Vi uppskattar att Ångkvarns byggnader får illustrera detta i handlingen.

FVU är helt emot tunneln under järnvägen i St Persgatan.

Bra att satsa på kollektivtrafik, cyklar och gående – men stämmer visionen med den verkliga utvecklingen i dag, när nybilförsäljningen slår alla rekord? Blir det köer, förlorad arbets- och fritid, irritation, ökade utsläpp och buller?

Skall inte det s k kulturstråket utvidgas till att omfatta stadsträdgården, Studenternas, Thorarnas och på så sätt närma sig slottet och Botan. Bleke backe är ju hart när omöjlig att bestiga.

Arosparken som markeras som grönstråk från Ekebyfältet in mot kyrkogården är på väg att strypas av planer på nya alltför omfattande bostadskvarter.

FVU noterar med tillfredsställelse att Mikaelsparken nu är med på parkkartan.

FVU saknar förslag till lägen för ett efterfrågat funktionellt och tillgängligt konstmuseum. Vi har pekat ut tänkbara lägen i hamnen och i Ångkvarns äldre byggnader.

FVU är helt emot spången vid Kvarnfallet.

Silhuetten måste vårdas. Inga höga hus skall gälla i hela området som omfattas av Innerstadsstrategin, inte bara inom de markerade sektorerna. 10-våningshotellet i kv Suttung ligger redan i en siktlinjesektor liksom huset i kv Bredablick skulle komma att göra om planen blir verklighet! Som tidigare påpekats saknas siktlinjerna från grönstråken, i NÖ stadens miljonprogramområden, som alla pekar mot slottet och domkyrkan.

FVU saknar också det förslag till utvidgning av särskilt värdefulla kulturmiljöer vi gav i samrådet. Gällande områdena kring Väderkvarnsgatan och på Luthagen.

Just nu fokuseras överdrivet starkt på variation. Samspel är en väl så viktig faktor i stadsbyggandets svåra konst.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordf

Bilaga, tidigare skrivelse, 7 sid.

Till

Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                                                                     2016-08-29

oversiktsplan@uppsala.se; uppsala.kommun@uppsala.se

ang Översiktsplan för Uppsala kommun. Dnr: KSN 2014-1327. Utställning

Planförslaget har som text en del förtjänster vad gäller överskådlighet och läsbarhet jämfört med 2015 års version. Innehållsmässigt finns dock anledning till fortsatt kritiska synpunkter från Föreningen Vårda Uppsala (FVU) såväl ifråga om förhållningssätt och de konkreta förslagen som vad gäller bakgrundsmaterial och analys eller i åtskilliga fall snarare bristen på sådant.

I sak står FVU alltså fast vid yttrandet över det tidigare förslaget från 2015 (här bif.). Några ytterligare kommentarer bör dock göras här.

1. Prognoserna

Det förutsätts utan närmare resonemang en befolkningstillväxt i kommunen på c:a 135 000 invånare fram till 2050. Allmänt tal om ”Europas snabbast växande regioner” och ”globala utmaningar” övertygar knappast, inte heller framställningen av att en sådan snabb och omfattande tillväxt är enbart positiv och oproblematisk. Framförallt är det oklart varifrån sifferuppgifterna kommer. Det måste anges om det är fråga om en vetenskaplig prognos eller ett politiskt mål. Båda kan självklart ha relevans men på skilda vis och det gäller att skilja mellan fakta och visioner.

Förslaget inte bara sträcker sig ända fram till år 2050, det uppehåller sig därtill mycket vid tiden därefter. Intressant som tankeövning, men hur är det med relevansen? Man kan fråga sig hur stor träffsäkerheten för motsvarande prognoser från 1960-talet beträffande dagens situation har blivit. Man kan rentav ana, att argument om en förväntad kraftig befolkningsökning, låt vara på lång sikt, avses underlätta genomdrivande av bebyggelseprojekt redan i närtid i en skala som eljest skulle anses otänkbar.

Kommunen har bråttom. Alltför bråttom för att göra ordentliga utredningar och allvarliga misstag kan begås. Flera pågående utbyggnadsprojekt i kommunen idag, såsom ifråga om Ulleråker, Rosendahl och Bäcklösa saknar helt stöd i gällande ÖPL. Utlovad fördjupad ÖPL för de berörda områdena hinner inte färdigställas innan detaljplaner för samma områden läggs fram. Det förefaller som om denna omvända ordning nu fortplantas till den nya ÖPL, som således i efterhand får ge stöd för det pågående detaljplanearbetet. Med det tidsperspektiv framåt som valts kanske man hoppas att slippa göra mer än mindre justeringar i den översyn som varje mandatperiod ska företas ifråga om en ÖPL, men det är nog en överoptimistisk för att inte säga alldeles förkastlig arbetsmetod.

Planarbetet i kommunen saknar uppenbarligen styrning eller också saknar styrningen respekt för regelverk och samrådsförfaranden. Kommunens hantering när det gäller dagens planarbete inger kort sagt inte förtroende.

1. Uppsalaprinciper

Förslaget innehåller visioner om ”Uppsala som en drivande kraft i världen”, vilket nog kan förefalla en aning pretentiöst, åtminstone när det gäller bebyggelseplaneringen, liksom att skapa ”Uppsalaprinciper” som om dessa borde vara mönsterbildande, något som de knappast lever upp till. FVU kan t.ex. inte rekommendera att kommunen ”exporterar” modellerna för dagens planer som saknar kvalitetstänkande vad gäller själva bostadsmiljön. Slutna, täta gårdar innanför 7 – 8 våningshus sätter knappast barnens behov i fokus men inte heller de äldres hälsa och välbefinnande. Närmiljö och grannskap verkar inte viktigt för planförfattarna, inte heller ljusförhållanden, tillgång till närgrönområden och grannskap. Det senare inte minst viktigt i perspektiv av behovet av gemenskap över generationsgränser och sociala barriärer.

FVU har i tidigare yttrande utförligt kommenterat de s.k. Uppsalaprinciperna och hänvisar till den framställningen. Ytterligare kan dock sägas, att det framstår som smått förvånande att just sittande styre i kommunen inte lägger ett tydligare miljöperspektiv på planarbetet.

Var finns alltså den genomgripande miljökonsekvensanalys som kunde förväntats? Vart tog de gröna stråken vägen som länkar samman stad och landsbygd och behålla den natur i staden som hittills klarat sig från exploatering till glädje och hälsonytta för invånarna? Staden på slätten? Blir den mer bokstavligt staden ovanpå det som tidigare var slätten?

FVU har ifrågasatt om den MKB-uppfattning som planens hållbarhetsbedömning grundas på verkligen är förenlig med lagens krav. En bredare hållbarhetsbedömning innefattande MKB i stället för en regelrätt MKB kan leda till att fokus förskjuts från miljön som sådan. Det är alltså miljön som sådan och effekterna på miljön som ska analyseras i en MKB enligt 6 kap. 12§ miljöbalken och med den speciella Uppsalamodellen för MKB riskerar miljöaspekterna att försvinna i en analys av samhällsutvecklingen i ett bredare perspektiv.

Uppenbarligen tänker de styrande utnyttja att riksintresseskyddet blir försvagat. Man förefaller se systemet som en sorts styrkemätning mellan stat och kommun istället för att ta vara på den samlade kunskapen bakom riksintresseklassningarna och det gemensamma nationella intresse som ligger i att bevara vissa värden långsiktigt snarare än att låta modetrender i bebyggelseutformning slå igenom totalt och riskera att hota det historiska arvet i Uppsala.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                          Ulla Björkman, styrelseledamot

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                      2016-08-24

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av Flogstavallen i Uppsala kommun. Dnr: PBN 2016-000917. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande synpunkter på rubricerade förslag.

Behovet av studentbostäder är mycket stort i Uppsala varför det nya området är ett välkommet tillskott. De studentlägenheter som uppfördes i anslutning till detta område längs Luthagsesplanaden 2005 anser FVU blev mycket lyckade. För att området ska få en bra helhetsverkan är det önskvärt att de nya byggnaderna ansluter i stil och proportioner till dessa hus.

Föreningens största invändning är placeringen av husen vilket ger små bullerutsatta gårdar som större delen av året kommer att ligga i djup skugga. Bjerkings solstudier är mycket missvisande då de endast fokuserar på om de nya byggnaderna kommer skugga av befintlig bebyggelse och inte alls visar på förhållandena inom det nya området.

Om man i stället för T-formade hus fortsätter med L-formade byggnader liknande dem som ligger längs Luthagsesplanaden skulle gårdarna upplevas som mer privata, få bättre vindskydd och mindre buller. Om de inre huskropparna dessutom vinklas mot sydväst i stället för rakt västerut skulle ljusinfallet bli betydligt bättre både för gårdarna och för många av lägenheterna.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                                              Anna Micro Vikstrand, styrelseledamot

FÖRENINGEN VÅRDA UPPSALA

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                              2016-07-04

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Vattentornsparken, Ulleråker, PBN 2014 – 000508 samråd.

Planen föreslår, som inramning av parken, ca 400 lägenheter, ca 2000 m2 lokaler och en förskola.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har följt arbetet med Södra staden och har redan innan den egentliga planeringen påbörjades gjort egna studier, särskilt av Ulleråkersområdet. FVU har redovisat sin syn på bevarandeintressen och utvecklingsmöjligheter i en skrivelse till Uppsala kommun 2013-06-18 och har därefter avgivit yttranden över ett antal planförslag, särskilt bör här nämnas yttranden 2014-09-30 ang. Dag Hammarskjöldstråket och 2015-02-03, Södra staden samt 2015-09-14, planprogram för Ulleråker. Yttrandena bifogas.

Arbetet i kommunen går nu i rasande fart och det etablerade plansystemet med stegvis detaljering från översiktsplanenivå till detaljplanenivå åsidosätts systematiskt. Det första detaljplaneförslaget skickas således för samråd innan den fördjupade översiktsplanen för området som helhet är klar. Förvirringen blir inte mindre av att ny översiktsplan för hela kommunen samtidigt processas.

Vad gäller det nu aktuella detaljplaneförslaget deklarerar kommunen att man avser att spara detaljerna vad gäller bebyggelsens utformning till bygglovsfasen, vilket i och för sig är möjligt när kommunen äger marken. Men det förstärker intrycket av att planarbetet nu skenar utan fasta tyglar! Risken är stor för att det på grund av brådskan blir ett kvalitetsmässigt sämre underlag för den stora exploatering som föreslås tillkomma. Genom den nämnda plantekniska manövern kan också kretsen besvärsberättigade riskera att minskas (13 kap. 12§ PBL). Det noteras särskilt, att den känsliga frågan om hushöjdernas bestämmande och byggnadernas närmare utformning skjuts till bygglovfasen. Ett medvetet drag från kommunens sida som förstärker intrycket av att kommunmedlemmarnas synpunkter saknar relevans för kommunen. Det är desto mer beklagligt som den närmare gestaltningen av tillkommande bebyggelse är av mycket stor betydelse med tanke på områdets betydande bevarandevärden.

FVU avstyrker förslaget till detaljplan eftersom det inte svarar upp mot rimliga krav på säkerhet, miljöhänsyn och respekt för kulturvärdena på plats.

I det följande ges synpunkter på en del av de konkreta förslagen:

Kommunen är medveten om risken för betydande miljöpåverkan (MB 6:11). Trots det föreslås omfattande bebyggelse på randområdet närmast ås-kärnan, där det alltså finns ökad risk för skador på grundvattnet.

Risken för störning, pga infiltrationen av dagvatten på den mark som bebyggs, som hårdgörs och som förlorar vegetation, kan kommunen inte bortse ifrån, men man föreslår ändå byggnader på upp till 11 – 12 våningar. Frågan om det alls är lämpligt med så pass bokstavligen tung bebyggelse på ett så känsligt område ställs egentligen inte. Kostnaderna för skyddsåtgärderna i form av dammar mm kan förväntas bli betydande och än större blir förlusterna om det visar sig att de inte håller måttet.

Den vegetation som går förlorad genom exploateringen är gamla och viktiga bestånd av lärkträd och tall, som har stor betydelse för områdets karaktär och historia. Den föreslagna bebyggelsen sträcker sig på höjden högt över det gamla vattentornet, som ska ge området dess namn. Tornet sparas i och för sig som inslag i lekpark, men förvinner ändå visuellt bland de höga byggnaderna.

Vad gäller utformningen av bebyggelsen som sådan så är den alltså skissartad. Ambitionen att bygga för lokaler i markplan är positiv. Den här planen har tack vare parken hyggliga solvärden i sin södra del, däremot skuggas nuvarande bebyggelse i öst och sydöst av de nya höga byggnaderna, särskilt sommarkvällar. FVU har utförligt utvecklat sina tankar om gestaltningen av området i tidigare ingivna yttranden och vill här hänvisa till dessa.

Enligt FVU:s bedömning blir bebyggelsen under alla förhållanden för tät och för hög. Därutöver tillkommer på den negativa sidan den allvarliga förlusten av naturmiljö och den uppenbara risken för skador på grundvattnet och även på Fyrisåns vattenkvalitet, vilket är skäl nog för avstyrkan.

FVU vill dock ge ett par ytterligare synpunkter.

Bedömningen av biltrafikflödena känns mycket optimistisk. Alla nya bostäder och lokaler kommer att alstra trafik långt in i området – servicetrafik, varuleveranser, färdtjänst, hämtning och lämning, angöring efter större inköp etc. Kommunen hyser en närmast naiv tilltro till att den ökade trafik som uppkommer till följd av att 400 bostäder tillkommer lätt kan omdirigeras till huvudsakligen cykeltrafik, ja, man vill inte ens tillåta bilparkering för rörelsehindrade intill bostäderna! Den sålunda begränsade rörelsefriheten för den berörda kategorin, tillika för den allt större andelen äldre, som inte klarar av att cykla längre, tycks inte vara något som bekymrar kommunen nämnvärt, men den frågan har ett rättsligt diskrimineringsperspektiv, som måste belysas ytterligare i det fortsatta planarbetet. Hänsyn till personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är inskriven i PBL:s detaljplaneregler.

Man bör enligt FVU:s mening också inventera möjligheten att bygga om befintliga byggnader.

Härvid är följande att ta hänsyn till. Uppsala behöver inte bara nya familjelägenheter i takt med en förväntad befolkningstillväxt. Studentboenden, asylboenden och liknande har det varit stor brist på länge och då handlar det snarare om enkelrum med gemensamma kök och diverse andra utrymmen, typ ”studentkorridor”. Även behovet av särskilda äldreboenden kommer att öka i takt med allt fler blir allt äldre. En kategori som ju också bidrar till att ”vanliga” bostäder lösgörs på den allmänna marknaden. Säkert kan en del av det befintliga bebyggelsebeståndet på Ulleråkersområdet lämpa sig för enkel och snabb ombyggnad för ovan nämnda ändamål. Som en bonus kan privatbiltrafiken förväntas bli mer begränsad i anslutning till dessa boendetyper än i familjebostadsområden.

Detaljplanens MKB bekräftar våra farhågor, och konstaterar stor negativ påverkan på såväl natur- som kulturmiljö samt bullervärden. Här konstateras också stor negativ påverkan på landskapsbilden genom att de höga byggnaderna bryter åsens silhuett – och därmed en grundregel i all tidigare planering.

Till sist en reflexion kring stadsmiljövisionen, som den beskrivs i de bilder som visas i planen och i media. Höga, påkostade och uppseendeväckande byggnader, med karaktär av kontors- och affärsbyggnader, kring rymliga stadsrum, med uppvuxna träd och med ett vimmel av stadsbor i aktiv ålder, flanerande eller fyllande de överallt förekommande uteserveringarna.

En för Uppsala helt ny miljö, där man får gå till Stockholms Sergels torg och Klarabergsgatan, eller kanske rentav till större städer på kontinenten, för att finna en motsvarighet. Miljonstadens centrala delar alltså. Också 2050, då Ulleråker står komplett, är det endast en förort i ett Uppsala med mellan 300- och 350 000 invånare. Kommer banker, butiker och restauranger att finnas här? Bibliotek, lokaler för kultur? Vilka människor fyller lunchrestaurangernas uteserveringar – här jobbar ju inga. Hur verklig kommer den vackra visionen att bli?

FVU anser alltså avslutningsvis att en mer genomtänkt helhetsbild av det framtida Ulleråkersområdet bör avvaktas innan ny, fläckvis bebyggelse beslutas.

Sammanfattning

Det är anmärkningsvärt

• att för den planerade bebyggelsen som sådan och för stadsbilden så viktiga faktorer som hushöjdernas bestämmande och byggnadernas närmare utformning skjuts till bygglovfasen.

• att detaljplaneförslaget skickas ut för samråd innan den fördjupade översiktsplanen för hela området är klar.

• att risken för skada på grundvattnet nonchaleras.

• att inte mer hänsyn tas till gamla bestånd av lärkträd och tall av stor betydelse för områdets karaktär och historia. Sådana mervärden kan inte återskapas.

• att planförfattarna så hänsynslöst och i strid med gällande regler förbiser handikappades och äldres behov av att kunna förflytta sig.

• att den illustrerade stadsmiljövisionen inte känns realistisk.

FVU avstyrker sålunda det aktuella förslaget till detaljplan för Vattentornsparken i Ulleråker eftersom det inte svarar upp mot rimliga krav på säkerhet, miljöhänsyn och respekt för natur- och kulturvärdena på plats, samt att det bygger på en vision som inte är trovärdig.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                           Ulla Björkman, styrelseledamot

Till

Plan och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                       2016- 06-29

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang kv Arne Tiselius, detaljplan för del av,  dnr 2013-1707. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av handlingarna och vill anföra följande.

Då vi inte finner att några uppenbara förändringar gjorts i förhållande till den plan som var ute på samråd, upprepar vi våra välgrundade förslag till förbättringar genom att bilägga vårt svar på samrådet (av den 2016-01-11) och hänvisar till detta.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordf

Bilaga, se nästa sida.

_____________________________________________________________________________________

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                        2016-01-11

753 75  Uppsala

Ang. detaljplan för del av kvarteret Arne Tiselius, Dnr. 2013-1707. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m  2016-01-12 och vill anföra följande.

Planen omfattar ett område med varierad topografi och en inramning av bebyggelse med t skiftande karaktär vilket även borde vara utgångspunkt för hur nytillskotten skall hanteras. Det vore dock en fördel om byggnaderna i form färg och skala anpassas till byggnaderna söder om planområdet.

Planen anger bostadslängor i 4-6 våningar kring en gård upphöjd över ett garageplan. En kompakt anläggning som knappast kan sägas samspela med omgivningen. Sluttningsläget borde hanteras på ett sätt som bättre utgår från topografin och balanserar skalorna i omgivningen.

I planbeskrivningen framhålls (s.4) en lösning med gestaltning som bidrar till att ”en boendemiljö skapas med goda ljud och ljusförhållanden.” Solstudierna (s 21) visar, tvärtom, hur den kringbyggda gården blir skuggad till och med sommartid, byggnadshöjden borde därför sänkas till 5

våningar.  Det vore en fördel om den södra och östra längan byggdes samman för att minska bullret från Luthagsleden.

Förslaget anger varierade hushöjder, men borde då bättre anpassas till topografi och hänsyn ljusförhållanden. Nu föreslås en sexvåningslänga som en skärm i söderläge, höjden borde sänkas till 4-5 våningar i likhet med nuvarande byggnad i söder där tre hopfogade huskroppar, förskjutna i höjdled tar upp nivåskillnaden längs gatan på ett lyckat sätt. Detta skulle ge bättre ljusförhållande på gården. Den västra längan skulle med fördel kunna vridas något parallellt med Gösta Wahlströms väg medan den norra längan kunde läggas närmare Otto Myrbergs väg mot nordost, vilket skulle ge ett större gårdsrum.

Infarterna till garagen under gården borde flyttas mot Otto Myrbergs väg vilket skulle minska trafiken i området.

Uppsala dag som ovan

Olof Antell, ordförande                                                           Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                             2016-06-29

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Norra Kapellgärdet, Uppsala kommun, dnr:2014-000155. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2016-07-01 och vill anföra följande.

Om ansatsen

Uppsala växer och nu tas en sista del av Kapellgärdet i anspråk. Det sker i enlighet med intentionerna i ÖP med strävan att utveckla innerstaden genom förtätning av angränsande områden. Kapellgärdet skall framstå som ett tydligt stadstillägg, anlagt med motiv hämtade från Stockholms innerstad, rutnätskvarter med byggnader i gatuliv omslutande en ”storgård”. Exploateringen har varit hög med bebyggelse uppdragen till 6-7(8) våningar mot öster invid Vattholmavägen. I västläge, mot lokalgatan och allmänt i kvarteren närmast järnvägen, dock med lägre skala, 4-5 våningar.

Det aktuella planförslaget vill bygga vidare på och förstärka det stadsmässiga hos området.   Stadsdelen saknar dock det som eftersträvas i stadsvisionen, en omfattande allmän och privat service med lokaler integrerade i kvarteren. I slutetappen, i området som ligger i skylt- och pendlarläge, ger man därför utrymme åt verksamheter i gatuplanen mot trafikstråken, med ”bokaler” istället för lägenheter. En satsning man vill se ge både ett ekonomiskt och visuellt tillskott åt området. Utrymme för förskolor och vårdboende är andra, tidigare försummade tillägg.

Här finns en uttalad ambition att skapa ”stadskvalitet”, med, som framhålls i planen, ”en innerstadskaraktär med många besöksfunktioner och väl utformade offentliga rum”, liksom ”livfulla gator med variation och inslag av platsbildningar som inbjuder till aktivitet” (plandok. s.5). Trafiklederna framställs som boulevarder anlagda med förgårdar och planteringar. Inom området får lokalgata, gång- och cykelstråk, en ”grön koppling”, tillsammans ett ”finmaskigt gatunät som är tillgängligt och orienterbart” (plandok. s. 6). I utbyggnaden skall (som ÖP föreskriver) visas ”hänsyn till platsens karaktär och tillföras kvaliteter för närmiljön så att väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls eller stärks”(plandok. s.5). I allt en lovvärd ansats.

Om utförandet

FVU finner principiellt utbyggnaden av Kapellgärdet rimlig liksom, i detta centrumnära läge, omvandlingen av funktion, från område med kontor och småindustri till bostadskvarter. Målen, som de framstår med ovan angivna positiva förtecken, följer goda principer.

Dock. Vid närmare läsning av planen infinner sig en rad frågor. Beskrivningen svarar inte mot vad som visas i den aktuella detaljplanen.

Övergripande anges att det nya ska ansluta till och tillika utveckla kvaliteten på platsen

(se ovan). Det strategiska läget nära innerstad och centrala stråk har gett motiv till en tätare byggnadsstruktur. Området är tills nu en ”företagspark”, med låga kontorshus med gårdar och lummig inramning och mot trafiklederna åtskilda med högvuxna bestånd lövträd, till viss del också impediment mark. Utbyggnadsområdet har begränsningar genom störningar från järnväg och trafikleder. Att göra området stadsmässigt framstår som en utmaning. Det kan ske på bara ett sätt, formulerat i planen: ”Här ska utvecklingen gå mot att marken utnyttjas mer intensivt och effektivt” (plandok s.11).

På mark som i tidigare etapper givit utrymme för två kvarter med ”storgårdar” föreslås nu avsatt fyra kvartersbildningar avskilda med lokalgata och gårdspassage.

Gränsläget vid breda gaturum har man sett motivera hög bebyggelse.  Mot huvudstråken i norr och öster, 7-8 våningar, i övrigt 6 och på en mindre del 5. Mängden bostäder (600 lgh) har inneburit att bebyggelsens trängts samman och även dragits ut över randzoner med parkmark. Trots problem med buller och avgaser på trafiklederna ligger bebyggelsen nu framdragen näst intill gata. Det norra kvarteret tornar upp sig vid gatukorset med resning som Stockholms Birkastan.

Planeringsuppgiften har varit att ge en liten areal maximalt utnyttjande. I planen diskuteras detta som ett problem man lyckats lösa gestaltningsmässigt. Här framhålls hanteringen av byggnadshöjd med variationer som skall ge arkitektonisk kvalitet och anpassning till omgivningen: ”Byggnaderna inom planområdet hålls något lägre i väst (6 våningar), dels för att få in så mycket solinstrålning på gårdarna som möjligt och dels för att mötet med den låga bebyggelsen väster om järnvägen skall bli mjukare”! ”Miljön på kvarterens insida (mot GC-stråk och lokalgata)ges en lägre mänsklig skala, jämfört med den som avtecknar sig mot huvudstråken” (plandok. s. 15).

En vacker bild tecknas. Men planen visar på gårdsmått i södra kvarteren om ca 30×30 m, i norra områdesdelen och mellan gårdshusen ner till ca 15 m. Kapellgärdets tidigare gårdar är betydligt rymligare – mellan ca 40 – 60 m längs och tvärs. Med den uppdrivna höjden mot söder och väster (6 våningar på garagesockel = ungefär 20 m) och trånga gårdsrum, visar solstudien att kvartersgårdarna ligger mörka mellan höst- och vårdagjämning. Dock framhålls att om än gårdarna är mörka kommer byggnadernas fasader till stor del vara solbelysta (med all slags förbehåll för ett ”rätta” läge). Till midsommar, i alla fall, ”bedöms gårdarna få tillräckligt mycket solinstrålning”! (Plandok.s.27) Lägenheter mot lokalgator, om än i söderläge, är i lägre våningsplan i princip helt mörka vintertid.

På trånga gårdar skall sedan mycket rymmas. Egna uterum kompletterar lägenheterna, större eller mindre balkonger, altaner i bottenvåning. De gemensamma ytorna blir sparsamma, styrda av passager och där en stor del av gårdsrummet i kvarteren är avdelat för förskolan.

I planen finns motiv som beskrivs med positiv laddning, med tänkta upplevelser av boulevardvimmel och gårdslugn i hägn av grönska. Kvantitet skall paras med kvalitet! Men man har svårt att se hur den positiva beskrivningen svarar mot planfakta. T ex vad gäller grönska. I planen anges att ett fåtal träd måste fällas eller flyttas. Med angiven utbredning av kvarteren kommer dock i stort bara alléraderna på kommunens förgårdsmark att kvarstå. Vad gäller arkitektonisk kvalitet, egenskaperna i gatu- och gårdsrum, präglas den av en formalism som kunde ingå i Lindhagens stockholmsplaner (1880-tal), eller det postmoderna Berlin (IBA 1980-tal). I planen finns inte utlovad hänsyn till platsen. Förvisso talas om upplevelser i ögonhöjd men annars är omsorgen riktad mot taklandskapet med indragningar och skiftningar som skall ge husmuren en angenäm profil: en satsning bokstavligen över de boendes huvud. Plan- och fasadverkan är tänkta att fungera på avstånd. Istället, på gatu- och gårdsnivå, överskuggar de högresta fasaderna bara de boendes kringsyn. Det som är tänkt som attraktiv genväg centralt genom kvarteren blir med de mått planen anger, en hålväg över bakgårdar – på botten i en ravin.

Formalismen i planen går ut över boendekvaliteten. Storgårdskvarteret i sin traditionella form, som i Hallmans stockholmsplaner från 1910- och 20-tal, var bokstavligen en parkplan med en gårdsplantering omgärdad av huslängor med maximalt 3-5 våningars höjd och med sättning som tog hänsyn till platsens topografi för att ge variation och god ljusföring över gården. Goda exempel finns från motsvarande tid också i Malmö. Storgården i dansk variant (1920-50-talets Köpenhamn) har dimensioner där kvarterssidor på 180×75 meter medger 10 m breda 5-våningshus, men som då aldrig ställer gården i slagskugga. Storgården har ett ”inbyggt” problem med längor sammanbyggda i vinkel. I dagens tjockhus får lägenheterna i vinkeln planlösningar med svårbemästrade ytor och mindre bra ljusinfall. Med den exploatering som föreskrivs här på Kapellgärdet går gårdstypens kvaliteter förlorad: med för höga hus kring minimala gårdsrum, med tät sättning av lägenheter, som i de många vinkellägena får undermåligt ljusinfall, och med uterum och balkonger lagda i konstant skugga. I hörnlägen, med det täta beståndet bostäder, finns knappt respektavstånd mellan lägenheternas balkonger, liggande som holkar fria för insyn.

På Kapellgärdet vill man se ett mer integrerat boende, med förskoleplatser och vårdboende. Om än inte uttalat i planen framstår en särskild ambition att bygga familjebostäder. Hur får då barnen plats? Komplement med områdes- och stadsdelspark finns endast i angränsande äldre kvarter och nås endast via korsning av omgivande trafikleder. Här bli nu inga gårdar med utrymme. Barn får sin fixerade plats instängslad vid förskolan och som dessutom krymper övrigas användning av gården. Och detta i lägen som har solinfall bara under sommarferien. Kanske ger familjebostaden gott rum och med öppen planlösning, men den kan aldrig ersätta barnens behov av utevistelse.

En alternativ planering krävs!

En inledande deklaration i ÖP 2016 anger att Uppsala är (skall vara) en föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling; socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Uppsala skall stå som exempel på hög stadskultur. Det byggda skall på alla sätt bli ett tillskott i staden, med innehåll och utförande som ger mervärde – en (ny) platskvalitet. På Kapellgärdet kan detta knappast bli gällande. Med positiva förtecken beskrivs en gestaltning som istället förgriper sig på platsen. Språket är förledande med vändningar man möter i mäklarannonser och här framstår som närmast cyniskt. Det förväntade vinstvärdet är kopplat, inte till samhällsnyttan, utan till företagsekonomi, och har lett till iögonfallande hög exploatering.

I diskussionen ovan angående utförande har FVU anfört synpunkter på egenskaper som inverkar negativt på bondemiljön: ett omfattande bostadsbestånd på begränsad yta, inpressad i en byggnadsvolym med hög exploatering. Massiva hus kring trånga ”onaturliga” gårdar.

En gynnsam fastighetsekonomi kanske, men som inte ger mervärde åt den enskilda lägenheten.

Kapellgärdet ligger inte på en av Stockholms malmar utan utgör ”mellanrum” i Uppsala stad, hittills präglat av måttfullhet. Motivet med stenstadskvarter är förledande genom bilden av hur det fungerar i storstaden, där det är sin egen värld med all slags verksamheter integrerade och med plats i en stadsdelsgemenskap. I Uppsala råder helt andra förutsättningar. ”Stenstaden” blir här bara en kuliss.

Kapellgärdet kan inte få framstå som mönster för det kommande stadsbyggandet.

FVU vill se en betydande omarbetning av planen och då med en utvecklad omsorg om bostadens kvalitet, lägenheter och uterum. Utgå från områdets areal i sitt läge. Om gårdsmotivet skall behållas låt det bli centralt i området. Området med sin mer ojämna kontur lagd mot bullerzoner skulle kunna hanteras på ett friare sätt än i den tidigare utbyggnaden. Frångå det stereotypa kvartersblocket med fixerad byggnadshöjd, variera i stället höjdsättningen med större uppdrag i nordost, 6 våningar, och med markerat lägre höjd i sydväst, 4 våningar, för ljusföringen in över gårdarna. I bullerzonen mot järnvägen kan bebyggelsen med fördel hållas låg, indragen bakom parkmark, bort från järnvägen. Här kunde då också vara läge med lokaler för förskola och vårdbostäder. En lägre exploatering skulle medföra mindre krav på bilplatser och därmed reducera mängden garage under gård och gator. Delar av gårdsmiljön kan då planteras med stora träd, som på sikt kan mäta sig med byggnadernas skala och skapa en verklig grön miljö, inte bara gräs och buskar.

Att alla kapellgärdets arbetsplatser nu försvinner är en stor nackdel för stadslivet. De föreslagna lokalerna i gatuplan blir ett positivt inslag, men delar av byggnaderna kunde också disponeras för t ex kontor.

Ge förutsättningar för att utveckla bostadslösningar med variabel inriktning och användning.

T ex bostäder i etage, avdelbara i höjd eller i planläge, med möjlighet för uthyrning. En flexibel användning som tidigare tillämpats i Uppsala, både i hyres- och bostadsrättsföreningshus. Ett sätt att lösa ensamboendes bostadsfråga, inbegripet studentens.

Sammanfattning

FVU delar kommunens uppfattning att det behöver byggas fler bostäder och att Kapellgärdet är lämpligt att omvandla och bebygga. Föreningen delar i allt väsentligt också föreslagna mål och principer för byggandet. FVU finner dock att planen inte förverkligar angivna mål, att hänsyn inte tas till platsens karaktär och läge, och att bostadsmiljöns kvalitet därmed blir lidande. Följande skäl gör att planen trots bostadsbrist måste omarbetas:

Vad som borde vara två kvarter har formats till fyra. Respektavstånden mellan husen minskas härmed från de gängse på 30-60 meter ända ned till 15-20 m. Alltför hög exploatering och höga hushöjder gör gårdarna trånga, mörka och ogästvänliga under större delen av året. Till särskilt men för barn och äldre. Grönytor tas i anspråk för bebyggelse. Större park- och grönytor finns endast i omgivande äldre kvarter. Kvarteren är på tre sidor bullerstörda av omgivande trafikleder och järnväg. Trots det läggs bostadshusen långt fram i gatulivet, vilket riskerar att skapa ett växande framtida buller- och avgasproblem. De i visionen utlovade gemensamma ytorna för spontana möten, samverkan och livsviktig integration saknas.

Detta är sammantaget allvarligt för Uppsalas aktuella befolkningssituation, stadens rykte och invånarnas livskvalitet.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordf.              Carl-Erik Bergold                  Sten Åke Bylund, förste v ordf.

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                              2016-05-06

plan-byggnadsnamnden at uppsala.se

Kopia f k till Vasakronan

Ang. planprogram för kv Hugin. Samråd. Dnr. PBN 2014-000244

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av planprogrammet och har följande synpunkter.

Föreningen är allvarligt oroad över den brist på varsamhet och känsla för den utomordentligt goda stadsmiljö, som Hamnesplanaden och Kungsängstorg i dag utgör, som Plan- och Byggnadsnämnden visar genom att lägga fram detta program. Den föreslagna rivningen av en av stadens finaste kontors- och lab-arbetsplatser vore en katastrof för miljön kring Kungsängstorg, en av stadens vackraste platser där bebyggelsen i kv Hugin tillsammans med f d Riksbankshuset spelar en avgörande roll. Torgmiljön utmärker sig också för sina högklassiga, välvalda och av stadsborna mycket uppskattade skulpturer.

En rivning är inte på något sätt hållbar och strider mot alla vackra ord i översiktsplan och andra kommunens åtaganden, inte minst principen om en blandstad, eftersom man här anar att det skall byggas bostäder.

Byggnaderna är ett prov på högklassig arkitektur från 1970-talet, och tillhör tillsammans med Nyréns Pharmaciabyggnader det bästa från den tiden i Uppsala. Arkitekter var Carlbring och Englund, och ett tecken på dess kvalitet var att anläggningen presenterades i tidskriften Arkitektur, där byggnader i Uppsala då mycket sällan presenterades. En sann märkesbyggnad alltså, som borde stå högt på listan över moderna anläggningar att vårda!

Även staten, som ägare till fastigheten, sviker sina vackra löften i arkitekturprogrammet från Arkitekturåret genom att driva på rivningen.

Vi emotsätter oss rivning av hållbarhetsskäl, av stadsmiljöskäl och av arkitektoniska skäl!

Föreningen Vårda Uppsala sätter sitt hopp till att Plan- och Byggnadsnämnden i stället ger stadsbyggnadsförvaltningens planerare i uppdrag att bevara miljön kring Kungsängstorg. Och med betydligt mindre ingrepp åstadkomma det önskade sambandet med staden söder om kv Hugin. Och samtidigt ge ekonomi åt projektet genom att utnyttja gällande byggrätter mot Strandbodgatan.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordf.