Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2016-12-14
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2, dnr PBN 2015-003178. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala finner att ovannämnda plan för kyllager i Boländerna nu gått vidare till granskning
utan att den förändring av färgsättningen som föreningen föreslog beaktats annat än negativt. Ledsamt nog
sägs i samrådsredogörelsen att föreningen skulle ha föreslagit en kall grå färg för kylcisternen, detta trots
att man på samma sida kan läsa att föreningen föreslog något avsevärt mer inspirerat.

I samrådsredogörelsen sägs vidare att föreningen missförstått den i planen angivna färgsättningen av
kyllagret, av oss uppfattad som blank och orangeröd, men att materialet i själva verket ”varken är orange
eller blankt”. Vad gäller både det påtalade blänket och färgverkan ter sig helhetsbilderna i så fall
missvisande, och det är dessa som har betydelse vid bedömningen av samspelet av färg och form inom
kvarteret. Vad färgen beträffar spelar det mindre roll för oss vad vi kallar den. Det vi anmärkte på var att den
planerade färgen på kyllagret enligt bilderna tar upp och fördunklar den på brännugnen. Detaljbilden av plåten
som nu hänvisas till (dpl s 10) ligger i skugga och ger inte någon uppfattning alls om hur materialet
kommer att te sig i dagsljus.

Både planförfattarna och föreningen anser att brännugnen spelar en viktig roll i upplevelsen av kvarteret.
Det 36 m höga kyllagret framstår i helhetsbilderna med sin mäktiga volym och sin mer mättade färgvariant
som en övermäktig konkurrent till ugnen. Om man inte kan lita på koloriten i dessa viktiga bilder, vad är
det då för mening med dem? Kanske visar de trots allt rostfärgen i belysning?

Enligt samrådstexten skall som påpekats den stora cylindern utföras i ett material som är ”dovt och matt
rostfärgat och kan mörkna ytterligare med tiden”. Kan den beskrivningen tillämpas på de publicerade helhets-
bilderna? Om man skall tro att detaljbilden på plåten verkligen visar färgen korrekt – är materialet redan
från början rätt mörkt. En byggnad stor som kyllagret i en mycket mättad färg vilken det vara må, rost
eller annan, kommer att dominera både på långt och nära håll, oavsett om ytan mönstrats på ett eller annat
sätt, och den skulle, om den får matt rostfärg, inte minst från skuggsidan te sig väldig och tämligen dyster.

Föreningen fann alltså vid samrådet att förslaget till färgsättning av kylcisternen, trots de goda intentionerna,
var olycklig och snarare skulle framhäva cisternen på bekostnad av brännugnen som den i planen tänktes
samspela med. Vi föreslog därför, och gör så fortfarande, en uppbrytning av den stora formen genom att ta
fasta på cylindern som sådan, låta helheten få ljust grå färg – varm, förstås, och den får gärna vara matt –
och pigga upp den med tvärgående band i brännugnens färgton, blanka och mer mättade till färgen, citat
som skulle kommunicera med ugnen. Men man kan också, om konstruktionen medger det, tänka sig en lek
med spirala band, eller band i mer än en glad färg mot den ljusgrå bakgrunden, eller kanske någon annan
variation på samma idé. En ljus grundfärg skulle enligt föreningens uppfattning minska upplevelsen av
tyngd hos den stora volymen. Med en färgsättning åt det beskrivna hållet skulle kyllagret få ett eget,
originellt uttryck och kanske bli ett glatt inslag i stadsbilden till glädje för passerande.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, tf ordförande  Anna Nilsén, styrelseledmot

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                               2016-12-05
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

angående dpl för del av kv Fjalar, PBN 2012 – 20221. Samråd.

Planområdet är beläget i hörnet av Fjalars gränd och Sidenvävargatan och sträcker sig till större delen mot
järnvägen. En delvis avriven och glest bebyggd del av centrala staden. Planen föreslår en ny kontorsbyggnad i
6 våningar med centrumverksamheter i bottenvåningen. Byggnadens höjd blir 26 m, med ytterligare 5 m
indragen byggrätt på taket. I höjd svarar det mot ett 8 vån bostadshus, högre än de senaste årens 6-7 vån
bebyggelse i stadsdelen.

Positivt är att den södra delen av fastigheten avsätts som ”grön” förgårdsmark, bl a med möjlig uteservering.
Positiv är också artikuleringen i volym av byggnaden, med anpassning i höjd till f d industribyggnaden i
norr, där ”Peppar Peppar” ligger, och till gårdsmiljöerna i sydväst som hör till bostadshusen längs
Kungsgatan. Mycket viktigt att denna artikulering behålls och utvecklas i det fortsatta arbetet.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anser att byggnaden skulle kunna vara något lägre – bostadshusen i
kvarteret är ju 4 respektive 5 våningar höga. Det illustrerade fasadmaterialet känns tråkigt, men är ju i
ropet. Det gör inte den intressanta volymen rättvisa.

Den gröna, synbart obebyggda delen, blir dock underbyggd, vilket innebär att två större träd måste
avverkas, samtidigt som man i beskrivningen anser det viktigt att något/några större träd krävs för att
betona grönstråket ner mot Fyrisån. Här kunde man punktvis undanta källare för att bevara de värdefulla
stora träden.

Vad som framför allt stör och bryter av grönstråket är att den breda rampen, som utgör garagenedfart,
förlagts hit. FVU anser att den skall flyttas till och samordnas med inlastningsytorna i den norra delen av
tomten, vilket vore en avsevärd förbättring.

Sammanfattningsvis:

• Något för högt.
• Spara de stora träden!
• Flytta garagerampen!

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, ordf    PO Sporrong, styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                            2016-11-14

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang. detaljplan för Studenternas IP, Dnr: PLA 2012-020161. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerat förslag till detaljplan utsänt för samråd t o m  2016-11-14 och vill avge följande synpunkter:

Nyordningen av Studenternas är på alla sätt av centralt intresse för Uppsala stad. Anläggningen med sin funktion och inramning har ett högsta kultur- och symbolvärde. En plats tillgänglig för alla i staden, länge präglad av sociala skrankor och revir som skilde akademiker, borgerskap och arbetare. Platsen betydelse framhålls också i de övergripande handlingsprogrammen för stadsförnyelsen av centrumområdet: Innerstadsstrategin och Södra Åstråket.

Detaljplanen utgår från det förslag som valdes i den avgränsade arkitekttävlingen för området och som man såg bäst svara mot uppställt program. FVU kan konstatera att förslaget hanterar planfrågan på ett rimligt sätt. Planuppgiften fick bli att få arenan ”på plats”, då mycket en fråga om landskapsarkitektur, där årum, åsrygg och stadspark angav ramar. Men genom funktion och läge finns dessutom en relation till  och påverkan på andra delar av stadsområdet.

FVU vill här i korthet kommentera ”byggnadsvärdet” och utifrån det vidga och diskutera anläggningens betydelse för staden och det offentliga rummet.

Arenan

Arenaområdet med sina  snäva avgränsningar jämte sänkta kostnadsramar har lett till en mer måttfull lösning – i stället för en solitär en anläggning som utgår från omgivningen. Huvudläktaren kopplad till en höghusdel med  publika lokaler har fått plats mot väster men underordnad åsen och sjukhusområdet, där då  också  med en välgörande, mer mjuk fondverkan. Anläggningen med sin sammanhållning ger allmänt en bättre stadga åt årummet än idag.  Anläggningen skall präglas av ”höga arkitektoniska kvaliteter”. som det brukar framhållas i alla nya planer. Upprepat som ett mantra och därmed innehållslöst. Men förslaget med illustrationer och i modell, som nu åter tagits till heder, har ett gott uttryck. Här finns anslag av nygammal modernism från  epoker som präglat 1900-talets  svenska arkitekturhistoria. Den höga byggnadsdelen med fönsterband och mjuk konturteckning har exempelvis drag av Gunnar Asplunds byggnader på Stockholms-utställningen 1930, en mjukradikal funkis. Paviljongen på entrétorget mot Stadsparken, på pelare och med lanternintak, kunde ha stått på Parapeten i Helsingborg, 1955, på H55-utställningen: en nyfunkis, lite stramare men samtidigt mer varierad än 30-talets pionjärstil.

Förslaget är inte utvecklat i detalj. Vad man skulle vilja se vore en studie av hur avgränsningarna av lågläktarna kunde utformas. Takkonturen framstår som onödigt stereotyp, lagd runt om som en tavellist. Varför inte hellre varierad som en mjuk dynamisk båglinje som kunde ge mervärde också åt läktarrummet. Inramningen av lågläktarna är också viktig. Mot årum och stadspark faller det sig naturligt med en varm textur i fråga om material och färgverkan, med lugn som komplement till accenterna i höghus och paviljongbyggnad. Ytorna kring arenan med torg och angöringar borde på motsvarande sätt bilda en behaglig övergång från park och åstråk.

Arenan i den gestalt som föreslås ger möjlighet att utveckla stadsrummet, hela Uppsala, i en positiv riktning. Den bekräftar betydelsen av det äldsta gemensamma rekreationsområdet: Stadsträdgården med Flusterpromenaden mot Kap. Förslaget till verksamheter med vårdcentral och skollokaler (varför inte ett idrottsgymnasium här?) har koppling till aktiviteterna vid Svandammen, i Svettis och Bollhuset. Tennishallen är en ikon, en av få bevarade anläggningar i renlärig ”idrottsfunkis.

”Torget” med utrymme för all slags tilldragelser i och kring paviljonger, kan ses som en resurs som tillsammans med Stadsträdgård  och Promenad kunde bli en ”Folkets Park”: en institution som  aldrig haft plats i Uppsala! Här är nu ett centralt bästa läge.

Arenan och det offentliga rummet

Vägen till och från arenan är av lika stor vikt som platsen. I folkhemssverige låg anläggningarna på cykelavstånd  eller nära hållplats. Nu verkar vi börja se lokalfrågan på liknande sätt. Planen föreskriver ett begränsat utrymme för parkering, huvudsakligen för servicefordon. Evenemangsdags sker tillströmning utan bil. Nya Studenternas är lättillgänglig, centralt och med omgivningar som inbjuder till entré i gångfart. Evenemangsplatser behöver uppmarschvägar: stråk som bokstavligen är ”tillgångar”, som bidrar till en god stämning innan föreställningen.

Med arenan och vägarna till och från, kan och bör staden visa upp sig från sin bästa sida med satsning på omsorg om stadsrummet i alla detaljer. Besöket på Arenan kan vara det första mötet med Uppsala, där kvalitetkänslan kan ge ett bestående intryck. Från Resecentrum finns tre strategiska stråk: Bäverns gränd, som redan nu är en tillgång, Strandbodgatan och rutten Fjalarsgränd – Samariterhemmet – Hamnsesplanaden fram till Hamnspången. Området kring Kungsängstorg och hamnen, har en stor potential, där i 1800-talsplanen komplement med parken, Hamnesplanaden och torget gav resning och rening åt den dåtida industrimiljön och ännu utgör en stor tillgång som andningshål i den tätnande bostadsbebyggelsen. Det finns all anledning att bibehålla detta område och behandla det som en förlängning av arenaprojektet. Behåll alltså, utveckla och komplettera Livsmedelsverkets och f d Länsstyrelsens byggnader för offentligt bruk liksom platsen i hamnen invid Tullkammaren. Även om initiativet till hur Ångkvarn ska nyttjas nu ligger i privat hand, måste kommunen se till behov och möjligheter att använda fastigheten för publika ändamål. Byggnader med unika lokaler, rymliga och flexibla: kvarnen men också pumphuset. Här är platsen att tillföra kultur som utvecklar staden i stort – inte bara området – med upplevelser som berikar besöket på den nya arenan.

Nya Studenterna kan få fungera som riktmärke för hur idrottens hus skall formas för framtiden. Fyrishovs nya hallar skulle kunna platsa i Librobäck. I Gränby ser vi idrottsfältet anlagt med hangarer. Nu väntar vi på ett bästa rum för Bandyn.

Idrottsanläggningar skall vara det som ger stadens dess kvalitetsstämpel, utformade med sådan omsorg och med trevnadsvärden, där bortalagssupportern, trots att laget kammat noll, ser fram emot att komma åter.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, tf ordförande                                       Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Till                                                                                                                                                         2016-11-04

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2, dnr PBN 2015-003178.

Syfte. Ett kyllagertorn avses uppföras i kv Brännugnen i anslutning till fjärrvärmeanläggningen i
Boländerna. Huvudman för projektet är Vattenfall AB Heat. Avsikten är att anläggningen skall leverera
fjärrkyla från en stor anläggning och kunna ersätta en mångfald lokala kylanläggningar, vilket enligt
planen skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen. Föreningen har inga invändningar mot detta
vällovliga syfte. Stallängsverket i Kungsängen invid Kungsängsleden nära reningsverket hade ett liknande
syfte men hade mindre dimensioner än den anläggning som nu planeras. Föreningen yttrade sig också vid
detta tillfälle, dock huvudsakligen med en anmärkning gällande färgen som hörsammades.

Placering. Det kyllager som planeras i kv Brännugnen har formen av en 36 meter hög cylinderformad
cistern och skall byggas i samma kvarter som fjärrvärmeanläggningen i det hörn som vetter mot den smala
grönyta som kallas Bolandsparken och det industrispår som löper längs Danmarksgatan och försörjer
kvarteret. Kylcisternen kommer sålunda att bli mest synligt från Danmarksgatan som också är den plats
där inblicken mot byggnaderna i kvarterets inre är som bäst. Det är också från detta håll som inverkan på
kvarterets arkitektur i övrigt blir mest påtaglig. Den stora cylindern döljer till stor del övriga byggnader,
framför allt brännugnen som utgör ett imponerande stycke industriarkitektur. Som föreningen förstår det
är placeringen i detta hörn av kvarteret för närvarande den enda möjliga och de funktionella aspekterna ter
sig i detta fall viktigare än de estetiska även om de så långt möjligt bör förenas.

Färgsättning. Kvarteret har genom åren byggts med påtaglig omsorg om den arkitektoniska utformningen
både vad gäller färg och form. I planen anges att cisternen skall få orangeröd färg och att den sålunda
kommer att harmoniera med brännugnen. Av de publicerade bilderna kan man dock döma att motsatsen
blir fallet. Den stora cisternens blankmålade, ilsket orangeröda segment slår fullständigt ut brännugnens
diskretare men ändå livande, matt orangeröda färgytor och får dess fasader att se bleka och slitna ut (s 2).
Cisternens planerade färg får den dessutom att se mer dominant ut än den är, vilket inte är önskvärt. Det
skulle inte hjälpa att göra cisternens färg matt. Det bästa vore som föreningen ser det att avstå från att göra
cisternen i någon heltäckande kulör utan hellre göra den matt ljusgrå med någon form av färgaccent i
blank färg. Kanske skulle det gå att med band i den starkt orangeröda färgen markera de tvärgående smala
linjer som bildas av de staplade cirkelrunda segmenten. De senare är dessutom olika höga, vilket skulle
motverka enformighet. En accent av detta slag skulle ge den önskade associationen till brännugnen utan
att konkurrera med den. Men man kan också tänka sig tvärgående band i varierande färger. Säkert finns
det också andra sätt att göra cylindern till ett trevligt och markant element i stadsbilden utan negativa
biverkningar för övriga byggnader i kvarteret.

Föreningen förordar sålunda att färgsättningen omstuderas men har i övrigt inga invändningar mot
projektet som så långt föreningen kan bedöma de tekniska aspekterna verkar både önskvärt och hållbart.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg, tf ordförande  Anna Nilsén, styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                              2016-10-28
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för Linnéträdgården, servicebyggnad, dnr 2012-20173, granskning.

Föreningen Vårda Uppsala har genom åren med intresse och engagemang följt planerna på den tilltänkta
servicebyggnaden i Linnéträdgården och yttrade sig i ärendet 2005 och 2012 samt senast i maj 2016.
Planen har successivt förbättrats, och i maj kvarstod huvudsakligen viss oro beträffande den nya ingången,
grävandet av grund för byggnaden, intrycket av den nya byggnaden från Svartbäcksgatan samt för kafeets
eventuella synlighet inifrån trädgården. I den plan som nu sänts ut för granskning konstaterar föreningen
att de flesta av de anmärkningar som föreningen och andra i tidigare skeden framfört glädjande nog beaktats.
Vi skall nedan återkomma till ett par av dessa. Planen beräknas nu antas före utgången av 2016 och dess
genomförande  förutses kunna fullbordas inom fem år från det att den vunnit laga kraft.

Grundläggningen var en av de stötestenar föreningen tidigare såg, dels genom att de fornlämningar som
rimligen finns kan komma att beröras, dels för att en byggnad här, om behov i framtiden skulle uppstå, lätt
bör kunna flyttas. I föreliggande plan utlovas hänsyn till underliggande kulturlager. Tanken skymtar dock
att en eventuell ansökan om borttagande av fornlämning kan bli aktuell. Planen är inte tydlig vad gäller den
grund som avses. Det är ett starkt önskemål från föreningens sida att ingen grund grävs djupare än som precis
behövs för platta på mark, en typ av grund som bör räcka i detta fall.

Ett annat orosmoment var tidigare den extra ingång norr om den nuvarande som ansågs nödvändig av
praktiska skäl. Planen är inte tydlig gällande dess utformning, men fasadritningen mot Svartbäcksgatan ger
vid handen att den kommer att vara av samma utseende som planket och då porten är stängd bli närmast
osynlig på håll. Föreningen har försäkrat sig om att detta är rätt uppfattat. En sak av vikt i detta samman-
hang är att eventuell skyltning hålls så diskret som möjligt.

När det gäller själva byggnaden avses den utformas så lätt som möjligt med verkan av paviljong. Mot
Svartbäcksgatan kommer den nu, mot tidigare plan, att vara indragen i förhållande till planket och
gavlarnas ”hundöron” som förut på ett estetiskt störande sätt stack upp över planket blir därmed inte så
iögonfallande. De uppstickande partierna kommer dessutom att kläs med svartmålad plåt för att ytterligare
minska deras synlighet från gatan. Mot Linnémuseet kommer störande verkan av den bakomliggande
glasfasaden att till stor del motverkas av spaljeer med växter. Som föreningen ser det skulle det vara en
poäng att här, på den f d fägården, välja passande nyttoväxter med svensk tradition, t ex humle. Föreningen
skulle också gärna se att nödvändigt virke målas i en färg (grönt) och att spaljé och ingång inte får ramvirke i
svart som det ser ut på fasadritningen. Om en markering kan tillföra något vore det bättre att välja en något
mörkare ton i samma grönskala. Mot trädgården planeras en pergola till större delen dölja kaféverksam-
heten. Detta är den mest kritiska sidan, där intrycket av 1700-tal mest riskerar att störas och därmed
äventyra den världsarvsförklaring som finns i sikte. Föreningen hoppas här på maximal omsorg.

Föreningen finner att föreliggande plan visar stor förståelse för de enastående värden som Linnéträdgården
representerar och ser fram emot att fortsatt få följa de goda intentionernas verkställande.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, tf ordförande             Anna Nilsén, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                           2016-10-19
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för kv Takryttaren, del av Norra Kapellgärdet, dnr PLA 2012-20232. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning
t o m 2016-10-19 och vill anföra följande.

FVU hade i sitt samrådsyttrande för kvartersplanen (2015-09-04) invändningar mot byggnadshöjden som stegrats upp till 6 våningar, och då på ett omotiverat sätt bröt mot omgivande tidigare uppförd bebyggelse. I byggnadsläget väster om Portalgatan har kvarteren allmänt mot gator i norr och öster  5 våningar, i vissa fall med sjätte indragen våning. Kvarterssidor mor söder och väster, i solläge, håller 4 våningar. FVU ville därför se enomarbetning av förslaget med sänkta våningshöjder anpassade till omgivningen.

I föreliggande förslag är byggnadshöjden oförändrad. I samrådet framkom allmänt kritik mot exploateringsgraden som man såg markant avvika från praxis inom området och med skuggverkan som försämrade trevnadsvärdet i bostadsmiljön. Också här: varför inte inte anpassa sig till omgivningen?

Ja, vilka motiv ha styrt planeringen? Kvartersstaden, här med ett tillägg på Norra Kapellgärdet kan alla vara överens om och som leder till ”en mer sammanhållen stadsbild”  (samrådshandlingen s. 5).
Men i fallet Takryttaren skär sig detta. Den traditionella kvartersstaden som man vill efterlikna, har gemensam nämnare genom sammanhållen byggnadshöjd och gatubredd. Den gäller hittills också här i stadsområdet. Kvarter med större volym öster om Portalgatan och lägre väster om gatan, med tanke på ljusförhållanden och siluettverkan mot Svartbäckens låghus. Takryttaren bryter ordningen och tar över mönster förbehållna  kvarteren i öster, som där står som skärm för området mot en bred  och intensiv trafikgata.

Planen för kv Takryttaren överensstämmer inte med de kvaliteter som är etablerade i området. Hur kan författare med hyggligt utvecklad plansyn påstå ”att våningsantalet som tillåts för bostadskvarteret överensstämmer i huvudsak med den skala som finns i omgivningen” (samrådshandlingen s. 6)? Om det inte är brist på kompetens så är det ojuste att inte visa på förutsättningarna som gäller för platsen och vad som inkräktar på densamma. Kvarteret kan rymma en gårdsbredd om ca 25 meter. Att trots den begränsade ytan ändå medge en sluten kringbyggnad i 6 våningar är förkastligt!  Skrivningen i samrådshandlingen (s 6) är försåtlig: ”För att skapa en god boendemiljö för boende i kvarteret är utgångspunkten att tillräcklig plats skapas för utevistelse och att gården delvis (!) ska komma att vara solbelyst”. Det innebär här mindre yta och fler kringboende än i övriga kvarter.

”Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att planförslaget ger förutsättningar att skapa en god bostadsmiljö för både tillkommande och befintlig bebyggelse” (samrådshandlingen s.6). Hur detta kan ske utifrån den plansyn som redovisas i Takryttaren har FVU svårt att förstå. Deklarationerna i ÖP 2016 ger annars goda utgångspunkter för satsning på kvalitet i planering och byggande och – som FVU hoppas – kommer till uttryck och bekräftas i ett kommande arkitekturprogram, dvs kvalitetsfrågor som FVU lyfte fram vid granskningen av senaste delplanen för Norra Kapellgärdet (20160629).

I kv Takryttaren gäller fortfarande en ytlig hantering av planfrågan där ramarna huvudsakligen sätts för att klara kvantitativa målsättningar i stället för att utgå från vad platsen maximalt kan ge av boendekvalitet, något som ju också plandokumentet inledningsvis principiellt tog upp. Planhandlingen får inte vara en skrivbordsprodukt, en administrativ formsak. Bristen på överensstämmelse mellan ord (vision) och handling är  frustrerande. Detta gäller också obenägenheten hos ansvariga att se planfrågan från brukarnas, medborgarnas perspektiv, vilket förhindrar en inkännande bästa lösning.

I kv. Takryttaren är den bästa lösningen enkel. Följ bara mönstret i övriga kvarter mot järnvägen. Byggnadskroppar mot nord och ost i 5–5 ½ våningar och 4 våningar mot söder och väster.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, ordförande        Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                              2016-10-18

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang. detaljplan för Luthagsstranden 50:1 m.fl. i Uppsala kommun.

Dnr: PLA 2013/001600. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande granskningssynpunkter över rubricerat förslag.

Av handlingarna framgår att kommunen i stort inte har beaktat de viktiga synpunkter som har kommit från olika instanser, varför vi hänvisar till vårt utlåtande från samrådet.

FVU vill poängtera att det är mycket olyckligt att hushöjden höjs mot Fyrisån. Resultatet skulle bli betydligt mer lyckat om husen hade den lägre höjden hela vägen. Vidare ställer föreningen sig tveksam till att husen ska stå så nära ån. Gångvägen som planeras kommer inte kännas som en offentlig väg utan snarare semiprivat vilket är mycket olyckligt.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg                                                             Anna Micro Vikstrand

Ordförande                                                                   Styrelseledamot

Bilaga:

Tidigare yttrande, se nästa sida!

Bilaga:

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                        2015-10-26

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Luthagsstranden 50:1 m.fl.i Uppsala kommun.

Dnr: PBN 2013/001600. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande samrådssynpunkter över rubricerade förslag.

Expansionstrycket är för närvarande stort i Uppsala. FVU har därför inget i sak att invända mot förslaget att förlänga bebyggelsen längs med Luthagsesplanaden. Däremot ställer sig föreningen mycket tveksam till den successivt ökande våningshöjden och de snedställda taken. Detta skapar inte den variation som enligt planförslaget eftersträvas utan ger endast ett mycket oroligt intryck. De föreslagna husen närmast Götgatan ansluter väl till nuvarande bebyggelse utan att för den skull sakna egen karaktär. FVU skulle gärna se att även resterande bebyggelse fick ett liknande utseende. En god stadsväv skapas inte av ett ogenomtänkt blandande av fasadmaterial, våningshöjder och olika takfall utan av en sammanhållen och harmonisk bebyggelse.

Det framgår inte av planförslaget hur många barn det tänkta daghemmet ska hysa. FVU ställer sig dock frågande till om den tillhörande gården verkligen lever upp till rekommendationerna om att det ska finnas 30 m² grönyta per barn.

Vidare ställer sig FVU direkt avvisande till förslaget att bostadshusen inte ska ha hiss som går ända ner till entréplanet. Att en lösning med lyftbord från entréplanet till första våningen föreslås ter sig mycket märkligt med tanke på den starka tillgänglighetslagstiftning som idag finns.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Olof Antell                                                                      Anna Micro Vikstrand

Ordförande                                                                     Styrelseledamot

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2016-10-13

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Gamla Uppsala 21:20, PBN 2013-489. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har bjudits in till samråd om rubricerade planförslag och vill anföra följande synpunkter.

Planförslaget utgör ett av många de senaste åren där uppskattade och välfungerande grönområden tas i anspråk för bebyggelse och detta utan närmare analys av grönområdenas värden.

Uppsala kännetecknades länge av sina parker och gröna stråk, som länkade samman landsbygd och stad och som gav en fin och levande omgivning för de som bodde och rörde sig i staden. Gröna fingrar, talades det om, och de eftersträvades aktivt, också i kommunens planering. Ja, man kunde från flera håll promenera rakt igenom staden och befinna sig ”i det gröna” hela vägen! Detta var av stort värde för många människors välbefinnande och det gynnade också naturen och artspridningen. Också de kulturminnen och andra turistmål som Uppsala erbjuder behöver den gröna inramningen som ger karaktär.

På senare år ser vi dessvärre att de gröna områdena i ökande takt tas i anspråk för allt tätare bebyggelse – ofta dolt bakom fraser som att ”läka stadsväven”. Precis som om naturen vore en olägenhet eller något ont och inte tvärtom en fantastisk tillgång att ta vara på i den bebyggda miljön för människors hälsa och välbefinnande. Ibland föreslås rena övergreppen på unika naturmiljöer som exempelvis i Kronparken. Särskilt förvånande med ett miljöparti i kommunledningen!

FVU har sedan länge ett eget recept för hur en ökande befolkning ska kunna rymmas inom kommunen, och det handlar om att bygga ut kransorterna så att de kan bära nödvändig service och förbättra deras förbindelser med Uppsala. De skulle därmed bli mer attraktiva att bo i. En sådan planering vore långt bättre än att förtäta in absurdum i Uppsala och förstöra värdefulla parker samt stadens egenart. En god början i rätt riktning har gjorts med planen för Storvreta centrum.

I det här aktuella planförslaget handlar det om att tätbebygga ett mindre grönområde av den typ som brukar vara mycket uppskattat av de närboende. Ingen botanisk trädgård eller historisk park förvisso, men en grön lunga och ett område där barn som bor i husen intill kan leka på oömma gräsmattor. Området är väl genomsynligt (genomsiktligt, överblickbart?) och tryggt. Kortare promenader kan företas, med eller utan hund, sittning på parkbänk kan ske, med eller utan dagstidning. En plats där grannar träffas spontant och man kan andas fritt i en öppen och angenäm miljö. Det är något som främjar samhörigheten i området och är viktigt för den sociala tryggheten. Planmässigt är området idag avsatt för park eller plantering.

Grönområdet ifråga ansluter till Nybyparken, som givetvis kommer att påverkas av förslaget, och man får uppfatta det så, att planförslaget är första steget i ett arbete att förvandla Gamla Uppsalagatan till en s.k. ”renodlad stadsgata” och, som man säger, ”öka stadsmässigheten”.  Det är ett förledande språk, klarspråk vore bättre; kommunen vill helt enkelt bygga överallt där det går och så högt och tätt som möjligt.

I detta fall får de boende i låghusområdet intill se sitt parkområde utanför köksfönstret ersättas av bostadsbebyggelse och s k centrumverksamhet med hus mellan två och sju våningar, en mycket tät exploatering vilket bland mycken annan påverkan alltså bokstavligen förmörkar tillvaron för den närmaste låghusbebyggelsen. Det är ogenomtänkt och dålig planering.  Kommunen kan inte fortsätta att ta parkmark i anspråk för bebyggelse och därmed successivt täppa igen de andningshål, som tidigare stadsplanerare förtänksamt sparat.

FVU anser frågan vara av principiell betydelse och avstyrker förslaget.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg, ordförande                                             Ulla Björkman, styrelseledamot

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                     2016-10-13
753 75  Uppsala
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av Kvarngärdet 60:1 m.fl. Dnr PLA2013-02002. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning
t.o.m. 2016-10-14.

Utbyggnaden med förtätning av Kvarngärdet/Kapellgärdet med karaktär kopplad till innerstaden
har rönt kritik från FVU angående plansynen med hög exploatering i slutna stenstadskvarter (senast i
planen för Norra Kapellgärdet juni 2016).

FVU motsätter sig inte en komplettering som med utgångspunkt från platsen berikar stadsdelen. I detta
fall har uppgiften varit komplex med begränsad tomtmark till förfogande och med omgivande bebyggelse
av skiftande karaktär. Lösningen av planfrågan har jämfört med det tidigare nu skett med fler nyanser. Det
knappa tomtutrymmet  har medgett positiva begränsningar. Bebyggelsen ligger öppnare med bara en
kringbyggd gårdsanläggning, med byggnadshöjder som varierats och satts med bättre hänsyn till
ljusförhållanden och angränsande byggnader. Raden byggnader längs Gamla Uppsalagatan har sträckning
mot nordost, vilket minskar skuggverkan dagtid och fångar ljuset eftermiddagstid. Invändningar kan
annars alltid göras mot bostäder lagda tätt intill trafikleder. Radhusen längs Vattholmavägen har ett udda
utsatt läge.

FVU finner dock att förslaget visar strävanden mot en mer sansad plansyn än som gällt tidigare för
mellanstadsförnyelsen och vill se att den överförs till revideringen av de planer som återstår för
stadsområdet.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg                         Carl Erik Bergold
tf ordförande                            styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                  2015-09-04

753 75 Uppsala

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för S:t Per, Uppsala kommun. Dnr 2012-20188. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade ärende, på granskning t.o.m. 2016-09-05. FVU har jämfört denna handling med samrådshandlingen, och vill nu anföra följande. I stora stycken samma synpunkter som vi hade på samrådshandlingen.

FVU:s synpunkter

Den gällande planen har klokt respekterat Celsiushuset, senare uppföljt av ett gott arkitektarbete. Med hänsyn till omgivande byggnaders höjder, bl a det nyligen och föredömligt slutförda arbetet i kv Svalan, bör högsta tillåtna höjd vara +31,5 m ca över nollplanet, med mindre delar upp till +32 m.

Det enda kvarter med en höjd som sticker ut är ju kv Torget vars fatala plan medger ett punkthus i 8(?) våningar till + 35,5 m, lyckligtvis inte realiserat! Denna enstaka höjd påstås då vara den karaktäristiska höjden i området trots att alla andra byggnader i omgivningen ligger under eller ikring +31,5. Ett önsketänkande typiskt för byggherreplanen!

I plantexten för kv S:t Per står vidare att befintliga fläktrum och övriga tekniska uppbyggnader på taken, genom dagens teknik kan reduceras i höjd. Störande delar som fläktrummen, ffa det i hörnet Dragarbrunnsgatan och Klostergatan, samt skorstenen mot Klostergatan skulle då kunna arbetas bort och sänkas till +31,5 – +32 m.

Planens konsekvenser för Celsiushuset har förtjänstfullt beaktats i den nya handlingen. Nordost om Celsiushuset kommer höjden +19,4 m fortsätta att gälla. Vidare måste påbyggnaden i 6 våningar mot Svartbäcksgatan reduceras till +32 m, för att man, då man rör sig på Svartbäcksgatan, även fortsättningsvis skall kunna se Celsiushuset avteckna sig mot himlen. Den befintliga utbyggnaden med dörrar och glasparti innanför Celsiushuset har gjorts på prickmark, som enligt gällande plan ej får bebyggas, och bör om möjligt rivas.

FVU anser att hela den föreslagna byggrätten, som i handlingarna nu har höjden +35 sänks till max +32 m. Det gäller också burspråket med Skybar mot Dragarbrunnsgatan.

Sammanfattning

Projektet bör anpassas till omgivningens skala, siktlinjer mot domkyrkotornen bör beaktas och Celsiushuset bör även fortsättningsvis framstå med nuvarande siluett mot himlen vilket kräver att de föreslagna hushöjderna sänks. Överhuvudtaget är det angeläget att de påbyggnader, som allt oftare sker nu i city, konsekvent begränsas i höjdled med tanke på stadsbilden. Annars skapas prejudikat för kommande påbyggnader i övriga kvarter vilket på sikt skulle innebära en kraftig förvanskning av stadskärnans egenart. FVU finner med beaktande av omgivande redan påbyggda kvarter att denna maxhöjd bör vara +32 m.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg,                                                  PO Sporrong

tf ordförande                                                        2.e vice ordförande